God marknadsföringssed
En uppsats om MFL och generalklausulen 5 och 6 §§ MFL
Denna uppsats behandlar generalklausulen 5 och 6 §§ marknadsföringslagen (2008:486), MFL, om god marknadsföringssed, som är en av lagens grundpelare. Huvudsyftet har varit att utreda vilka marknadsföringsåtgärder som vid alla tillfällen strider mot god marknadsföringssed och därefter granska vad som vidare krävs för att marknadsföringen ska fällas som otillbörlig. Uppsatsen berör även närliggande frågor rörande exempelvis könsdiskriminering. Traditionell juridisk metod har tillämpats vid utformningen av detta arbete. Det innebär att de traditionella rättskällorna har beaktats men den här uppsatsen har lagt fokus på rättsfall, då dessa är normbildande inom området.Följande slutsatser har dragits: Det finns två tydliga gränser som vid överträdelse alltid strider mot god marknadsföring. För det första är lagstridighetsprincipen en viktig pelare på marknadsrättsområdet och all marknadsföring som på något sätt strider mot den principen strider även mot god marknadsföringssed. För det andra är kravet på vederhäftighet väsentligt. Med det menas att marknadsföring alltid ska vara sanningsenlig och saklig. I gränslandet till god marknadsföringssed ligger bestämmelserna om misskreditering och renommésnyltning. Vad som här ska anses strida mot generalklausulen är inte lika tydligt som de nyss uppräknade principerna. Det kan dock fastslås att det är klart otillbörligt att i sin marknadsföring inkludera osanna och negativa påståenden som kan anses vara misskrediterande för en konkurrent. Gällande renommésnyltning är det otillbörligt att på något sätt utnyttja en konkurrents goda anseende i marknadsföringssammanhang. Vad beträffar frågan om vad som krävs för att marknadsföringen ska anses otillbörlig, kan följande konstateras; en marknadsföringsåtgärd kan bara fällas om det s.k. transaktionstestet är uppfyllt. Med det menas att konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut i märkbar mån påverkas. När domstolen försöker bedöma huruvida affärsbeslutet påverkas utgår de från en fiktiv person, genomsnittskonsumenten.