Sök:

Sökresultat:

1186 Uppsatser om Praxis and disciplin - Sida 21 av 80

Möjligheten till gränsöverskridande resultatutjämning i förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inom EU (CCCTB)

EU har under lång tid sökt lösa de problem som finns på den inre marknaden avseende direkt beskattning. En rad riktade åtgärder har förverkligats genom praxis. Jämte riktade åtgärder har även kommissionen arbetat med en långsiktig lösning där bolag ska ges möjlighet att använda sig av en gemensam bolagsskattebas för hela unionen. Den 16 mars 2011 presenterade kommissionen slutligen ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. .

Culpa in contrahendo : ett prekontraktuellt skadeståndsansvar

SammanfattningDenna framställning har till syfte att utreda den kontraktsrättsliga principen culpa in contrahendo, med utgångspunkt enligt följande frågeställningar;1. Vilken innebörd har den rättsliga principen culpa in contrahendo?2. Under vilka förutsättningar och med vilka kriterier utdömer rätten skadeståndsansvar med stöd i denna rättsprincip?3.

Missbruksdoktrinen : - och huruvida EG-domstolens praxis rörande missbruk av EG-rätten återspeglar en allmän princip

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rättsliga ställning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis från EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rätten. Syftet med studien är dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen återspeglar en allmän princip som stadgar att EG-rätten inte får missbrukas. Studien fokuserar särskilt på skatterättsområdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rättsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rättsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rättsfall som behandlas i doktrinen.

Kontrollkriteriet i praktisk tillämpning. En studie av Göteborg stads styrning av Försäkrings AB Göta Lejon

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.

Kontrollkriteriet i praktisk tillämpning. En studie av Göteborgs Stads styrning av Försäkrings AB Göta Lejon

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.

Barns olikheter i ett inkluderande perspektiv? - En kvalitativ intervjustudie om pedagogers uppfattningar kring barns olikheter i förskolan

BakgrundI bakgrundsavsnittet definierar vi centrala begrepp i studien. Vi redogör även förstyrdokument och tidigare forskning. Områden som tas upp i tidigare forskning är barnsolikheter i en inkluderande miljö, det individuella och det kollektiva, kommunikationens betydelse samt pedagogens roll i arbetet med barns perspektiv och intresse.SyfteSyftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattningar kring hur barnsolikheter tas tillvara i förskolans dagliga verksamhet. De frågeställningar som ligger till grund för vår undersökning är följande:? På vilket sätt resonerar pedagoger kring barns olikheter?? På vilket sätt upplever pedagoger att de tar tillvara på barns olikheter?MetodI undersökningen har vi använt oss av intervju som redskap.

Godtagbara ändamål vid fastighetsbildningenligt 3:1 FBL : - en studie om ?udda? ändamål

The main objective with this study was to investigate so called odd purposes acceptable when registrating property along with how social development affects these purposes, furthermore to investigate how the cadastral surveyors estimates a foreseeable time. Tradition and praxis is used for several obvious purposes such as housing, farming, forests, offices and industry. Praxis is yet to be defined regarding more unique purposes. There is no mention in the law about which purposes are found acceptable to assure the demands on suitability are met. Cadastral authorities are responsible for making sure the division into property units is uniform and rule of law-accordingly.

Traditionsprincipen, avtalsprincipen eller något annat? En sakrättslig studie med fokus på kommersiella närståendetransaktioner

SammanfattningI inkomstskattelagens 2 kap. 25 § definieras begreppet verksamhetsgren. Denna definition används sedan genomgående i inkomstskattelagen då begreppet verksamhetsgren tillämpas. Exempel på områden där begreppet kommer till användning är i reglerna om verksamhetsavyttringar och underprisöverlåtelser. Regelverket kring verksamhetsavyttringar är en implementering av ett EG-rättsligt direktiv, medan reglerna kring underprisöverlåtelser är en rent nationell lagstiftning.

Elektroniska avtal ur ett avtalsrättsligt perspektiv

Vid första anblicken kan Avtalslagen (AvtL), på grund av sin ålder och språkbruk, framstå som föråldrad i dagens informationssamhälle. På grund härav har vi studerat frågan samt utvalda avtalsrättsliga begrepp och upptäckt att AvtL, p.g.a. sin allmänna reglering och den praxis som utbildats genom åren, fortfarande fullt ut är relevant. Det i AvtL:s regler som, enligt vår uppfattning, behöver anpassas till dagens kommunikationsteknik är ej så omfattande att ny lagstiftning nödvändigtvis är enda sättet att reglera detta. Vi har framställt förslag för hur tolkning skall ske av dessa olika avtalsrättsliga regler för att omfatta även dagens ?nya? kommunikationsverktyg.

Elevinflytande och pedagogisk planering. : Hur 3 lärare och 6 elever uppfattar elevinflytandet i den pedagogiska planeringen.

Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlärning..

Ursprungslandsprincipen i tjänstedirektivet

Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes.

Produktansvar till följd av underförstådda garantier

Produktansvar är det ansvar en tillverkare, säljare eller någon annan har för skada som uppkommer genom en levererad produkts skadebringande egenskaper. Enligt gällande rätt kan en säljare bli ansvarig gentemot en kommersiell köpare i Sverige för produktskador på två grunder, dels culpa, dels garanti. Garantiansvar innebär att en säljare blir strikt ansvarig för skadan, om han på ett eller annat sätt har garanterat att den levererade varan inte skall ge upphov till några skador. Vad som kan rymmas inom en säljares garantiansvar är oklart, det finns i dagsläget inga fastställda regler för när en säljare kan bli ansvarig till följd av garanti men genom praxis kan man utläsa att den kan vara både uttrycklig och underförstådd.Enligt min mening finns det två ? eventuellt tre ? slags underförstådda garantiförpliktelser.

Det upphandlingsrättsliga skadeståndet. Primärt, sekundärt eller en chimär?

För de fall en leverantör lidit skada på grund av en upphandlande myndighets överträdelse av upphandlingslagstiftningen föreligger rätt till skadestånd enligt 16 kap. 20 § LOU och i denna uppsats redogörs för den svenska rättsutvecklingen på bestämmelsens område. Redogörelsen görs främst ur ett praktiskt perspektiv och bland annat beskrivs hur bestämmelsen tillämpats gällande skadeståndets storlek, beviskrav och vilka överträdelser som egentligen sanktioneras. Vidare avsätts ett förhållandevis stort utrymme åt att beskriva följderna av en avbruten upphandling.Precis som övriga sanktioner i 16 kap. LOU grundas skadeståndsbestämmelsen på de så kallade rättsmedelsdirektiven.

Är förhör via chatt polisens framtida praxis för mer korrekta vittnesuppgifter?

Syftet med studien var att undersöka skillader mellan förhör via chatt och som förhör ansikte mot ansikte. Evenuella skillnader mellan kvinnor och män undersöktes också. I studien deltog 64 deltagare varav 32 män och 32 kvinnor. Deltagarna var 19 till 32 år (M= 22,89, SD= 2, 92). Deltagarna fick bevittna ett brott via en videosekvens och sedan genomgå ett förhör, antingen ansikte mot ansikte eller via chatt.Förhörsteknikerna gav likvärdiga resultat vad gällde desinformationseffekt och antal korrekta vittnesuppgifter.

Alltså allting handlar egentligen om... om styrning. Om styrmedel och feministiska ideologier i statets jämställdhetspolitik.

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.

<- Föregående sida 21 Nästa sida ->