Under framtagandet av nya produkter mÄste ett antal prototyper tillverkas för att verifiera konstruktionen. För en metodingenjör som tar fram reparationsmetoder innebÀr prototyptillverkning att tankar som vÀxt fram under utvecklingsfasen kan provas för första gÄngen pÄ en fysisk produkt. Detta sker relativt sent i produktutvecklingen och eventuella Àndringar som kan uppstÄ pÄ grund av att servicevÀnlighet inte uppnÄs blir mycket kostsamma. Om dÀremot prototypen dÀr metoderna verifieras för första gÄngen Àr digital och detta sker tidigt blir kostnaderna för eventuella Àndringar avsevÀrt mycket mindre. Modellen som ligger till grund för metodstudierna kan sedan anvÀnds för att skapa ett utkast till service litteratur, detta medför att Àven den delen av slutprodukten kommer att vara i fas med övriga utvecklings avdelningar. Under detta projekt har en digital prototyp av en Scania motor anvÀnts för genomförandet av metodstudier.

I dagslÀget förekommer lÄnga vÀntetider pÄ Apoteket i samband med recepthantering.I början av detta arbete var det vÄra egna erfarenheter och vÀrderingar som vÀckte vÄrt intresse för detta Àmne.Receptbelagda lÀkemedel utgör ungefÀr tre fjÀrdedelar av Apotekets försÀljning. Storleken pÄ försÀljningsmarginalen för dessa varor den sÄ kallade handelsmarginalen bestÀmmer Apoteket utifrÄn marknadsmÀssiga principer.Apoteket har för avsikt att korta ner vÀntetiderna till max 5 minuter inom tre Är. Dessutom ska de utöka sina öppettider pÄ de Apotek som Àr befintliga idag. Apotekets mÄl Àr att öka antalet Apotek frÄn 870 till 1000.I vÄr undersökning mÀrkte vi att kunderna vi mötte anpassar sina besök till tidpunkter dÄ de vet att kötiden Àr kort och kunden undviker dessutom de Apotek som de vet har högre belastning. I vÄr enkÀtundersökning berÀknar vi att svarsbortfallet har uppgÄtt till 7 %.

PÄ grund av den bostadsbrist pÄ som idag delvis rÄder pÄ hyresrÀttsmarknaden, kan frÄgan stÀllas huruvida fastighetsföretagen har incitament till att arbeta kunddrivet för att dÀrmed öka sin konkurrenskraft. Att allmÀnnyttiga bostadsbolag ska drivas utifrÄn affÀrsmÀssiga principer bestÀms genom en ny lag frÄn 2011 - Lag (2010:879) om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Den nya lagstiftningen medför ocksÄ ett nytt hyressÀttningssystem. Dessa förÀndringar kan komma att medföra nya spelregler pÄ marknaden som innebÀr en ökad konkurrens bland fastighetsföretagen samt att kunden kan komma att stÀlla högre krav pÄ sin hyresvÀrd. Studiens syfte Àr att kartlÀgga och jÀmföra huruvida fastighetsföretag sÀtter sina kunder i fokus samt att kartlÀgga hyresgÀsters upplevelser vad gÀller trivsel i sitt boende och vad de anser vara en idealisk förvaltning. För att kunna besvara syftet har en kvantitativ enkÀtundersökning med ett visst inslag av kvalitativa, öppna, frÄgor riktats mot hyresgÀster frÄn tvÄ fastighetsbolag, ett allmÀnnyttigt och ett privatÀgt, och frÄn tvÄ olika bostadsomrÄden.

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

I denna framstÀllning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlÀtta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utlÀndska finansiella tillgÄngar. FATCA förmÄr utlÀndska finansiella institut vÀrlden över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och Àgare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i vÀrlden eftersom FATCA Àr en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utreda hur FATCA pÄverkar svenska finansiella institut.

Bakgrund: I takt med att fler företag blir allt mer kunskapsintensiva ökar konkurrensen om kompetent personal. En konsekvens av detta Àr att lönesÀttningen har blivit ett konkurrensmedel, varvid olika typer av optionsprogram uppstÄtt. Redovisningen inom omrÄdet har dock inte utvecklats i samma takt, varför en rekommendation pÄ omrÄdet behövs för att redovisningen skall upprÀtthÄlla sin trovÀrdighet. Optionsprogrammen kan betraktas som ett substitut för lön. UtifrÄn detta torde dÀrför dessa tas upp som en kostnad i Ärsredovisningen för att ge en mer rÀttvisande bild av företagets ekonomiska stÀllning.

Bakgrunden till examensarbetet Àr att det inom kÀrnkraftsbranschen finns myndighetskrav och krav frÄn den internationella atomkraftsmyndigheten (IAEA), pÄ att verksamhet vid kÀrntekniska anlÀggningar skall styras och utvecklas med stöd av ett kvalitetssystem. Ringhals AB, nordens största kÀrnkraftsverk, har utvecklat ett ledningssystem dÀr hÀnsyn tagits till olika kvalitets- och miljöledningsstandarder. PÄ Ringhals AB har det inte utförts nÄgon ingÄende jÀmförelse mellan det framtagna ledningssystemet och IAEA:s riktlinjer. Ett behov finns sÄledes att en sÄdan jÀmförelse utförs för att undersöka hur vÀl det egna ledningssystemet stÀmmer överens med IAEA:s föreskrifter. Examensarbetet syftar till att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan Ringhals AB:s ledningssystem (RVS) och IAEA:s föreskrifter.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa den etiska dimensionen av harm reductionanknuten missbrukarvÄrd. Till vÄr hjÀlp har vi haft etiska teorier och sociologen Zygmunt Baumans begrepp. FrÄgestÀllningar: Vi har anvÀnt oss av tvÄ huvudfrÄgor som vi dÀrunder bryter ner i konkreta frÄgor. 1 Hur ser de etiska resonemangen ut hos personal verksam inom harm reductionanknuten missbrukarvÄrd?Vilken typ av etik anvÀnder de sig av? Har de centrala etiska principer, vilka? Hur ser de pÄ etik och moral? Följer de etiskt formulerade regler? Hur ser de pÄ prohibition? Hur ser de pÄ drogbruk? Hur ser de pÄ mÀnniskan? Vad driver dem i deras arbete? Hur ser de pÄ harm reductions pÄverkan pÄ samhÀllet?2 Hur kan man förstÄ harm reductionmetoders framvÀxt ur Baumans sociologiska perspektiv?Hur kan harm reductionmetoder kopplas till det senmoderna samhÀllet? Hur kan harm reduction rÀttfÀrdigas etiskt utifrÄn ett sociologiskt perspektiv? Hur kan harm reductions förklarar sociologiskt? Vilka förutsÀttningar fanns för att harm reduction skulle kunna utvecklas? Hur kan Baumans begrepp förklara harm reductions stÀllning i det senmoderna samhÀllet? Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap.

 Sammanfattning Datum: 2009-05-29 NivÄ: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoÀngFörfattare:Magdalena StÄl, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄs                                Marina Vokbus, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄsHandledare: Leif CarlssonTitel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjerSyfte:  Syftet med uppsatsen Àr att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprÀttar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras pÄ. Vidare Àr syftet att studera vilka omrÄden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest pÄ samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀr­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angÄende deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprÀttar en uppförande­kod skiljer sig Ät. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affÀrer och lÄngsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingÄr det i den ursprung­liga affÀrsidén att utföra goda gÀrningar och Samhall har som ett statligt Àgt företag krav pÄ sig att leva upp till uppsatta mÄl.

Detta examensarbete har utförts vid El-Björn AB som Àr ett familjeföretag i Anderstorp, SmÄland. Deras produktsortiment bestÄr av mobila el-centraler, byggbelysning, avfuktare och vÀrmeflÀktar. El-Björn AB har ungefÀr 60 anstÀllda och en omsÀttning pÄ cirka 170 MSEK. PÄ grund av den ökande konkurrensen anser företaget att det Àr nödvÀndigt att effektivisera sin produktion för att göra den mer flexibel. VÄrt angreppssÀtt för att uppnÄ flexibilitet Àr att studera möjligheten att reducera företagets ledtider.MÄlet med detta arbete Àr att presentera ett antal förslag pÄ ÄtgÀrder för att korta ledtiden för en utvald produktgrupp och att visa pÄ ett antal konsekvenser som dessa förslag fÄr för ledtiden och lönsamheten samt vilka mÄlkonflikter detta medför.

Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hÄllbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hÄllbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna pÄ sig sjÀlva som förebilder? Dessa frÄgor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av Ätta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrÄn lÀrande för hÄllbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrÄn ett nytt forskningsomrÄde kallad epigenetik med fokus pÄ ett av dess anvÀndningsomrÄden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hÄllbar utveckling om det finns ett gemensamt synsÀtt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de smÄ vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utÄt visat att man arbetat mot hÄllbar utveckling och sÀtter press till att arbetet genomförs.

Vi har som utgÄngspunkt anvÀnt filosofen John Rawls rÀttviseteori. Han delar upp rÀttviseteorin i tvÄ principer, differensprincipen och frihetsprincipen. Frihetsprincipen sÀger att rÀtten att Àga egendom ska vara lika för alla. Det vill sÀga att det Àr en grundlÀggande frihet. Differensprincipen sÀger att allt agerande av staten ska gynna alla medborgare i största möjliga utstrÀckning.

För de fall en leverantör lidit skada pÄ grund av en upphandlande myndighets övertrÀdelse av upphandlingslagstiftningen föreligger rÀtt till skadestÄnd enligt 16 kap. 20 § LOU och i denna uppsats redogörs för den svenska rÀttsutvecklingen pÄ bestÀmmelsens omrÄde. Redogörelsen görs frÀmst ur ett praktiskt perspektiv och bland annat beskrivs hur bestÀmmelsen tillÀmpats gÀllande skadestÄndets storlek, beviskrav och vilka övertrÀdelser som egentligen sanktioneras. Vidare avsÀtts ett förhÄllandevis stort utrymme Ät att beskriva följderna av en avbruten upphandling.Precis som övriga sanktioner i 16 kap. LOU grundas skadestÄndsbestÀmmelsen pÄ de sÄ kallade rÀttsmedelsdirektiven.

Bakgrund och problem: Periodisering av inkomster till intÀkter Àr en kompliceradredovisningsfrÄga. Komplikationen med att redovisa intÀkter Àr att det Àr ett omrÄde dÀr detges möjligheter för företagen att göra egna bedömningar. För att fÄ tas upp i redovisningenmÄste dessa bedömningar vara förenliga med den rÀttsliga standarden god redovisningssed.Under vissa omstÀndigheter kan god redovisningssed medge mer Àn ett tÀnkbart alternativ förintÀktsredovisning, I det fall Skatteverket anser att redovisningen inte Àr förenlig med godredovisningssed kan det leda fram till en tvist som kan prövas i domstol.Syfte: Uppsatsen syftar till att belysa vilka argument som framförts i en rÀttsprocess, hur deorganiseras i ett rÀttsfall, samt att undersöka deras trovÀrdighet i förhÄllande till en bestÀmdredovisningslösning avseende intÀktsredovisning. Detta för att lyfta fram vilka argument somfÄr betydelse för vad som anses god redovisningssed i fallet.AvgrÀnsningar: Studien gör en avgrÀnsning att enbart omfatta intÀkter ochintÀktsredovisning. Ytterligare avgrÀnsas uppsatsen till att diskutera svensk lagstiftning ochnormgivning inom redovisning.Metod: I uppsatsen anvÀnds en kvalitativt inriktad metod.