Detta arbete undersöker möjligheterna att utveckla ett system som kan övervaka lastning eller automatiskt lasta malmvagnar i LKAB's Kirunavaaragruva. Arbetet bestod till stor del att utveckla en testanlÀggning dÀr laserscannrar anvÀnds som givare och ett datorbaserat styrsystem som anvÀnder informationen frÄn scannrarna till att styra eller övervaka profilen pÄ vagnarna. Anledning till ett intresse för ett sÄdant system kommer bÄde frÄn ekonomiskt och ett sÀkerhetsmÀssigt perspektiv. I dagslÀget fjÀrrlastas malmvagnar i gruvan manuellt av operatörer som sitter ovan jord. Alla vagnar ska helst vara maximalt fyllda utan nÄgot spill.

Det övergripande syftet med denna studie var att jĂ€mföra volymtillvĂ€xten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna hur volymtillvĂ€xt och invĂ€xning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fĂ€ltinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belĂ€gen i Åliden, 64ÂșN 20ÂșE, cirka 35 kilometer norr om UmeĂ„. Försöket var anlagt i en sydvĂ€stsluttning 155 meter över havet och var tĂ€nkt att representera VĂ€sterbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels tvĂ„ naturkulturbehandlingar dĂ€r skog lĂ€mnats (Gles och TĂ€t), en naturkulturbehandling dĂ€r 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter gÄr till vÀga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhÀmtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvÄrden i VÀstmanlands och GÀvleborgs lÀn. Resultatet visar att: det Àr fÄ av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det Àr lÀttare att nÄ fram och fÄ en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de Àr intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrÄn varje enskilt fall och hur mÄnga som Àr nÀrvarande beror pÄ vad som arbetsterapeuten vill informera om.

Denna uppsats behandlar generalklausulen 5 och 6 §§ marknadsföringslagen (2008:486), MFL, om god marknadsföringssed, som Àr en av lagens grundpelare. Huvudsyftet har varit att utreda vilka marknadsföringsÄtgÀrder som vid alla tillfÀllen strider mot god marknadsföringssed och dÀrefter granska vad som vidare krÀvs för att marknadsföringen ska fÀllas som otillbörlig. Uppsatsen berör Àven nÀrliggande frÄgor rörande exempelvis könsdiskriminering. Traditionell juridisk metod har tillÀmpats vid utformningen av detta arbete. Det innebÀr att de traditionella rÀttskÀllorna har beaktats men den hÀr uppsatsen har lagt fokus pÄ rÀttsfall, dÄ dessa Àr normbildande inom omrÄdet.Följande slutsatser har dragits: Det finns tvÄ tydliga grÀnser som vid övertrÀdelse alltid strider mot god marknadsföring.

Under 2011 sÄ utbröt det vÄldsamma oroligheter i Libyen och Syrien med mÄnga civila offer. FN:s sÀkerhetsrÄd utfÀrdade i mars 2011 en resolution om upprÀttandet av en No-Fly Zone i Libyen. Ryssland har sedan lÀnge haft en uttalad instÀllning mot att stater lÀgger sig i andra lÀnders inre angelÀgenheter. Ryssland avstod frÄn att rösta i fallet Libyen vilket möjliggjorde en humanitÀr insats. Men avseende Syrien sÄ har Ryssland anvÀnt sitt veto tvÄ gÄnger för att stoppa resolutioner som möjliggör en humanitÀr insats.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om Rysslands agerande kan förklaras utifrÄn realistisk teori inom internationella relationer.

Tidigare ansÄgs inte regler om det allmÀnnas skadestÄndsansvar vara sÄ viktiga. Det var först genom skadestÄndslagens tillkomst som det allmÀnna Älades ansvar för felaktig myndighetsutövning. I takt med samhÀllsutvecklingen har kravet ökat pÄ en större skydd för den enskilde gentemot myndigheterna.Tidigare var möjligheterna mycket begrÀnsade att erhÄlla skadestÄnd för skada som orsakats av en myndighets felaktiga information. Genom en lagÀndring som trÀdde i kraft 1999 gjordes en utvidgning av det allmÀnnas skadestÄndsansvar. Intentionen med utvidgningen var att bortse frÄn kravet pÄ att informationen lÀmnats ?vid? myndighetsutövning.

Intresset för att investera i skogsfastigheter vÀxer och antalet förstagÄngsköpare pÄ marknaden ökar. Beskattning av skogsfastigheter Àr en komplicerad lagstiftning dÀr skogsÀgarkÄren generellt har en relativt lÄg kunskapsnivÄ. Olika skogsÀgare kan ha olika skattemÀssiga förutsÀttningar vid köp av en skogsfastighet och en vÀl genomförd inkomst- och skatteplanering i skogsbruket kan leda till en förbÀttrad ekonomisk situation för den enskilde skogsÀgaren. Syftet med studien Àr att utreda hur olika Àgarkategorier kan ha olika ekonomiska förutsÀttningar vid köp och Àgande av en skogsdominerad fastighet genom att studera hur kassaflödet ser ut för olika Àgarkategorier och fastighetsstorlekar. För att besvara syftet har en modell konstruerats i Excel för att berÀkna kassaflödet över en tioÄrsperiod för förstagÄngsköpare respektive tillskottsköpare, samt beroende pÄ om dessa nyttjar positiv rÀntefördelning eller ej.

MolntjÀnst Àr inget nytt begrepp men det Àr en trend som nu blivit mer aktuell Àn nÄgonsin. Det har funnits olika typer av lagringstjÀnster via internet i över tio Är men nu har trenden molntjÀnst blossat upp till att bli högaktuellt inom IT-branschen. För kunden innebÀr en molntjÀnst att de köper de funktioner eller tjÀnster som de har behov av via internet och leverantören hanterar administration och drift. Kunden behöver dessutom inte ha lika mycket hÄrdvara och programvara internt. NÄgot som Àr aktuellt nu Àr att allt fler affÀrssystemsleverantörer börjar erbjuda sina kunder att lÀgga affÀrssystem i molnet.

År 1999 infördes principen om rule of law i Folkrepubliken Kinas konstitution - lagen skulle styra landet. De Ă„r av vanstyre som nĂ„dde sin kulmen under kulturrevolutionen hade Ă„sidosatt lag och ordning och hade lett till att Folkrepubliken Kina vid tiden för Deng Xiaopings maktövertagande i slutet av 1970-talet stod utan ett rĂ€ttssystem. Vid sidan om den ekonomiska reform som skulle öppna upp landet för vĂ€rlden gjordes dĂ€rför enorma insatser för att etablera ett fungerande rĂ€ttssystem. De kinesiska medborgarna fick mĂ„nga nya lagstadgade rĂ€ttigheter, men pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll runt om pĂ„ den vidstrĂ€ckta kinesiska landsbygden tillĂ€mpades lagarna inte till fullo av lokala styren som skaffade sig förmĂ„ner genom att inte tillĂ€mpa alla rĂ€ttigheter. Bland de mĂ€nniskor som inte fick ta del av rĂ€ttigheterna formades rĂ€ttmĂ€tigt motstĂ„nd ("rightful resistance") - motstĂ„nd med stöd av lag - som riktades mot illojala kadrar pĂ„ lokal nivĂ„.Sedan dess har rĂ€ttmĂ€tigt motstĂ„nd ökat och Ă€r en aktuell frĂ„ga i dagens Kina.

SammanfattningUppsatsen behandlar svenska bankers möjlighet att sÀga upp en nÀringsidkares kreditsavtal till förtidig betalning och vid en tidpunkt som bestÀms av banken. Uppsatsen behandlar utifrÄn Storbankens kreditavtal samt rÀttspraxis, pÄ vilka grunder en bank kan sÀga upp ett kreditavtal samt vilka konsekvenser som kan uppstÄ för ett företag som fÄr sina krediter uppsagda.En banks rÀtt att sÀga upp ett kreditavtal motiveras ofta med att, en bank ska hÄlla nere kreditrisker för att skydda sina och kundernas pengar. Detta Àr förstÄligt och bra för de som investerar i bankens olika placerings alternativ eller endast har pengar pÄ ett sparkonto, men det kan inte anses vara lika bra för de som har lÄn i samma bank. En nÀringsidkare som hamnat i en svÄr ekonomisk situation och kan ha svÄrt att komma ut ur den blir lÀtt en kreditrisk för banken. Skulle följden bli att företagets krediter blir uppsagda till full betalning kan en av konsekvenserna bli att företaget Àven kommer hamnar pÄ obestÄnd.

FrÄgestÀllningDrabbas den skattskyldige av dubbelbestraffning nÀr denne pÄförs bÄde skattetillÀgg och döms för brott enligt skattebrottslagen?SammanfattningAv artikel 4 i sjunde tillÀggsprotokollet i Europakonventionen framgÄr att den som en gÄng blivit dömd eller frikÀnd av domstol för brott ska vara skyddad mot nytt Ätal och ny dom i samma sak, dvs. principen om ?ne bis dem? eller det sÄ kallade dubbelbestraffningsförbudet.En central frÄga som lÀnge varit föremÄl för en omfattande diskussion och debatt Àr huruvida det svenska skattetillÀgget strider mot artikel 6 i Europakonventionen. BÄde i motiv och i praxis synes man numera vara enig om att ett pÄförande av skattetillÀgg bör förstÄs som en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.

Den svenska naturgasmarknaden regleras genom naturgaslagen. Enligt 7 kap. 8 a § naturgaslagen föreligger en skyldighet för innehavare av naturgasledningar att ingÄ avtal med en gasleverantör pÄ marknaden om att denne ska agera anvisad leverantör i fall dÄ gasförbrukaren inte har ett giltigt avtal med en leverantör. Enligt bestÀmmelsen har dock gasleverantörerna pÄ marknaden ingen skyldighet att ingÄ avtal med ledningsinnehavaren om att bli anvisad leverantör.Inom avtalsrÀtten Àr en fundamental princip avtalsfrihet. Principen innebÀr en rÀtt för individer att pÄ egen hand avgöra huruvida avtal ska ingÄs, med vem avtal ska ingÄs och pÄ vilka villkor.

Syfte: Denna uppsats syftar till att göra en undersökning bland LÀnsförsÀkringars kunder, vilket Àr intressant dÄ försÀkringsbranschen sÀljer en produkt som det inte gÄr att ta pÄ och som kunden betalar för trots att han eller hon troligtvis aldrig kommer att anvÀnda produkten och faktiskt helst inte ens vill utnyttja densamma.Syftet med arbetet Àr att undersöka följande:? Varför stannar LÀnsförsÀkringars befintliga kunder kvar inom företaget?? Varför vÀljer en person att bli kund hos LÀnsförsÀkringar?? Tycker kunderna att det Àr viktigt att ha bank, försÀkring och liv inom samma bolag?? Tycker kunderna att det Àr viktigt med en ?egen? personlig kontakt hos sitt bolag?? Vad Àr det för likheter samt olikheter mellan LÀnsförsÀkringars kunder i GÀvle, BollnÀs och Söderhamn?Metod: För att utföra studien har ett flertal olika tillvÀgagÄngssÀtt utnyttjats:1. Litteraturstudie2. EnkÀtundersökning3. Statistisk bearbetning av enkÀtsvarenResultat & slutsats: De viktigaste slutsatserna som jag har kommit fram till Àr följande:? LÀnsförsÀkringars nya kunder vÀrdesÀtter priset mest medan dÀremot de befintliga kunderna vÀrdesÀtter personal och service mest.? LÀnsförsÀkringar mÄste marknadsföra fördelarna med konceptet bank, försÀkring och liv inom samma bolag för att det ska kunna fungera som ett konkurrensmedel.? För att LÀnsförsÀkringar ska lyckas med att införa en ?egen? personlig kontakt mÄste fördelarna med detta marknadsföras till kunderna.? NÄgra vÀsentliga skillnader kan inte utlÀsas mellan orterna GÀvle, BollnÀs och Söderhamn.Förslag till fortsatt forskning:? Att genomföra djupintervjuer eller en enkÀtundersökning bland de kunder som har lÀmnat LÀnsförsÀkringar för att se varför de lÀmnade företaget.? Att genomföra ytterligare studier pÄ de 40 procent av de nya kunderna som valde LÀnsförsÀkringar för prisets skull.

Rapporten presenterar det examensarbetet som har gÄtt ut pÄ att undersöka möjligheterna att konstruera en sensor som mÀter kadens med hjÀlp av en accelerometer. Implementation av kadensprofilen till ANT+ har gjorts för att möjliggöra synkronisering mellan en sportklocka och sensorn. Kadens Àr hur fort cyklisten trampar med pedalerna mÀtt i enheten Varv per minut vanligt förkortat RPM frÄn engelskans Revolutions Per Minute. Hur fort en cyklist trampar pÄverkar kroppen pÄ mÄnga olika sÀtt och ofta vill cyklisten veta vad aktuell kadens Àr för att optimera sin prestation. Den undersökta principen att anvÀnda en accelerometer för att mÀta kadens syftar till att en eventuell prototyp skulle vara lÀmplig till inomhuscykling Àven kallad spinning.