Kalla krigets avslut markerade en skiljelinje i antalet FN fredsoperationer i världen. Då denbipolära världen upphörde 1989-91 utlöste den i sin tur en rad av inomstatliga konflikter på mångahåll i världen, men inte minst i Afrika Uppsatsen avser att behandla FN och dess förmåga attkunna ingripa med militära medel i afrikanska konflikter. Den observation som ligger till grundför ämnesvalet är att det verkar vara svårt att mobilisera vilja och handling att ingripa i afrikanskakonflikter. Även när man beslutat om FN-insats tar det oftast lång tid och det är svårt att fåkvalificerade förband att ställa upp, såvida det inte finns koloniala band som gör att enskildanationer snabbt ingriper. Vad beror denna svårighet på? FN har försökt analysera och bestämmavad som krävs för att organisationen ska bli en trovärdig och kraftfull aktör för att hanterainomstatliga och mellanstatliga konflikter i världen.

Det här arbetet undersöker landskapsrepresentation med fokus på stora landskap. Under en resa längsmed transsibiriska järnvägen har vi, med hjälp av olika dokumentationstekniker, samlat in material i syfte att utforska för oss oprövade sätt att representera stora landskap. En metod för representation som skapar överblick och samtidigt fångar den mänskliga upplevelsen av landskapet eftersöks. Insamlingen som handling har varit central för projektet och det material som ligger till grund för arbetet är i huvudsak vårt egeninsamlade material från resan. Två olika förhållningssätt till insamlingen av material har tillämpats, ett intuitivt och ett utifrån förutbestämda regler. Inledningsvis för vi en teoretisk diskussion som problematiserar representation av stora landskap.

Samhället präglas av en valfrihet vilket innebär oändliga möjligheter för individen att välja sin egen väg. Individen förväntas dock göra det bästa och rätta livsstilsvalet vilket snarare hämmar än gynnar hennes beslutstagande. Fokus i uppsatsen har riktats mot individer som har gjort ett livsstilsval av kosttrenden LCHF. Syftet har varit att studera hur individer i en bloggkontext tillskriver sig kategorier samt rättfärdigar och argumenterar för sitt tagna livsstilsval. För att fullfölja uppsatsens syfte har vi tagit stöd i den kvalitativa forskningstraditionen diskurspsykologi som är en form av diskursanalytisk ansats.

Syftet med studien var att jämföra pedagogers uppfattning om läxan som inlärningsmetod och undersöka deras syn på utveckling av läxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för läxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun användes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om läxan som framgick i studien kunde skildras som två motsatta bilder. Den första bilden skildrade läxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsättningar för lärande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade läxan som ett redskap att vid behov kunna använda läxan av praktiska skäl för att spara tid åt att skapa lärandesituationer på lektionstid.

I denna uppsats har vi undersökt hur ledningen i Nordea arbetar med att implementera en av organisationens uppsatta strategier, från ledningsnivå ner till kontorsnivå. I uppsatsen används en modell utvecklad av Simons (1994, 1995, 2000), där fyra olika kontrollverktyg för en framgångsrik implementering behandlas. Vidare har vi vidareutvecklat Simons modell till ett ramverk där vi beskriver vilka utmaningar associerade med strategigenomförande dessa kontrollverktyg kan avhjälpa. Genom att intervjua anställda med olika befattningar och på olika nivåer inom Nordea har vi därefter undersökt huruvida Nordeas strategiimplementering präglas av dessa fyra kontrollverktyg. Då vi jämförde svaren från de olika intervjupersonerna kunde vi även undersöka hur ledningens strategiarbete avspeglas på de lägre nivåerna inom företaget, det vill säga om ledningens intentioner har nått hela vägen ner i organisationen.

This study focuses on the use of animals in social work from the perspective of social workers. The purpose of this study is to examine social workers? experiences of animal assisted social work and how social workers view the integration of animals in various fields of social work. The research is based on a qualitative method and four semi-structured interviews were conducted with social workers. The theories incorporated in the study are Attachment Theory and Sense of Coherence (SOC).The following results are presented: Social workers are considered to have a more comprehensive understanding of clients compared to their associates who do not hold a degree in Social Work.

Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen är nog något som många människor i dagens samhälle ser som en självklarhet. Men vad har pedagogerna själva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad är nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie på grund av att vi är ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. Vårt syfte är att belysa hur några utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svårigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vår studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur språk och handling kan vävas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lärande.Alla har vi olika syn på vad natur är, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter.

Denna uppsats behandlar konfirmationens förändring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder från fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, från att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frågeställningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen då från nu? Vad står konfirmationen för idag till skillnad från då Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen är en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av något annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.

I dagens samhälle har barngruppernas storlek och därmed belastningen på förskolepersonalen ökat. Studier visar att det idag finns cirka 10 % barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Oftast är vårdnadshavare inte medvetna om att deras barn har speciella behov men det finns en möjlighet att fånga upp dessa barn redan i förskolan. Studier har visat att tidiga interventioner ger en markant skillnad på dessa barns totala utveckling. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt förskolepersonal i en kommun säger sig uppmärksamma och hantera barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i förskolan samt hur förskolorna involverar vårdnadshavarna.

Denna studie behandlar frågan om fyra grundskollärares syn på laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Studien utgår från bakgrunden som presenterar varför studien är aktuell. Studien fortsätter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgår från tanken av lärande genom handling och lärande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlättar analysen av lärarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frågeställningar som har fokus i hur lärarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lärarna ser med materialet och hur lärarna ser på kollektivt lärande.

Background: Charity and other non-profit organizations have traditionally not been subject to any particular regulation enforced by Swedish law. Recently though, accounting standards have been altered which, through the new "Bokföringslagen" as of first of January 2001, have affected accounting standards for non- profit organizations. One of the implications which the new"bokföringslagen"has for non-profit organizations in Sweden is the link which it establishes with other accounting regulations enforced by the "Årsredovisningslagen". This link will, in turn, determine which rules that apply for any particular organization. Purpose: The purpose of this thesis is to examine how accounting regulations are handled by Swedish non-profit organizations.

Hur tillägnar sig gymnasieelever sin kunskap och är de medvetna om hur de tillägnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frågor har Comenius och Dewey långt före mig sökt svaret på. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingått i denna studie berättar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lärandet är en central del av arbetet där elevens syn är viktig.

Anledningen till att examensarbetet ?Mångkultur, historia och samhälle? gått från tanke till handling är en gryende insikt om ett komplext cirkulärt förhållande där orsak och verkan går hand i hand. Ett förhållande som medför att samhället påverkar skolan som i sin tur påverkar samhället. Insikten om skolans och lärarens roll i denna förändringsprocess är drivkraften i detta examensarbete. Sedan en längre tid tillbaka är Sverige ett mångkulturellt samhälle.

I uppsatsen behandlas William Shakespeares komedi Twelfth Night. Dramat publicerades för första gången 1623 och innehåller, på samma sätt som många av hans tidigare komedier, motiv som förväxlingar och sökandet efter en sann kärlek. Intrigen bygger på att människor på grund av en förklädnad inte känner igen varandra. I det här fallet är det en ung kvinna, Viola som får omgivningen att tro att hon är man.   Shakespeares Twelfth Night är uppbyggd genom en komposition av olika teman och jag har undersökt hur han har motiverat sina motiv kärlek och musik och genom dessa skapat dramats lyckliga slut.

This study intends to examine why the Swedish children?s programme Bolibompa is produced the way it is during a larger catastrophe. Our intention was to find out how the editorial staff, in the children?s department in the public service television of Sweden (SVT),was handling the Estonia disaster, the September 11 attacks and the Asian Tsunami. To accomplish that, we first had to find out how the children?s programme looked during these catastrophes and also understand how the editorial staff was working with children?s programme during ordinary days.To achieve our purpose we have been interviewing five persons from SVT, who was involved in producing the children?s programme during these three catastrophes.