Sök:

Sökresultat:

1730 Uppsatser om Praktiskt arbetssätt - Sida 10 av 116

Laborativ matematik : En studie om elevers attityd till ett laborativt arbetssÀtt i matematik

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssÀtt under matematiklektionerna. I Lpo 94 stÄr att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sÀtt att lÀra. Eleven skall ocksÄ ges möjlighet att utforska och arbeta sÄvÀl sjÀlvstÀndigt som i grupp. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Dewey menar, och mÄnga med honom, att kunskap befÀsts bÀst dÄ handen fÄr arbeta tillsammans med ögat.

VÀrdering av immateriella tillgÄngar : Hur tolkar banker betydelsen av immateriella tillgÄngar vid en kreditbedömning?

Kost Ă€r ett brett Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Idag lĂ€ggs ett stort fokus pĂ„ barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lĂ€rare som hjĂ€lper eleverna framĂ„t eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslĂ€rare vill se hur mycket frukostens betydelse har pĂ„ elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och sjĂ€l hĂ€nger ihop har eleverna Ă€ven fĂ„tt skatta den upplevda fysiska anstrĂ€ngningen.

?Nej, den ?r min!?

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

?VI G?R DET F?R ATT VI M?STE? - En kvalitativ studie av anst?lldas attityder till s?kerhetsarbete

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Inflytande och makt i f?rskolans m?ltids- och samlingssituationer.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Ensembleintonation i teori och praktik

AbstractNiclas Blixt: Ensembleintonation i teori och praktik. En studie i hur teorierna anvÀnds praktiskt grundat pÄ en intervju med musiker anstÀllda vid Musik i Uppland. ? Uppsala: Musikvetenskap 1997. 10 p.I Àmnet praktisk intonation finns nÀstan inget skrivet.

ÄR DET DAGS ATT DELA UPP ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA I TVÅ SEPARATA ÄMNEN?

HÀlsa Àr ett begrepp som under de senare Ären blivit ett allt vanligare samtalsÀmne. Tidningarna överöser oss med hÀlsotips sÄ gott som varje dag samtidigt som TV belyser begreppet genom program om viktminskning, nyttig matlagning och trÀning. Med utgÄngspunkt i hÀlsobegreppet började vi titta pÄ hur det ser ut i den svenska gymnasieskolan nÀr det gÀller hÀlsa inom Àmnet Idrott och hÀlsa, samt hur det ser ut i andra lÀnder. Vi fastnade för Finlands modell dÀr Gymnastik och HÀlsokunskap Àr tvÄ skilda Àmnen. Gymnastik Àr ett praktiskt Àmne dÀr undervisningen fokuserar pÄ fysisk aktivitet och idrottsutövning och HÀlsokunskap Àr ett teoretiskt Àmne dÀr allt frÄn familjeliv till vad man bör Àta behandlas. Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad svenska gymnasieungdomar tycker om att dela upp Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ det sÀtt man gjort i Finland. VÄr undersökning bestod aven kvantitativ enkÀtundersökning.

R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

?Utbildningen ska alltid vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet?

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Nytta VS Frihet. Vill eleverna verkligen g? ut?

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE VID V?RD AV PATIENTER MED MISST?NKT SEPSIS En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Studiesocial verksamhet, hÀlsa och delaktighet : En webbenkÀtundersökning pÄ MÀlardalens högskola

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Konstruktivistisk fysik i gymnasieskolan

Arbetet syftar till att ge exempel pÄ hur konstruktivismen kan anvÀndas praktiskt genom olika arbetssÀtt inom fysikundervisningen i den svenska gymnasieskolan. ArbetssÀtten som tas upp Àr demonstrationsexperimentet, den induktiva och den deduktiva klassrumslaborationen, hemlaborationen samt problemlösningen. För vart och ett av dessa arbetssÀtt ges ett exempel i konstruktivistisk anda, som sÄ vitt upphovsmÀnnen vet, inte tidigare har anvÀnts i detta sammanhang. NÄgra av arbetssÀtten har testats i undervisning av upphovsmÀnnen och dÀrefter utvÀrderats..

Belöningssystem - mer Àn bara pengar? : En etnografisk studie om kulturella styrmedel

Det finns starka skÀl att tro att pengar spelar mer Àn enbart en materiell roll för vÄra organisationers styrning, utveckling och beteende. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att det finns en annan sida av myntet som Äberopar pengars symboliska vÀrden.  Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstÄ pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett vÀsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjÀlp av ett kulturellt perspektiv pÄ organisation och ledning kan vi alltsÄ förstÄ hur vi kan skapa ett system som ökar de anstÀlldas prestation och organisationens effektivitet.  Den ÄterstÄende frÄgan Àr hur vi praktiskt gÄr tillvÀga.Syftet för uppsatsen Àr att undersöka hur ledningen kan gÄ tillvÀga för att skapa att belöningssystem baserat pÄ kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation.För att undersöka hur vi praktiskt kan gÄ tillvÀga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fÀltstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig frÄn deltagande vid företag X.

Wienklassicismens recitativ : uppförandepraxis och praktiskt utförande utifrÄn en dirigents perspektiv

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->