I Sverige finns 298 ishallar och det byggs fler eftersom. En grov uppskattning av energiförbrukningen för dessa Àr minst 1000 MWh per Är vardera. AlltsÄ cirka: 298 GWh eller 0,3 TWh totalt för samtliga hallar. Detta motsvarar i sin tur 0,5 av Sveriges kÀrnkraftsproduktion eller 10% av produktionen i det nu nedlagda kraftverket i BarsebÀck. Kostnaden för att driva ishallen i Jokkmokk uppgÄr till cirka: 500.000 kr per Är exklusive moms, denna summa önskar Jokkmokks kommun minska.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhĂ€llet mer mĂ„ngkulturellt vĂ€ckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrĂ€tt ur ett sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt perspektiv, dĂ€r resultatet avsĂ„gs stĂ€llas i relation till svensk IP-rĂ€tt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarĂ€tt intrĂ€der om arvlĂ„tarens barn avlider innan honom eller henne, dĂ„ arvlĂ„tarens barnbarn Ă€rver istĂ€llet. Bröstarvingar har alltid en rĂ€tt till hĂ€lften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

FörsÀkringsbolagen i Sverige betalar Ärligen ut stora belopp till följd av brandskador. Det Àr allmÀnt kÀnt att det förstörs stora vÀrden vid brÀnder i byggnader. Hur stora dessa vÀrden Àr presenteras Ärligen av Svenska brandskyddsföreningen genom uppgifter frÄn försÀkringsbolagen. Hur stora vÀrden som rÀddas vid insatser till byggnadsbrÀnder Àr dÀremot okÀnt. För att rÀddningstjÀnstens personal ska kunna uppskatta hur stora vÀrden som har rÀddats efter en insats krÀvs ett lÀtthanterligt verktyg.

En nyproduktion av en bro eller ett brobyte medför inte sĂ€llan bĂ„de direkta och indirekta störningar för de trafikanter som fĂ€rdas i anslutning till brobygget. Störningarna kan vara förhindrad framkomlighet, köer och förseningar, förlĂ€ngda körstrĂ€ckor dĂ€r en alternativ förbifartvĂ€g Ă€r nödvĂ€ndig. Ökade emissioner och utslĂ€pp etc. Indirekta störningar orsakas t ex av transporter av materiel till byggarbetsplatsen, en ökad trafikbelastning pĂ„ nĂ€rliggande vĂ€gar mm. Sammantaget medför dessa störningar merkostnader för trafikanterna.

SkadestÄndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestÀmmelserna i lagen, ska ersÀtta dÀrigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska pÄvisa i) Àrendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestÄnd ska kunna utgÄ. Regleringen bygger pÄ ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen Àr fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestÀmmelser om nÀr en upphandlande myndighet fÄr avbryta en offentlig upphandling.I rÀttspraxis har faststÀllts att det krÀvs "sakligt godtagbara skÀl" för att en pÄbörjad upphandling ska fÄ avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skÀl Àr fortfarande diffust, men vad som kan konstateras Àr att avbrytandet mÄste vara förenligt med samtliga gemenskapsrÀttsliga principer och att beslutet inte fÄr vara godtyckligt.

Condictio indebiti innebÀr att felaktiga betalningar skall gÄ Äter. Banker har emellertid svÄrt att förlita sig pÄ denna huvudregel. Bankernas centrala stÀllning i samhÀllet kombinerat med deras uppgift att korrekt förmedla transaktioner, försÀtter dem i en förtroendestÀllning. Mottagaren skall kunna lita pÄ att en utbetalning frÄn en bank Àr korrekt. Bankernas utbetalningar har blivit ett genomgÄende undantag till principen om condictio indebiti.

SAMMANFATTNINGInledningVÄrt syfte med denna studie var att se huruvida svenska koncerners redovisning av sina anstÀlldas sjukfrÄnvaro Àr jÀmförbar, bÄde mellan olika Är och mellan olika koncerner. Vi ville Àven undersöka om lagstiftningen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro Àr till nytta.MetodFör att uppnÄ detta syfte har vi bÄde anvÀnt oss av en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa i form av granskning av litteratur, Ärsredovisningar och lagtext och den kvalitativa i form av intervjuer.TeoriLagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro började gÀlla 1 juli 2003. Den ska tillÀmpas av arbetsgivare med fler Àn 10 anstÀllda. I vÄr uppsats ligger inriktningen pÄ den privata verksamheten och dÀrmed de som skall följa Ärsredovisningslagen.

Emhart Glass tillverkar den utrustning som behövs vid tillverkning av glasemballage sÄsom glasburkar och glasflaskor. Förutom att sÀlja hela lösningar sÀljer de Àven reservdelar. I och med reservdelsförsÀljningen har Emhart Glass stora lager och ett stort flöde av inkommande samt utgÄende gods. Utspridda lagerplatser i företagets byggnad samt flytande lagerplatser gör att företagets önskan om att plocka motorer utifrÄn FIFO- principen inte kan ske. Syftet med detta examensarbete Àr att genom kartlÀggning och analys av det fysiska och administrativa flödet av motorer ta fram en layout som förenklar och förbÀttrar plockning och spÄrning.

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.

I denna studie undersöks möjligheten att ersÀtta en del av oljeförbrukningen pÄ LULEKRAFT AB med naturgas. LULEKRAFT AB Àr ett kraftvÀrmeverk i storleksordningen 350 MW brÀnsle och 100 MW elkraft och 200 MW vÀrme ut. Producerad elkraft sÀljs till nÀrliggande SSAB och producerat hetvatten distribueras via ett fjÀrrvÀrmesystem. Som primÀrbrÀnsle anvÀnds en blandgas bestÄende av processgaser frÄn SSAB:s metallurgiska enhet. Vid lÄgt vÀrmevÀrde eller brist pÄ blandgas, vid perioder av hög last samt vid uppstart av anlÀggningen anvÀnds olja.

I uppsatsen undersöks hur EU:s statsstödsregler inverkar pÄ utformningen av miljöskatter pÄ nationell nivÄ, vidare analyseras ocksÄ statsstödsreglernas ÀndamÄlsenlighet och legitimitet.Statsstödsreglerna innebÀr ett principiellt förbud mot statligt stöd till företag. Stöd-begreppet innefattar olika former av fiskala stöd som exempelvis skattesubventioner. Det enskilt viktigaste kriteriet vid faststÀllande av vad som utgör ett fiskalt stöd Àr selektivitetskriteriet. Enligt praxis görs bedömningen av om kriteriet Àr uppfyllt enligt en metod i tre steg: i det första steget faststÀlls den relevanta referensramen, dÀrefter undersöks om det finns avvikelser frÄn denna referensram och slutligen prövas om den aktuella stödÄtgÀrden kan rÀttfÀrdigas genom systemets karaktÀr eller allmÀnna systematik. Det finns vissa tecken i senare praxis pÄ att denna metod kan vara pÄ vÀg att överges.

PÄ dagens tjÀnstemarknad rÄder hÄrd konkurrens. Inom bilservicebranschen har fokus tidigare endast varit pÄ bilen men har nu skiftat till ett mer kundinriktat fokus. Bilservicebranschen har svÄrt att leverera vad som utlovas och flera oberoende tester visar pÄ fusk under bilservicen, kunderna fÄr dÀrmed inte vad de betalar för. Det kombinerat med att bilarna blir mer tekniska och att kunder överlag saknar kompetens och har lite insyn i det arbete som utförs pÄ verkstÀderna skapar en problematik. Problematiken ligger i att bristen pÄ transparens och kunskap gör det svÄrt för kunderna att bedöma om den utförda bilservicen Àr av hög kvalitet.

Bakgrund: De flesta Àr medvetna om att vi matas med och pÄverkas av varumÀrken, men sÀllan om det arbete som ligger bakom ett varumÀrkes uppbyggnad. DÀrför Àr det av stor vikt vid varumÀrkesuppbyggnaden att förankra de vÀrderingar som företaget vill positionera sig med. För att i sin position kunna differentiera sig gentemot konkurrenter med ett starkt varumÀrke mÄste företaget kommunicera samma vÀrderingar, bÄde i den interna och externa marknadsföringen för. Det finns de som anser att man kan utföra detta genom marknadsföring pÄ tvÄ skilda sÀtt, genom att agera ?marknadsförare? eller att agera ?försÀljare? gentemot sina kunder, dÀr ?försÀljare? ofta Àr bÀttre pÄ att skapa relationer dÀr kunden rekommenderar företaget vidare Àn en ?marknadsförare?.

Bakgrund: Redovisnings- och företagsskandaler som Àgde rum pÄ 2000-talet i USA och flera europeiska lÀnder satte fart pÄ bolagsstyrningsdebatten. MÄnga lÀnder började införa regler med syfte att förbÀttra bolagsstyrningen och öka förtroendet för nÀringslivet. Sverige drabbades liksom andra lÀnder av redovisningsskandaler, och som följd till detta infördes den svenska koden för bolagsstyrning för att Äteruppbygga marknadens förtroende för de svenska bolagen. Första juli 2005 tillÀmpades koden i Stockholmsbörsen för alla bolag pÄ A-listan och O-listan med börsvÀrde över 3 miljarder kronor det vill sÀga de bolag som ingick i kategorin Large Cap.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur bolag pÄ OMX Stockholmsbörsen, Large Cap, avviker frÄn koden och om de avviker frÄn samma punkter i koden samt hur utförligt förklarar dessa bolag avvikelserna. Med hjÀlp av vetenskapliga artiklar som teoretiskt perspektiv vill jag fÄ förstÄelse för varför koden finns och varför bolag avviker frÄn den samt undersöka om koden fungerar som det var tÀnkt.Metod: För att undersöka i vilken omfattning bolag avviker frÄn koden och vilka punkter det som bolagen avviker frÄn har jag lÀst igenom och granskat bolagens Ärsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter.Teoretisk referensram: I detta kapitel har jag tagit upp tidigare forskning som handlar om andra lÀnders bolagskoder och principen följa eller förklara, samt orsaker till varför bolag vÀljer att följa eller avvika frÄn koden.