I samband med de ökade kraven pÄ ett vÀdersÀkrat nÀt har funderingar kring att placera ut fler frÄnskiljare/brytare i luftledningsnÀtet för att reducera medelavbrottstiden för anslutna kunder (SAIDI) kommit fram. I Finland anvÀnder man till stor del fjÀrrmanövrerade apparater för att reducera SAIDI. Rapportens inledande avsnitt innefattar en förstudie om ursprunget till avbrottstid och SAIDI-statistik i Vattenfall Eldistributions nÀt. En jÀmförelse med Eldistributions nÀt och klimatet i Finland utförs och av detta fÄs olika förutsÀttningar för nÀtet i de olika lÀnderna. Som en generell slutsats av vÀderjÀmförelsen mellan Sverige och Finland faststÀlls att Eldistribution i Sverige har sÀmre förutsÀttningar vÀdermÀssigt nÀr det gÀller luftledningsnÀt.

Urbaniseringen i vÀrlden fortsÀtter öka samtidigt som mÀngden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige Àr inte i nÄgot av fallen, ett undantag. En strategi som föresprÄkas av Sveriges tre största stÀder Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen Àr förtÀtning. Denna stadsbyggnadsprincip innebÀr att bebyggelse- liksom befolkningstÀthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tÀtorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön pÄvisats vara en av de faktorer som kan pÄverka mÀnniskans val och vilja att aktivera sig. UtgÄngspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtÀtning, men dÀr föresprÄkarna menar att staden kan vara bÄde tÀt och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera hur allmÀnnyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete pÄverkas av den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav pÄ affÀrsmÀssighet.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmÀnnyttiga bostadsbolagen AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB samt GÀvle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi Àven anvÀnt sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor, vetenskapliga artiklar och rapporter. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material dÀr vi tar stöd frÄn teorier i undersökningen. Information har bland annat hÀmtas ifrÄn AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB, GÀvle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmÀnnyttiga bostadsbolag dÄ kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

HyressÀttning Àr föremÄl för diskussion eftersom det idag finns förslag till ny hyressÀttningsmodell som kallas Stockholmsmodellen.Idag existerar bruksvÀrdessystemet som innebÀr att tvÄ lika lÀgenheter ska ha likvÀrdig hyra och om tvist uppstÄr finns bestÀmmelser som reglerar detta. BruksvÀrdeshyra innebÀr att hÀnsyn tas till fastighetens och lÀgenhetens standard, utrustning i lÀgenheten och gemensamma utrymmen. De flesta hyrorna förhandlas kollektivt mellan hyresvÀrden och hyresgÀstorganisationen. Hyresregleringslagen tillkom 1942. BruksvÀrdessystemet infördes 1968.

SkadestÄndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestÀmmelserna i lagen, ska ersÀtta dÀrigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska pÄvisa i) Àrendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestÄnd ska kunna utgÄ. Regleringen bygger pÄ ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen Àr fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestÀmmelser om nÀr en upphandlande myndighet fÄr avbryta en offentlig upphandling.I rÀttspraxis har faststÀllts att det krÀvs "sakligt godtagbara skÀl" för att en pÄbörjad upphandling ska fÄ avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skÀl Àr fortfarande diffust, men vad som kan konstateras Àr att avbrytandet mÄste vara förenligt med samtliga gemenskapsrÀttsliga principer och att beslutet inte fÄr vara godtyckligt.

Uppsatsen behandlar konkursrÀtten och vilken mÄn konkursboet bÀr ansvaret för gÀldenÀrens miljöfarliga avfall. Syftet med uppsatsen Àr att utreda rÀttslÀget om hurvida konkursboet kan bli ansvarigt för gÀldenÀrens miljöfarliga avfall. Metoden som anvÀnts i uppsatsen Àr en traditionell juridisk metod med fokus pÄ rÀttspraxis. RÀttslÀget i denna frÄga har varit vÀldigt omdiskuterat de senaste 10 Ären och ocksÄ framstÄtt som vÀldigt oklart. Varför Àmnet varit oklart Àr för att det Àr tvÄ starka rÀttsomrÄden, konkursrÀtten och miljörÀtten som kolliderar.Viktiga principer inom de bÄda omrÄdena kolliderar.

Hos företag som saknar restriktioner för lagernivÄer och riktlinjer för beslut om skrotning blir det naturligt att saker sparas "utifall-att". SÄ lÀnge ett sÄdant arbetssÀtt tillÄts fortgÄ kommer tillgÀngliga omrÄden sannolikt att fyllas pÄ med allt mer saker och sÄ smÄningom blir platsbristen ett faktum. Detta leder till oönskade konsekvenser i form av bland annat kapitalbindning, onödig hantering och transport, samt bidrar till att det blir svÄrare att hÄlla ordning. Volvo Lastvagnar AB i UmeÄ Àr ett företag som brottas med en del av denna problematik, speciellt utomhus pÄ fabriksomrÄdet. Det hÀr examensarbetet syftar till att, med hÀnsyn till interna verksamheters behov, ta fram förslag som kan frigöra yta pÄ fabriksomrÄdet samt skapa bÀttre ordning.

Dagens samhÀlle Àr i stÀndig förÀndring, vilket hela tiden stÀller nya krav pÄ mÀnniskor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebÀra bland annat internationella kontakter med skolor i andra lÀnder, diskussioner kring attityder och vÀrderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). LitteraturgenomgÄngen visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering pÄ olika sÀtt i undervisning. Ofta ansÄg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det Àr viktigt att elever fÄr kunskap om olika kulturer, för att lÀttare kunna tolka och förstÄ dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades pÄ olika sÀtt (Eklund, 2003).

Bakgrund och problem: Ett bolags intÀktsredovisning Àr centralt för ett företags vÀlmÄende. Olika problem uppstÄr för olika branscher och flera redovisningsskandaler har uppdagats under de senate Ären, men genomgÄende har ?revenue recognition?, alltsÄ att bestÀmma nÀr och hur intÀkter ska tas upp i sin helhet, varit en av de största utmaningarna inom intÀktsredovisning. Hur har intÀktsredovisningen utvecklats genom Ären?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta en nÀrmare titt pÄ intÀktsredovisning inom svenska företag och hos aktiva revisorer för att fÄ djupare förstÄelse av problematiken som fortfarande finns kvar efter Är av förÀndringar, dÄ speciellt frÄgan om nÀr en intÀkt ska tas upp.

Titel: Vad pÄverkar valet av regelverk för Sveriges fastighetsföretag?Problem och bakgrund: Vid Ärsskiftet 2013/2014 införs K-Projektet i svensk redovisning. KprojektetÀr uppdelat i fyra olika regelverk baserat pÄ företags storlek, K1,K2 K3 och K4. En delföretag kommer vara mer eller mindre tvungna att anvÀnda ett sÀrskilt regelverk till följd av sinstorlek medan nÄgra har möjligheten att vÀlja dÄ de ligger pÄ grÀnsen mellan tvÄ regelverk. Vad harbetydelse och pÄverkan för dessa företag nÀr de stÄr inför ett val? En nyhet i ett av regelverken, K3,Àr komponentmetoden som ska anvÀndas för vÀrdering och avskrivning av fastigheter.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera hur allmÀnnyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete pÄverkas av den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav pÄ affÀrsmÀssighet.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmÀnnyttiga bostadsbolagen AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB samt GÀvle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi Àven anvÀnt sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor, vetenskapliga artiklar och rapporter. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material dÀr vi tar stöd frÄn teorier i undersökningen. Information har bland annat hÀmtas ifrÄn AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB, GÀvle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmÀnnyttiga bostadsbolag dÄ kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

I ett anstÀllningsavtal finns en plikt för bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebÀr bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhÄlla sig frÄn att skada arbetsgivaren genom att anvÀnda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrÀtt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrÀtten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats frÄn den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affÀrsavtal.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att analysera vad begreppet rÀttvisande bild av goodwill innebÀr, redogöra för utkastet till revidering av IAS 22 samt diskutera vilka möjliga konsekvenser det kan fÄ för goodwillredovisning i Sverige. Vi utreder Àven hur testen av nedskrivningsbehov skall utföras samt om det nya synsÀttet kommer att leda till en mer rÀttvisande bild av företags goodwillredovisning. Metod: För att uppnÄ syftet med uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra muntliga intervjuer samt tre via e-mail med personer som innehar kvalificerade kunskaper inom redovisningsomrÄdet. Slutsatser: Anledningen till att IASB har arbetat fram ett utkast till revidering av IAS 22 Àr att det finns skilda principer för hur goodwill skall redovisas.

Som vÀl det flesta kÀnner till Àr datoranvÀndningen i Sverige och i övriga vÀrlden ett stÀndigt vÀxande fenomen. MÄnga ting som förut varit manuella ersÀtts av elektronsik data och kan nu anvÀndas och appliceras pÄ ett vÀldigt effektivt vis. Elektronisk handel Àven kallat e-handel brukar beskrivas som skedet dÀr man som konsument eller företag köper eller sÀljer varor via en internetbaseradbutik vilken Àr en utav otaliga grenar inom denna genre som haft stor genomslagskraft pÄ nÀtet och Àr för det flesta ett vÀldigt smart, bekvÀmt och tidsbesparande köpalternativ. Denna rapport behandlar just e-handel och vad man som e-handlare bör tÀnka pÄ vid design utav e-shopar. Eftersom man inte kan ge sina kunder samma support som i en traditionell markbutik finns det vissa aspekter att ta hÀnsyn till för att fÄnga sina kunders förtroende och intresse.