Sökresultat:
2542 Uppsatser om Praktiska övningar i kemi - Sida 21 av 170
Ămnesintegrerad undervisning i projektform med kemi som tema : Vad anser elever pĂ„ NV da Vinci om detta?
"Det finns mĂ„nga arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inrĂ€knat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex Ă€r all den information som strömmar ut och in. IntensivvĂ„rdsavdelningar Ă€r inget undantag. Det Ă€r kanske dĂ€r det strömmar som mest information dĂ„ de stĂ€ndigt fĂ„r in nya patienter och de patienter som ligger dĂ€r stannar för det mesta inte sĂ„ lĂ€nge.Ăverrapporteringar av olika slag Ă€r ett exempel pĂ„ de informationsflöden som finns pĂ„ olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter pĂ„ en avdelning och hur överrapporteringen gĂ„r till.
Polisutbildningens vapenutbildning i UmeÄ : Finns behovet av en examinationsform med definiering innan agerandet
Syftet med denna rapport Àr att undersöka huruvida den praktiska examinationen inom Àmnet vapen och taktik pÄ Polisutbildningen vid UmeÄ Universitet skulle kunna kompletteras med en mer tillÀmpad examination i form av en upplevelsebaserad övning. Eftersom författarna genomgÄtt större delen av den vapenutbildning som bedrivs vid skolan har det uppstÄtt frÄgetecken över vad den nuvarande examinationen egentligen visar. Problemet har Àven pÄvisats ur vapenlÀrarnas perspektiv och det blev upptakten till denna rapport. Dagens examination bygger mycket pÄ den motoriska inlÀrningen och att skytten rent precisionsmÀssigt skall kunna verka med tjÀnstevapnet, som i och för sig Àr viktig för ett sÀkert och bra agerande. DÀremot tar den inte sikte pÄ den identifiering och definiering samt det stresspÄslag som alla Àr ingredienser i en verklighetsnÀra situation.
En varierad vÀxtföljd som huvudmetod att förebygga skadeangrepp : - fokus pÄ vÀxtskydd av kÄlvÀxter och morötter i ekologisk odling
Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.
SjÀlvkompakterande betong: förÀndring av egenskaper vid
anvÀndning av krossad ballast
Det hÀr examensarbetet Àr gjort pÄ Avdelningen för Konstruktionsteknik pÄ LuleÄ Tekniska Universitet. Det gjordes som en förstudie för vidare produktutveckling Ät betongtillverkaren Betongindustri AB. Bakgrunden till examensarbetet Àr det ökade behovet/intresset av att ersÀtta naturballast med krossadballast, dels pÄ grund av att naturballast Àr en bristvara pÄ mÄnga stÀllen men Àven pga punktbeskattningen av naturmaterial. Det Àr den sjÀlvkompakterande betongens fÀrska egenskaper som studeras i form av arbetbarhet samt reologi. Arbetbarheten har mÀtts pÄ ett par olika sÀtt sÄ som flyttsÀttmÄtt medan reologin mÀttes med hjÀlp av en ConTec 4 viskometer anpassad för sjÀlvkompakterande betong.
Integrering av Lean och Sex Sigma: Ett praktiskt exempel pÄ ABB Composites
Lean och Sex Sigma Àr tvÄ av de mest anvÀnda kvalitetsförbÀttringsmetodikerna. Vanligtvis brukar endast en av dessa implementeras inom en verksamhet, antingen Lean eller Sex Sigma. Sedan millennieskiftet har en ny förbÀttringsmetodik vid namn Lean Sex Sigma utvecklats genom att integrera de bÄda tidigare. Diskussionerna om Lean Sex Sigma har dock till största del hÄllits pÄ en teoretisk nivÄ och det finns fÄ praktiska exempel. Avsaknaden pÄ praktiska exempel beror frÀmst pÄ avsaknaden av ett standardramverk för en Lean Sex Sigma modell, trots att mÄnga författare tidigare föreslagit olika modeller.Syftet med denna studie Àr att utveckla och föreslÄ en modell för Lean Sex Sigma som kan anvÀndas som standardramverk i framtiden.
Teori i musikklassrummet : En studie om musiklÀrares arbetssÀtt vid teoretiska moment
I denna studie presenteras tre lÀrare och deras arbetssÀtt nÀr de arbetar med de teoretiska delarna i musikundervisningen. Studien skildrar hur musiklÀrare kan undervisa teoretiskt i ett klassrum dÀr eleverna Àr vana vid att arbeta praktiskt-estetiskt. Den visar ocksÄ kreativa exempel pÄ hur den teoretiska undervisningen kan bedrivas för att vÀcka intresset för teoretiskt arbete hos eleverna. Perspektivet pÄ studien Àr utifrÄn ett lÀrarperspektiv dÀr musiklÀrare under olika lektioner i olika Ärskurser har observerats och lÀrarna har sedan intervjuats. Empirin Àr analyserad utifrÄn ett fenomenografiskt och didaktiskt perspektiv.
Bland frÄgor och svar - vem sÀger vad, nÀr och var? : En undersökning om högstadieelevers situationsanpassade sprÄkbruk
Uppsatsen behandlar skolelevers talade sprÄk och de olika sprÄkliga varieteter som elever anvÀnder i skolan beroende pÄ undervisningssituation. UtgÄngspunkten Àr hypotesen att det talade sprÄket skiljer sig mer eller mindre beroende pÄ skolÀmne. Jag har dÀrför följt tvÄ olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda pÄ hur elevernas talade sprÄk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolÀmnen. Det ligger Àven i mitt intresse att undersöka om och i sÄdana fall hur flickors och pojkars sprÄk skiljer sig Ät. I uppsatsen behandlas Àven hur eleverna stÀller och besvarar frÄgor.
Förskolans naturvetenskap: En fallstudie av förskollÀrares beskrivningar och faktiska praktik
Syftet med vÄr fallstudie var att studera hur förskollÀrare beskriver sitt arbete med naturvetenskap i förskolan och Àven studera hur detta kan ta sig i uttryck i yrkespraktiken. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi gjort kvalitativa intervjuer och observationer med fem förskollÀrare i LuleÄ kommun. Resultatet som vi kom fram till efter vi hade analyserat intervjuerna och observationerna visar att förskollÀrarnas beskrivningar av sitt arbetssÀtt oftast stÀmmer bra överens med vad de gör i praktiken. Deras arbetssÀtt utgÄr ifrÄn lÀroplanen dÀr barn har möjlighet att pÄ ett lekfullt och utforskande sÀtt möta naturvetenskap i förskolan. VÄrt resultat visar att naturvetenskap i förskolan handlar mest om djur och natur men i nÄgra enstaka fall arbetar de Àven med kemi och fysik.
GrÄ dilemman i dataspel : Konsekvensers inverkan pÄ spelares agerande i moraliska dilemman
Arbetet redogör för konsekvensers inverkan pÄ spelares agerande i moraliska dilemman i dataspel. Arbetet försöker Àven underlÀtta framtida debatt inom omrÄdet genom att definiera begreppen svart-vita dilemman, grÄ dilemman, moraliska konsekvenser och praktiska konsekvenser. Tidigare statistik visar att ungefÀr 15 % av spelare agerar omoraliskt i spel som inte ger nÄgra incentiv till att göra sÄ, arbetet testar hypotesen att andelen spelare som agerar omoraliskt ökar om spelet uppmuntrar omoraliskt beteende. Arbetet lÀt Ätta testpersoner spela ett spel dÀr de stÀlldes inför Ätta svart-vita dilemman, undertiden samlades data in om deras agerande i spelet. Resultatet visade att testpersonerna agerade omoraliskt 17 % av gÄngerna, alltsÄ ingen signifikant ökning frÄn 15 %.
VÀxtlista för VÀsterbottens lÀn, zon V-VIII
Det hÀr Àr ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. OmrÄdet vi har valt att arbeta med Àr KungstrÀdgÄrden som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet Àr utfört dels som en skrivuppgift och dels som en gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt vÀrde. Gestaltningsförslaget ingÄr i en internationell tÀvling för studenter som har hÄllbart tÀnkande i fokus.
Gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, lÀsk,  energidryck och snacks: En tvÀrsnittsstudie
Bakgrund: Konsumtionen av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar pÄ grund av energi- och fettmÀngden samt tillgÄngen till dessa livsmedel. Kunskap om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för dessa livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: MÄlet med denna studie var att kartlÀgga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks. Metod: En tvÀrsnittsstudie med tio enkÀtfrÄgor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks genomfördes pÄ 74 gymnasieelever i Ärskurs tvÄ under tvÄ dagar. Resultat: I resultaten kom det fram att det vanligaste stÀllet att köpa sötsaker och lÀsk som konsumerades pÄ skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades pÄ fritiden var vanligast köpt i affÀrer. Det framgick ocksÄ signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.
Möjligheter till motivation för fysisk aktivitet : En interventionsstudie avsedd att motivera elever till fysisk aktivitet genom sjÀlvbestÀmmande
Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förÀndra elevers motivation till fysisk aktivitet. UtifrÄn detta syfte formulerades följande frÄgestÀllning:Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory?För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frÄgestÀllning till den ovanstÄende:- Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen?Studien har genomförts pÄ en högstadieskola i mellersta Sverige, dÀr tvÄ klasser i Ärskurs (Äk) 8 valdes ut att delta i studien.
Marknadssegmentering : Teori = Empiri?
Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin Àr marknadssegmentering. Genom den kan företag fÄ bÀttre kunskap om sina kunder och deras behov och dÄ kan kunderna nÄs effektivare. Marknadssegmentering Àr ett vÀl utforskat Àmne och det har utvecklats hjÀlpmedel och modeller för att underlÀtta för företag att utarbeta en vÀl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska vÀrldens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgÀnglig, vilket enligt oss Äterspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska vÀrlden och företagsvÀrlden.Syfte: Med den hÀr uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska vÀrlden och den marknadssegmentering som anvÀnds i den praktiska företagsvÀrlden.
Marknadssegmentering: Teori = Empiri?
Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin Àr marknadssegmentering. Genom den kan företag fÄ bÀttre kunskap om sina kunder och deras behov och dÄ kan kunderna nÄs effektivare. Marknadssegmentering Àr ett vÀl utforskat Àmne och det har utvecklats hjÀlpmedel och modeller för att underlÀtta för företag att utarbeta en vÀl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska vÀrldens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgÀnglig, vilket enligt oss Äterspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska vÀrlden och företagsvÀrlden.Syfte: Med den hÀr uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska vÀrlden och den marknadssegmentering som anvÀnds i den praktiska företagsvÀrlden.
Personlighetsdrag, lÀrande och betyg : Extroverta idrottare och samvetsgranna naturvetare?
I detta arbete har samband mellan personlighetsdrag definierade enligt Femfaktor-modellen gentemot strategier för lÀrande och erhÄllna betyg undersökts. 53 gymnasieelever pÄ naturvetarprogrammet samt 6 lÀrare deltog i studien. En tidigare rapporterad association mellan höga idrottsbetyg och extraversion (t.ex. hög sjÀlvsÀkerhet, mera utÄtriktad, mer spÀnningssökande) var statistiskt signifikant Àven i denna studie. TvÄ andra personlighetsdrag, vÀnlighet/vÀrme samt kÀnslomÀssig stabilitet, visade Àven signifikans, p<0,05, gentemot höga betyg i biologi/kemi. Hypotesen att lÀrare tenderar att ge högre betyg till elever som har likande personlighetsdrag som de sjÀlva kunde inte verifieras i denna studie. I studien fanns exempel pÄ lÀrare som gav högsta betyg till elever vars personligheter i vissa avseenden var motsatta lÀrarens.DÄ personlighetsdrag stÀlldes gentemot lÀrande, bÄde i enkÀt och intervjuer, pekade resultaten pÄ att elever har olika strategier för att underlÀtta sitt lÀrande och det som fungerar för en elev kan vara ineffektivt för andra. Detta understryker vikten av att lÀraren varierar undervisningen sÄ att inte bara en strategi för lÀrande premieras..