Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT.Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete. Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT. Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning. Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Realisering av intÀkter Àr av central betydelse i redovisningssammanhang. Idag finns flera olika metoder som anvÀnds. Metoderna för vÀrdering av omsÀttningstillgÄngar kan vara branschberoende dÀr byggbranschen Àr ett typiskt exempel för avsteg frÄn anskaffningsvÀrdes principen. Byggbranschen har vidareutvecklat den successiva vinstavrÀkningsmetoden, som tillÄter realisering av intÀkter trots att varan inte Àr sÄld (jmf realisationsprincipen), genom första kronans princip. Med hjÀlp av metoden kan byggföretagen visa upp en mer realistisk bild av sin verksamhet vilket förbÀttrar ?den rÀttvisande bilden?.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka socialtjÀnstens förutsÀttningar att samtala med barn inom ramen för barnavÄrdsutredningar. Studiens utgÄngspunkt Àr att undersöka socialsekreterares upplevelser av de potentiella effekter som den lagÀndring som trÀdde ikraft den första augusti 2010 kan ha medfört i det praktiska barnavÄrdsutredande arbetet. Genom lagÀndringen som stadgas i 11 kap. 10 § socialtjÀnstlagen har socialtjÀnsten givits befogenhet att samtala med barn utan vÄrdnadshavares samtycke. Syftet med lagÀndringen beskrivs utifrÄn dess förarbeten vara att stÀrka barnperspektivet, barnets perspektiv och principen om barnets bÀsta.

I denna uppsats har vi utifrÄn SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen pÄstÄdda motsÀttningen mellan den för LOU grundlÀggande principen om affÀrsmÀssighet och möjligheterna att stÀlla sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. SÄledes blir Àven avsikten att studera vilka principer som pÄverkar möjligheterna att stÀlla sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsÀttningar mellan dessa principer och möjligheterna att stÀlla sociala villkor. Eftersom LOU stÄr inför en förÀndring 1 januari Är 2008 blir syftet ocksÄ att försöka utreda om dessa förÀndringar kommer att leda till en tydligare reglering angÄende möjligheterna att stÀlla sociala villkor i en offentlig upphandling. VÄra preciserade frÄgestÀllningar omfattas av forskningsfrÄgor som lyder som följer: Vilka motsÀttningar finns mellan LOU:s grundlÀggande principer och möjligheter att stÀlla sociala villkor? Och hur stÀlls sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsÀttningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att stÀlla sociala villkor i offentlig upphandling Àn det som stadgats i LOU?Vi anvÀnder oss av en traditionell juridisk metod för att faststÀlla gÀllande rÀtt, de lege lata.

Byggbranschen har lÀnge brottats med fuktproblem som följts av fuktskador. Nya tekniska lösningar, som skall fÄ bukt med problemen, har inte alltid visat sig fungera. Med detta som bakgrund har en av dessa tekniska lösningar, en variabel ÄngspÀrr utretts.  Moelven Byggmodul AB tillverkar modulhus av olika slag och i detta arbete har en ny takkonstruktion hos ett av deras modulsystem undersökts utifrÄn ett fuktsÀkerhetsperspektiv. Det ursprungliga taket anvÀnder en ventilerad luftspalt för att ventilera bort fukt som kan förekomma.

Syftet med detta examensarbete Àr att göra en investeringsbedömning av en anlÀggning för kombinerad produktion av biogas och biodiesel Ät lantbruksföretaget Lindhs Djur & Natur AB. UtgÄngspunkt Àr det koncept för kombinerad produktion av biogas och biodiesel pÄ gÄrdsnivÄ som Ageratec AB utvecklat. Konceptet utgÄr frÄn att glycerolfasen som bildas vid biodieselproduktion Àr ett vÀrdefullt substrat vid biogasproduktion. Scandinavian Biogas Fuel AB har dÀrför pÄ uppdrag frÄn Ageratec AB utvecklat och optimerat en biogasprocess för samrötning av glycerol och gödsel.För att kunna göra en relevant investeringsbedömning sÄ granskas investeringen bÄde ur ett ekonomisk och miljömÀssigt perspektiv. Den ekonomiska analysen bestÄr av en investeringskalkyl för tvÄ olika amorteringstider dÀr teorier för nuvÀrdesanalys tillÀmpas.

Debatten om det svenska skattetillÀggsförfarandet och dess överensstÀmmelse med dubbel­bestraffningsförbudet i EKMR tog ny fart 2009 dÄ ED genom domen i Zolotukhin mot Ryssland, som avgjordes i stor kammare, gick emot sin tidigare praxis. Före Zolotukhin utgick domstolen frÄn brottets identitet för att avgöra idem-momentet i dubbelbestraffningsförbudet och ansÄg dÀrmed inte dubbelbestraffning föreligga om det i de bÄda processerna var frÄga om olika brottsrubriceringar. Denna slutsats kom ED till i Rosenquist mot Sverige som Àr den senaste domen som berört det svenska skattetillÀggsförfarandet. I och med ED:s nya praxis anser domstolen numera att det istÀllet Àr gÀrningens identitet som ska vara avgörande. Detta innebÀr att det avgörande Àr om bedömningarna i de bÄda mÄlen grundar sig pÄ samma eller vÀsentligen samma omstÀndigheter.I Sverige föreligger oenighet i frÄgan om betydelsen av domen i Zolotukhin för svenskt vidkommande.

SammanfattningOCS950(Object Controller System 950) Àr en av Bombardiers produkter som hanterar sÀkerhetssystemet i jÀrnvÀgstrafiken. Det bestÄr av olika delsystem och strömförsörjs mha nÀtaggregat (PSU ? Power Supply Unit). I den hÀr rapporten undersöks den befintliga PSU74-modellen samt nya switchade nÀtaggregat som finns pÄ marknaden.Bakgrunden till att Bombardier vill byta ut PSU74 mot ett nytt switchat aggregat Àr att PSU74 har en vikt pÄ 14 kg och tar stor plats i el-skÄp. Ett swichat nÀtaggregat vÀger ungefÀr 1,5 kg och Àr sÄ pass kompakt att det tar litet utrymme i el-skÄpet.Bombardier har medvetet vÀntat med att gÄ över till SMPS eftersom tillförlitlighet blir ett problem.

InledningDet Àr inte alltid lÀtt att som förÀlder till elitaktiva idrottsungdomar, hitta balansen mellan att vara engagerad i sitt barns idrottande och samtidigt inte utsÀtta sitt barn för negativ press. Trots denna svÄrighet finns det mÄnga bra idrottsförÀldrar som Àr engagerade och inte utsÀtter sitt barn för press. Utan förÀldrarnas insats skulle barn- och ungdomsidrotten knappt finnas, för det förÀldrarna gör, inte bara för sina barn utan Àven för klubben, Àr vÀldigt viktigt. FörÀldrarna skjutsar till trÀningar och matcher, de betalar utrustningen och medlemsavgifter, samt stÀller upp och jobbar med olika saker för att samla ihop pengar till laget.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga elitsatsande ungdomars instÀllning till förÀldraengagemang.FrÄgestÀllningar:1. Vad innebÀr förÀldraengagemang för elitaktiva ungdomar?2.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för nÄgra Är sedan för de minsta aktiebolagen och idag Àr det ett omdiskuterat Àmne. Det Àr dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag Àr det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vÄr studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgÄtt frÄn positivistisk kunskapssyn. Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag.

Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försÀmrade allmÀnhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia pÄverkades Àven de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stÀrka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka ÄtgÀrder som kunde vara lÀmpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.Koden utgör sjÀlvreglering inom det svenska nÀringslivet och bygger pÄ principen följ eller förklara. Det innebÀr att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker frÄn enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker frÄn regeln.

Under vĂ„ren 2013 har detta examensarbete utförts som en del i civilingenjörsutbildningen i energiteknik vid UmeĂ„ Universitet, och projektet har genomförts pĂ„ uppdrag av Övik Energi AB. I arbetet har en studie över metoden för fukthaltsmĂ€tning av fasta biobrĂ€nslen vid Övik Energis kraftvĂ€rmeverk, Hörneborgsverket gjorts. FukthaltsmĂ€tningarna pĂ„ biobrĂ€nslet utförs i nulĂ€get av VMF Nord (virkesmĂ€tningsföreningen) som Ă€r en opartisk förening. Det har dock befarats att fukthaltsmĂ€tningen som VMF utför inte Ă€r tillrĂ€ckligt representativ för hur fukthalten ser ut i hela lasset, eftersom nuvarande prover endast tas pĂ„ toppen av varje lass. Av den anledningen har ett antal testprovtagningar gjorts dĂ€r fukthaltsprovet bestĂ„tt av flera delprov frĂ„n hela lasset.

Sedan Ă„r 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillĂ€mpas vid bokslut pĂ„ koncernnivĂ„ i Sverige. DĂ„ det Ă€r den juridiska personen, och inte koncernen, som Ă€r skatteobjektet inom den svenska beskattningsrĂ€tten innebar övergĂ„ngen att noterade, juridiska personer ska tillĂ€mpa IFRS/IAS Ă€ven i det enskilda bolagets redovisning. Detta stĂ€llde, och stĂ€ller fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns hĂ€r i Sverige.Sambandet innebĂ€r att redovisningen styr berĂ€kningen av det skattemĂ€ssiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska berĂ€knas enligt bokföringsmĂ€ssiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde kan endast samban­det mellan redovisning och beskattning bestĂ„ om marknadsvĂ€rde, verkligt vĂ€rde, accepteras som grund för beskattning.TvĂ„ ekonomiskt relaterade problem framtrĂ€der tydligt nĂ€r sambandet stĂ€lls mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att vĂ€rderas pĂ„ mer osĂ€kra grunder, till följd av de mĂ„nga vĂ€rderingsmetoderna som Ă€r baserade pĂ„ bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning pĂ„ utdelning.Syftet med uppsatsen Ă€r att jĂ€mföra de principiella utgĂ„ngspunkterna i de tvĂ„ aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Årsredovisningslagen (ÅRL), samt studera och förklara eventuella implemente­ringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS.

Urbaniseringen i vÀrlden fortsÀtter öka samtidigt som mÀngden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige Àr inte i nÄgot av fallen, ett undantag. En strategi som föresprÄkas av Sveriges tre största stÀder Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen Àr förtÀtning. Denna stadsbyggnadsprincip innebÀr att bebyggelse- liksom befolkningstÀthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tÀtorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön pÄvisats vara en av de faktorer som kan pÄverka mÀnniskans val och vilja att aktivera sig. UtgÄngspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtÀtning, men dÀr föresprÄkarna menar att staden kan vara bÄde tÀt och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering.