BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet där barnet står i centrum, i egenskap av en kompetent individ, måste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemområden att förändra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen på barnets rätt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda på hur en verkstadsverksamhet för barn, där samma barngrupper sällan återkommer, kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras på aktionslärande som metod, då uppstart och utveckling av verksamheten är i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsättningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhållningssätt gentemot miljön och genom att välja att förändra den har vi även möjlighet att förändra barnens agerande i miljön. Genom att använda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska ledarskap..

Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anställda när en verksamhet ska förbättras och utvecklas. I ett ?expansivt lärande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lärande- och utvecklingsmöjligheter. Hälso- och sjukvården är inget undantag och ett område som blivit mer uppmärksammat de sista decennierna är sårvården. Syftet med min studie har därför varit att studera de lärande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstå inom distriktssköterskans verksamhet med fokus på sårvård.

Immateriella resurser är i dagens postindustriella samhälle organisationens främsta tillgång. I och med att jämställdhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jämställdhet är en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mätas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt JÄMIX används i organisationer och därmed bidra till en ökad förståelse för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jämställdhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat på JÄMIX i minst två år.

Detta examensarbete är utfört på SSAB Tunnplåt AB i Luleå som tillverkar stålsträngar, även kallat slabs. Syftet med denna rapport är att beskriva hur det undersökta företaget kan införa och använda sig av arbetssättet Sex Sigma och dess förbättringsmetod DMAIC, med målet att reducera kvalitetsbristkostnader. För att möjliggöra detta har ett förbättringsprojekt genomförts där de analysbommar som uppkommer vid legering av stål som innehåller niob (Nb) utretts. De datainsamlingsmetoder som använts är intervjuer samt utvalda kvalitetsverktyg som föreslagits inom den använda förbättringsmetoden DMAIC. Projektets resultat visar att SSAB Tunnplåt AB i Luleå skulle kunna dra stora fördelar av att använda sig av Sex Sigma och DMAIC-metoden i framtida förbättringsprojekt.

Detta examensarbete är utfört för GMK koncernen, bestående av AB Rönnquist & Wettainen och GMKAB i Kiruna, samt GMK Mekaniska i Svappavaara. Inget av företagen har idag något strukturerat kvalitetssystem implementerat i sin verksamhet. De har dock en önskan om att utforma och i framtiden implementera ett sådant system. Exakt hur detta kvalitetssystem skall vara utformat är oklart men det finns en önskan om att systemet kall efterlikna eller åtminstone vara i paritet med ISO 9000. Syftet med detta arbete har varit att lägga grund för utvecklandet av ett kvalitetssystem med ISO 9000 som förebild, där fokus legat vid kraven på processledning enligt ISO 9001.

Immateriella resurser är i dagens postindustriella samhälle organisationens främsta tillgång. I och med att jämställdhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jämställdhet är en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mätas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt JÄMIX används i organisationer och därmed bidra till en ökad förståelse för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jämställdhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat på JÄMIX i minst två år.

Bakgrunden till studien bygger på ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands läns landsting. Syftet var att utvärdera om behandling bestående av fyra veckors KOL-skola haft effekt på patienternas hälsa, välbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfällen under vilka olika vårdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompåverkan, känslomässiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium två till fyra som deltog i interventionen.

Sammanfattning- ?Tids- och arbetseffektivitet i ett konsultföretag ? jämförelse mellan Lean och HighWay?Nivå: Magisteruppsats i hållbar verksamhetsutveckling och management, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, VästeråsNyckelord: Tidseffektivitet, arbetseffektivitet och LeanFrågeställning: Hur skiljer sig effektiviteten i arbetet mellan de två systemen Lean och HighWay och skulle det vara en fördel för Hallvarson & Halvarson (H&H) att byta till Lean? Hur skiljer sig tids- och arbetseffektiviteten åt inom de två olika systemen?Syfte: Syftet med studien är att ta reda på om Lean, som från början var utvecklat för produktionssektorn, skulle kunna vara ett mer framgångsrikt system än HighWay för ett tjänsteföretag som konsultföretaget Hallvarsson & Halvarsson.Metod: Informationen har hämtats från vetenskaplig artiklar och litteratur samt internetsidor. Undersökningen bestod av två intervjuer, med system ägaren och VD på Hallvarsson & Halvarsson. Intervjuerna bestod av personliga möten.Slutsats: Förbättringsförslag för ökad effektivitet redovisas, där ett av förslagen är att HighWay skulle kunna införa en process- och kvalitetsövervakande roll med syfte att säkerställa ständigt och omedelbart förbättringsarbete för att uppnå perfektion likt Jidoka-principen..

Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anställda när en verksamhet ska förbättras och utvecklas. I ett ?expansivt lärande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lärande- och utvecklingsmöjligheter. Hälso- och sjukvården är inget undantag och ett område som blivit mer uppmärksammat de sista decennierna är sårvården. Syftet med min studie har därför varit att studera de lärande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstå inom distriktssköterskans verksamhet med fokus på sårvård.

Utifrån de snabba omställningar, globalisering och nya omvärldskrav inom nya yrken och med krav på ny kompetens tvingas människor navigera och skapa nya karriärer. Vi såg det angeläget att undersöka hur utvärderingsprocessen på vägledningsverksamheten på vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen är att visa en bild av hur studie- och yrkesväglednings-verksamheten, organiseras, utvärderas och kvalitetssäkras på vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare på vägledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller på utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades på att vi ville få en bred förståelse för hur vägledningsverksamheten organiseras och utvärderas.

I en allt starkare konkurrens väljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål kallas nätverk. En sådan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nätverk. I denna typ av nätverk anses nätverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nätverket. Företagen står själva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

I en allt starkare konkurrens väljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål kallas nätverk. En sådan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nätverk. I denna typ av nätverk anses nätverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nätverket. Företagen står själva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet på dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.

Bakgrund: Tillverkande företag har ställts inför ökade kundkrav och konkurrens underde senaste åren och tvingas arbeta med verksamhetsutveckling för att överleva påmarknaden. Slöserier som förekommer i tillverkningsprocesser påverkar lönsamhet ochinnefattar aktiviteter som kund inte är beredd att betala för. Kartläggning av värdeflödehar därför utvecklats för att identifiera och eliminera slöserier i ett produktionsflöde föratt effektivisera ett företags processer.Syfte: Uppsatsen syftar till att kartlägga värdeflödet från inleverans av stationer tillbehov i slutmonteringen. Vidare syftar studien till att identifiera slöserier av detkartlagda värdeflödet samt genom förbättringsförslag reducera slöserier.Metod: Uppsatsen följer ett positivistiskt synsätt med ett deduktivt angreppssätt.Datainsamling av empiri har gjorts genom en kvalitativ fallstudie som innefattarobservationer, ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer. Urvalsmetod somanvänts är ett bekvämlighetsurval som bottnar i ett snöbollsurval.

Forskning inom området missbruksvård visar att eftervård kan ha betydelse för fortsatt nykterhet/drogfrihet hos individer som varit placerade på behandlingshem. Studiens syfte är att belysa eftervård vilket görs genom att jämföra hur professionella inom tre kommuners socialtjänst uppfattar och beskriver sin kommuns arbete med eftervård och samverkan i relation till eftervård. Studien baserades på nio kvalitativa intervjuer av professionella inom socialtjänsten i sin kommun. Resultatet visade att intervjupersonerna från de tre kommunerna definierade eftervård och dess innehåll på ett liknande sätt där boende och sysselsättning spelade en stor roll. Resultatet visade även att planeringen av eftervården har brister i de tre kommunerna och att samverkan med psykiatrin fungerar dåligt i samtliga kommuner.