Sökresultat:
1033 Uppsatser om Preschool yard - Sida 51 av 69
Att undervisa med didaktisk teori : en diskursanalys av grundskolans kursplaner för historia och religionskunskap
The aim of this exam is about possibility to position a didactical theory of Curriculum for compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr11). I use Michael Foucault?s discourse analysis to study the syllabuses for social sciences subjects History and Religion. The main theme is to seek what kind of world does these two social study subjects construct for students in high school. The point of using Foucault?s discourse is to seek specific knowledge and words which is used for power positioning.
Digitala verktyg : Surfplattans roll i barnens vardag på förskolan
De senaste årtiondena har det hänt mycket inom digital teknik i vårt samhälle och människan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas även om att små barn måste lära sig hantera digitala verktyg och många förskolor runt om i vårt land har nu infört surfplattor till sina avdelningar, men det finns delade meningar angående hur och när och om surfplattan används i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptäckte dessa splittrade meningar i användandet av digitala verktyg. Denna kvantitativa undersökning syftar till att få en bild över hur användandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagsläget.Undersökningen har gjorts med hjälp av enkäter som skickats ut via mail till personal på förskolor runt om i landet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns utveckling och samhällets struktur. Resultatet visar att de som idag har tillgång till surfplattan har en positiv syn på användandet och den används till stor del på ett pedagogiskt sätt men samtidigt också som tidsfördriv..
Estetiska lärprocesser i förskolan : Att använda sig av pedagogisk dokumentation för att synliggöra barns lärande i bild, dans och musik
The purpose of this thesis is to find how to work with pedagogical documentation with the aesthetic subjects of dance, music and visual arts. The study also aims to investigate how teachers themselves believe that documentation of these subjects make visible the children?s learning processes. Also to explore if there are any differences in how teachers document the various subjects, and if so, how they can learn from each other to develop the work with pedagogical documentation. I have chosen to use qualitative interviews with a selection of three pre-school teachers who have been working with either dance, music or visual arts.
Lekens funktion för språkinlärning hos flerspråkiga barn
This is a qualitative study that explores how bilingual children develop their language through play. The study is based on observations and interviews conducted in a preschool located in a multicultural area of Stockholm.The purpose of using two qualitative methods; observations and interviews, was to get a bigger picture of the study area. The results of the study, illustrated through observations and interviews that I have conducted, shows that the game has great role for bilingual children's language development. Furthermore, the results show that the informants are aware of the importance of play for bilingual children's language development especially when they are talking about investing in the promotion of children's language by using different methods and materials in their pre activity for various games and activities.One of my conclusions is that bilingual children learn the language during both free play and structured play especially when educators are present and aware of the activities that they perform. It is also important to see children as individuals to cover all the needs of children at different activities.
Kamratkultur i förskolan. : En studie om förskollärares förhållningssätt och arbetssätt.
Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp. Högskolan Skövde. Titel: Kamratkultur i förskolan. En studie om förskollärares förhållningssätt och arbetssätt. Sidantal: 32 Författare: Ida Christesen, Helen Fredriksson och Malin Hamberg Handledare: Mirella Forsberg Ahlcrona Datum: 7 januari 2013 Nyckelord: Förskola, kamratkultur, gemenskap, samhörighet, uteslutning och etik Denna studie belyser kamratkulturer i förskolan mot bakgrund av förskollärares förhållningssätt och arbetssätt. Med kamratkultur, menar vi gemenskap, samhörighet och uteslutning. Studiens teoretiska perspektiv tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.
Orangeri + Förskola
Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.
Gestaltning av boendelandskapet i gränsen mellan stad och land : exemplet Norränga i Lund
This is a 20 credit Master thesis within the landscape architecture education at the Institute for Landscape Planning at the Swedish University of Agricultural Sciences at Alnarp.
Norränga is situated on the fringe of the city of Lund, east of the existing district of Linero.The city planning office of Lund municipality has come up with a ?in-depth comprehensive plan? for the exploatation of the eastern area of Lund. The plan concerns an area of 1035 square kilometre which contains at least 1500 nya buildings, two schools, primaryschools, stores and bus station for local bus traffic and the new bus line - Lundalänken. The townplan is inspired from the historical Square block city with defined street system. The municipality has visions of what the green areas should consist of.
Ljudmiljön i skolan : Om hur lärare kan påverka sin arbetsmiljö
My essay is on the subject of teachers work environment with focus on noise and communication. In the essay questions are raised on how a teacher can influence his or hers noisy work environment. A school is a large work place with many employees and is owned and administered by the county municipality which is an even bigger workplace. How big an acting space does a teacher have in such a large organization?My methods of research on these questions have been to conduct interviews and analyzing documentation from The Swedish Work Environment Authority.
Matematik i förskolan : Ur pedagogers perspektiv
Det finns ett behov av att belysa exempelvis förskollärares och barnskötares perspektiv påmatematik, hur de beskriver att de arbetar med matematik i förskolan. Vi har utgått ifrån ettsociokulturellt perspektiv som teoretiskt perspektiv med fokus på kommunikation,människans utveckling och samspel. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på en förskoladär sex personer deltog. Resultatet visar att deltagarna har olika erfarenheter av matematik,dock är alla deltagare eniga om att arbetet med matematik på förskolan är viktigt. Deltagarnavar eniga om att det inte finns några nackdelar för barnen med matematikanvändande iförskolan.
Tänk om hon ville leka titt ut? : En essä om olika förutsättningar till kommunikation hos barn med flerfunktionshinder
My essay begins with a story in which I portray different communicative situations at the preschool unit Myran. The children in my story are at an early stage of development and they all suffer from multiple disabilities which inhibit their ways of communicating. Through my story, I describe how I perceive different communication dilemmas in my work place. A difficulty I cover in my essay is how the educator knows if he or she has interpreted a child correctly when it does not have a verbal communication and therefore is completely dependent on the educators? interpretations of its communication efforts.
Det var en gång... : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattning om användandet av sagor i förskoleverksamheten
The purpose of this study is to find out how teachers work with fairytales in preschools raising several questions;How would the teachers describe the literary environment at the preschools? What does theory say about the literary environment?What type of fairytales do the teachers perceive that they work with? How does theory describe these fairytales?What is the underlying purpose for teachers working with fairytales? What purposes are described in theory?My study is based on qualitative interviews conducted with three teachers working in preschool in a small town. The study is based on hermeneutic theory. I have also used other theory to complete the study. The teachers all see the possibility of using storytelling as a means to developing the children´ s vocabulary. Some of the teachers also use books and stories as a way of indirectly addressing ongoing personal problems. The results of my study show that fairytales can be a valuable tool for personal development for children. Working with fairytales could be crucial to how children develop their curiosity and desire to learn and manage ongoing traumas in their lives.
Börja läsa : Den tidiga läs- och skrivutvecklingen
To be able to read and write is necessary to manage well in life. It is important to get a good start in one´s reading and writing development. My purpose in this study was to find out how to teach children to read and write. Obtain knowledge about how to best help children during the early years of reading and writing development, and what is required to teach good reading and writing skills.I wanted to find out how the pedagogues work in the schools, and if they use ant special methods in their teaching. This is something that I, as a future pedagogue didn´t have much knowledge about, which is very important for my future pupils.My research method was qualitative where I interviewed three pedagogues who work whit teaching reading and writing in the early years.
Kroppsligt samspel i den fria innomhusleken : Fenomenologiska funderingar
Syftet med vår studie är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv bidra till förståelsen för hur kroppsligt samspel uttrycks, uppstår, fortskrider och avslutas i förskolebarns fria inomhuslek samt miljöns och materialets betydelse för detta. För att kunna besvara våra frågeställningar i studien har vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar vid två förskolor. Resultatet visar att kroppsligt samspel uttrycks, uppstår, fortskrider och avslutas på många olika sätt. Miljön och materialet har stor betydelse för det kroppsliga samspelet. Vi menar att miljöns utformning och utbudet av material vid sekvenserna har möjliggjort för barnen att mötas i olika lekar.
Föräldrainflytande i förskolan : Föräldrars uppfattningar om inflytande
Sammanfattning: Det övergripande syftet med studien var att undersöka vad det innebär för föräldrar att formellt ha rättighet till inflytande i förskolans verksamhet. Studien hade tre frågeställningar: Vad vill föräldrarna ha inflytande över i förskolan? Hur mycket vill föräldrarna ha inflytande i förskoleverksamheten? samt På vilket sätt vill föräldrarna ha inflytande i förskoleverksamheten?Som datainsamlingsmetod användes både en kvantitativ metod och en kvalitativ metod, i form av enkäter och intervjuer. Enkäter skickades ut till 126 föräldrar varav 52 deltog, 9 intervjuer genomfördes varav en var skriftligt genomförd genom e-post. Studien är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen då jag ville ta reda på föräldrars uppfattningar om inflytande som fenomen.Resultatet visade att föräldrarnas kunskap om vad föräldrainflytande i förskolan innebär är bristfällig.
Traditionella könsmönster : Hur pedagoger kan motverka traditionella könsmönster i förskolan
Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger kan motverka traditionella könsmönster i leken inom förskolans verksamhet. För att fördjupa syftet ytterligare valde jag följande frågeställningar; Vad finns det för definition på traditionella könsmönster, enligt pedagogerna? Vad och hur gör pedagogerna för att motverka traditionella könsmönster? Hur upplever pedagogerna att det fungerar med att motverka de traditionella könsmönstren? För att nå upp till mitt syfte genomförde jag kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger för att bland annat få deras syn på hur man kan motverka traditionella könsmönster i leken. Resultaten visade bland annat att det finns många sätt att arbeta med att motverka traditionella könsmönster och att pedagogers förhållningssätt spelar stor roll in på barngruppen. Jag fick även fram att det också handlar om att tillföra och inte ta ifrån barnen leksaker. Pojkar och flickor ska få ha samma möjlighet att leka med alla leksaker.