Biogas har anva?nts som fordonsbra?nsle i Sverige sedan bo?rjan av 90-talet som ett fo?rnyelsebart alternativ till naturgas. Fo?rst till bussflottor och sedan slutet av 90-talet a?ven till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per a?r.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka högstadieelevers syn pÄ lÀsning, bÄde allmÀnt och skönlitterÀrt. Syftet Àr Àven att försöka utröna om eventuella skillnader och likheter kan identifieras vad gÀller tjejer och killar, dÀr frÄgestÀllningarna rör synen pÄ lÀsning och resultatets didaktiska vÀrde. Uppsatsen bygger pÄ tvÄ teoretiska utgÄngspunkter, vilka Àr litteracitet och genus.Begrepp av vÀrde, litteracitet och genus presenteras före bakgrunden. I enlighet med genusteorin betraktas tjejer och killar som en grupp individer framför tvÄ separata grupper. Bakgrunden koncentrerar pÄ lÀsning kopplat till skolan, samt tidigare forskning pÄ litteratur och skola med ett genusperspektiv.Undersökningsmaterialet bestÄr av tre undersökningsgrupper frÄn tre olika skolor.

SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lÀrarna och skolan gör för att inkludera elever ?i lÀs och skrivsvÄrigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda pÄ vad lÀrarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I lÀs och skrivsvÄrigheter? sÀger att lÀrarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i lÀs- och skrivsvÄrigheter? samt deras lÀrare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs pÄ tvÄ skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium.

Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

Enligt den sociokulturella kunskapssynen Àr det genom interaktion med andra som barnet utvecklas och lÀr sig, kunskap skapas i gemenskap med andra. Flertalet studier visar att samverkan i grupp leder till vinster inte bara i elevers engagemang och kunskapsinhÀmtning, utan Àven i social kompetens, och i vÄra styrdokument framgÄr det tydligt att grupparbete Àr en viktig del av elevernas utveckling i skolan. Metoden Àr dock komplex, och det krÀvs noggrann och medveten planering för att man ska nÄ alla vinster. Ivan D Steiner, professor i socialpsykologi, pekar pÄ uppgiftens utformning och gruppens val av arbetssÀtt som de viktigaste faktorerna för att ett grupparbete ska leda till goda resultat, och har utformat en typologi dÀr han urskiljer fem olika typer av uppgifter: additiv, disjunktiv, konjunktiv, kompensatorisk och komplementÀr. Syftet med min studie var att, utifrÄn Steiners typologi av uppgifter, studera om uppgiftens utformning och elevgruppens val av arbetsmetod pÄverkar hur eleverna nÄr de avsedda kunskapsmÄlen.

Problem och syfte Det Äligger lÀraren att tillsammans med elev och förÀlder genomföra ett utvecklings- samtal/termin. Dessa tar tid att planera och genomföra och jag kan ibland uppleva att detta gÄr pÄ rutin. Finns det egentligen tillrÀckligt med kunskap i skolan om hur utföra dessa pÄ bÀsta sÀtt? Vad sÀger litteratur och forskning om utvecklingssamtalets syfte och innehÄll? Syftet med denna uppsats har varit att fÄ kunskap om vad litteraturen sÀger om utvecklingssamtal och vad en grupp pedagoger har för syn pÄ utvecklingssamtalet. Dessutom ville jag, för att fÄ en utvecklingsinriktning i min uppsats, genom reflektion sÀtta igÄng tankar och presentera nya idéer till deltagarna i intervjustudien.

Att arbeta med elever som presterar pÄ en högre nivÄ Àn vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lÀrare. Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, dÀrför ville vi undersöka hur lÀrare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjÀlp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes pÄ tvÄ skolor dÀr tre lÀrare pÄ varje stadium deltog.I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta Àr ett omrÄde som Àr av nytta för samhÀllet dÄ högpresterande elever Àr en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade pÄ. De metoder som vi har anvÀnt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer dÄ vi ville se hur lÀrarna faktiskt arbetar.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Denna studie har som syfte att undersöka fyra lÀrares syn pÄ och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstÀmmer med forskning inom Àmnet. Uppsatsens frÄgestÀllningar ser ut enligt följande:? Hur uppfattar lÀrare konflikter?? Hur anser lÀrare att de och elevgrupper pÄverkas av gruppkonflikter?? Hur arbetar lÀrare med elevgrupper vid konflikthantering?? Hur anser lÀrarna att deras gruppkonflikt har uppstÄtt?? Vem anser lÀrarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses?I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgÄngspunkt, vad Àr en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstÄr konflikter i skolan, GÄr det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten UtifrÄn detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken anvÀndes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lÀrare, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Abstract:Arbetets typ: C-uppsats, 41-60 p inom företagsekonomiskaprogrammet och med inriktning pÄkommunikation och marknadsföring.Sidantal: 34Titel: En doktorands önskemÄl, preferenser ochframtidsförvÀntningar- ett behandlingsprogram förlÀkemedelsindustrin ikampen om framtida arbetskraftFörfattare: Katarina Westerlund och Marie Louise RösiöHandledare: Finn Wiedersheim-PaulDatum: 2006-11-06Bakgrund:LÀkemedelsindustrin genomgÄr en förÀndring mot att bli mer specialiserad och internationell. För att sÀkra konkurrensfördelar Àr det viktigt för företagen att sÀkerstÀlla sin forskning, vilken bygger till största delen pÄ kompetent personal. För att garantera en tillströmning av kvalificerad personal pÄ en komplex arbetsmarknad Àr det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och dÀrmed attrahera de allra bÀsta forskarna.Syfte:VÄr uppdragsgivare inom lÀkemedelsindustrin önskar fÄ en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nÄ samt attrahera forskarstudenter. PoÀngen med arbetet Àr sÄledes att kartlÀgga denna grupps preferenser, mÄl samt tillvÀgagÄngssÀtt inför yrkeslivet. Vi Àmnar utifrÄn denna analys ge förslag pÄ hur vÄr uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp.VÄr förhoppning Àr att resultatet kan komma till praktisk anvÀndning i framtida rekryteringsarbete.Metod:För att uppnÄ syftet valde vi ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer av doktorander.

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Denna studie utgÄr frÄn teorin om patriarkatet som rÄdande samhÀllssystem. Kvinnan Àr förtryckt av mannen som Àr en dominant grupp i dagens samhÀlle. Studien kommer att utgÄ frÄn Teun A. van Dijks tankar om att en dominant grupp i samhÀllet kontinuerligt mÄste producera och reproducera sin makt med hjÀlp av bland annat sprÄket. Medlemmarna i den dominanta gruppen gör dock inte detta hur som helst.