Detta examensarbete reder ut arbetsprinciperna för olika typer av hÄrddiskskrivskydd; hÄrdvaruskrivskydd, mjukvaruskrivskydd, hybridskrivskydd och bygelskrivskydd. Slutsatsen av utredningen Àr att endast hÄrdvaruskrivskydd Detta examensarbete reder ut arbetsprinciperna för olika typer av hÄrddiskskrivskydd; hÄrdvaruskrivskydd, mjukvaruskrivskydd, hybridskrivskydd och bygelskrivskydd. Slutsatsen av utredningen Àr att endast hÄrdvaruskrivskydd bedöms ha tillrÀckligt pÄlitliga skyddsprinciper, vilket motiveras av dess oberoende frÄn bÄde hÄrdvara och operativsystem. Vidare undersöks hÄrdvaruskrivskyddet Image MASSter(TM) Drive Lock frÄn Intelligent Computer Solutions (ICS). NÄgra egentliga slutsatser gick inte dra av kretskonstruktionen, bortsett frÄn att den Àr uppbyggd kring en FPGA (Xilinx Spartan-II, XC2S15) med tillhörande PROM (XC17S15APC).

Studien behandlar pressfotografers instÀllning till bildbehandling, hur de motiverar de ÄtgÀrder de sÀger sig vidta under bildbehandling och hur tÀnker de sig att bildbehandling inverkar pÄ bilders trovÀrdighet. Studien syftar ocksÄ till att identifiera nÄgra av de premisser som potentiellt kan ligga till grund för pressfotografens vÀgval under bildbehandling, samt att visa hur dessa premisser tillsammans skapar stringens som pÄverkar pressfotografens syn pÄ bildbehandling.Studiens resultat, som bygger pÄ djupintervjuer med fem pressfotografer, redovisar bildbehandling som ett personligt förfarande sÄ till vida att varje fotograf pÄ individuell basis bedömer hur en bild bör justeras. Bildens syfte, genre, kvalitet och budskap samt medielogiska aspekter, med betoning pÄ fotografens arbetssituation, Àr ocksÄ aspekter sompÄverkar potentiellt pÄverkar handlingsvalen.Bland intervjupersonerna framtrÀder Àven tvÄ huvudlinjer i synen pÄ bildbehandling: den ena vilken ger uttryck för en tekniktilltro ? kamerans begrÀnsningar respekteras och ses i viss mÄn ocksÄ som en garant för bildens Àkthet. Den andra linjen manifesterar en mer dynamisk syn pÄ bildbehandling som utgÄr frÄn fotografens subjektiva upplevelse av fototillfÀllet.

Bakgrund: Datortomografiundersökningar har under de senaste Ären ökat markant över hela vÀrlden dÄ det Àr en snabb och lÀttillgÀnglig metod. Undersökningen ger detaljrik information om patientens anatomi men innebÀr ocksÄ relativt hög strÄldos. Vid datortomografiundersökningar exponeras patienten för joniserande strÄlning vilket utgör en risk för strÄlningsinducerad cancer. Syfte: Att belysa strÄlsÀkerhetsÄtgÀrder som kan vidtas för att minimera strÄldosen till patienten i samband med datortomografiundersökning. Metod: Examensrapporten har genomförts som en litteraturöversikt dÀr 18 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats analyserades för att svara pÄ rapportens syfte.

Ett hus stÄr pÄ ofri grund nÀr marken och byggnaden har skilda Àgare och betraktas dÀrför civilrÀttsligt som lös egendom. Husets Àgare sÀkerstÀller tillgÄngen till marken genom ett nyttjanderÀttsavtal i form av ett bostadsarrende. Arrendet upplÄts genom att ett skriftligt avtal mellan markens Àgare och arrendatorn ingÄs. Som ersÀttning för upplÄtelsen betalar arrendatorn en Ärlig avgift till markÀgaren. Utvecklingen av arrendeavgiften blir ofta en osÀkerhetsfaktor för arrendatorerna eftersom den med jÀmna mellanrum omförhandlas.

Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner dÀr sÄ kallade internprissÀttning sker. Genom internprissÀttningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lÄgbeskattade lÀnder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmÀssiga villkor styr prissÀttningen upprÀttats. De svenska bestÀmmelserna för internprissÀttning utgÄr frÄn korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlÀngdsprincipen.

Byggbranschen Ă€r en olycksdrabbad bransch. År 2007 skedde 3114 olyckor och 16 dödsfall. MĂ„nga teorier och förklaringar har gjorts i olika publikationer som visar pĂ„ problemet. En oro finns inom branschen som riktas mot den höga olycksstatistiken. Det kan vara svĂ„rt att lokalisera de brister som orsakar olyckor och ibland kanske man blundar för viktiga faktorer.

InskrivningsvÀsendet utgör en grundlÀggande del av fastighetsrÀtten. Registrering av fastigheter började ske redan under medeltiden. Registreringen var bÄde ett allmÀnt och enskilt intresse eftersom det var av vikt att veta vem som var rÀtt Àgare till en fastighet, frÀmst för att den fasta egendomen utgjorde den viktigaste kÀllan till beskattning. Fastighetsregistret Àr idag ett officiellt register i Sverige över hur marken i landet Àr indelad, samt över ÀgandeförhÄllandena. Ett inskrivningsregister innefattar sÄledes nödvÀndig information om fastighetens ÀgandeförhÄllanden, hur mÄnga inteckningar som beviljats och vilka pantbrev som finns samt vilka rÀttigheter som Àr inskrivna.Vid köp av fastighet ska en ansökan om lagfart göras för att registrera rÀtt Àgare, detta Àr en lagstadgad skyldighet för köparen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen upplever makt i relationen med vÄrdtagaren. Syftet har konkretiserats med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ? Hur upplever man som bistÄndshandlÀggare makt i mötet med vÄrdtagaren?? Hur hanterar bistÄndshandlÀggarna makt/maktlöshet och hur pÄverkar detta beslutet om bistÄnd?? Vad pÄverkar den upplevda makten hos bistÄndshandlÀggarna och vad fÄr det för eventuella följder?För insamling av det empiriska materialet genomfördes enskilda intervjuer med Ätta bistÄndshandlÀggare. Huvudresultaten visar att majoriteten av informanterna har en negativ bild av begreppet makt och att detta fÀrgar deras resonemang kring deras egen makt som myndighetsutövare i mötet med den Àldre. De tar avstÄnd frÄn att de utövar makt mot vÄrdtagaren, de ser det mer som att de har möjlighet att pÄverka.

Den 1 januari 2009 trÀdde reglerna om begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnta pÄ internt finansierade förvÀrv av delÀgarrÀtter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benÀmns ofta som rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna och Äterfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna Àr ett avsteg frÄn den generella avdragsrÀtten för rÀnteutgifter som finns i Sverige.Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra skatteplanering genom rÀnteupplÀgg inom intressegemenskaper, dÀr de affÀrsmÀssiga motiven Àr klart underordnade det övergripande syftet att uppnÄ skattefördelar. För att rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna inte skulle fÄ en alltför generell omfattning och onödigt försvÄra affÀrsmÀssigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren tvÄ undantagsregler, den sÄ kallade tioprocentsregeln och den sÄ kallade ventilen. Blir nÄgon av undantagsreglerna tillÀmpliga fÄr det företag som betalar rÀnta göra avdrag för denna i Sverige.Tioprocentsregeln Àr den första undantagsregeln.

Denna studie Àr utförd pÄ ett leasingbolag för att undersöka incitamenten för stora bolag att vÀlja en operationell lease som finansieringsalternativ för sin tillgÄng.Tidigare studier har genomförts för att undersöka operationell leasing och dess pÄverkan pÄ smÄ och medelstora bolag (SME), dÀrför riktar sig denna studie till stora bolag och deras incitament till att anvÀnda sig av operationell lease för att skapa kunskap om detta omrÄde. De större bolagen har likviditet och kapacitet att genomföra inköpen sjÀlv, men vÀljer ÀndÄ en finansieringsform som innebÀr att genom en mÄnadshyra fÄ utnyttja tillgÄngen som krÀvs för att bedriva sin verksamhet. Detta gör det intressant att undersöka incitamenten för de stora bolagen.De incitament som anvÀndes som grund för undersökning Àr de som European Investing Fund (EIF) har anvÀnt sig utav nÀr de gjorde undersökningen pÄ SME företag ute pÄ den europeiska marknaden. Dessa Àr priset, restvÀrdesrisken, cashflow, uppgradering och tjÀnster/service. Dessa incitaments vÀrde ökade med storleken pÄ företaget och dÀrför var det aktuellt att anvÀnda sig av denna studie.De intervjuer som genomfördes bekrÀftade att dessa incitament alla Àr vÀldigt viktiga för storabolag, men i vilken ordning beror helt pÄ vilken typ av tillgÄng som leasas.

AvtalsrÀtten vilar pÄ principen att avtal skall hÄllas. Den som vÀgrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestÄnd genom tvÄngsÄtgÀrder av myndighet. Men precis som för principer i allmÀnhet, sÄ har Àven denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias frÄn en avtalsförpliktelse Àr den tyska OmöjlighetslÀran som vÀxt fram pÄ grundval av den romerska rÀttsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lÀra föresprÄkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur Wayne?s positionerar sig sjÀlva pÄ kaffe- och cafémarknaden, samt hur vÀl det stÀmmer överens med modellerna om positionering. Vidare undersöker jag om den av Wayne?s presenterade positioneringen stÀmmer överens med mÄlsegmentets uppfattade bild av Wayne?s?Metod: Jag har samlat in primÀrdata frÄn en kvalitativ intervju med Wayne?s försÀljningschef, samt en kvantitativ enkÀtundersökning. SekundÀrdata kommer frÄn litteratur samt Internet.Teori: Jag presenterar begreppen segmentering och positionering med olika modeller.

För att förhindra att skattskyldiga utnyttjar lagstiftningen pÄ ett sÀtt som lagstiftaren inte avsett anvÀnds stopp- och speciallagstiftning. DÄ detta förfarande alltid ligger  steget efter, lagstiftades det om en generalklausul mot skatteflykt.Legalitetsprincipen kommer Àven till uttryck inom skatterÀtten, ingen skatt utan lag. Detta upprÀtthÄller rÀttsÀkerheten och leder till att skattskyldiga kan förutse de skatterÀttsliga konsekvenserna av olika rÀttshandlingar.Generalklausulen har ansetts vara svÄr att tillÀmpa vilket lett till att det genom praxis framkommit principer om genomsyn. Skatteverket verkar vara av den uppfattningen att det finns en skatterÀttslig genomsynsmetod. Denna metod förbiser de civilrÀttsligt giltiga avtalen och ser till den ekonomiska innebörden och beskattar förfarandet dÀrefter.

Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom pÄ grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu Àr frÄgan huruvida Sverige ska fortsÀtta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för smÄ företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagslÀget kommer reglerna att trÀda i kraft 1 juli Är 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt bÄde i positiva och negativa termer.

Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term bolagsstyrning, endast haft sekundÀr betydelse inom det ekonomiska omrÄdet. Under de senaste Ären har dock bolagsstyrning utvecklats till ett av nÀringslivets viktigaste fokus. För den breda massan Àr det frÀmst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmÀnna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag sÄ att de uppfyller Àgarnas krav pÄ avkastning och dÀrigenom bidrar till samhÀllsekonomisk effektivitet och tillvÀxt, dvs. en utgÄngspunkt utöver kriminella handlingar och bedrÀgligt beteende.