Syftet är att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamåltiden i förskolan då Falu Kommun ser den pedagogiska måltiden som en kostnadsfrågamedan Borlänge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under måltiden.Vilken är pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska måltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under måltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska måltidssituationen är enkomplex arbetssituation för pedagogerna då den både innebär pedagogiska moment somspråkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vård och omsorg. Dessutom ska pedagogerna äta själva och se till att de får i sig mat på ettsådant sätt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs är vaga. Den pedagogiskadelen hämtar pedagogerna från förskolans styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förväntas ske av sig själv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska måltiden förvisso är en förmånom man enbart ser till att pedagogerna får mat att äta utan att behöva betala för den men det ärinte någon mat eller någon måltidsituation som på något sett gynnar dem personligen.

I Sverige är sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk. Dock så skiljer sig innehåll, kvalitet och omfattning av undervisningen mycket mellan och inom skolor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning genom skolans insatser påverkar elever. Nio vetenskapliga artiklar användes för att finna svar på detta. Resultat visar att elevers kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa ökar, att attityder i viss mån kan påverkas men att beteenden är svåra att förändra.

I denna studie har jag undersökt textillärarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar kring innehåll, syfte och hur de lägger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslärare som arbetar på högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjälp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som går att väva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushållning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utsträckning som det är möjligt och det leder till att elever kan gå miste om kunskaper som krävs för att de skall kunna uppnå kursplanens kunskapskrav.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik.

De övergripande syftena med denna undersökning var dels att lyfta fram vilka olika typer av aktiviteter förskolor använder sig av för att utveckla barnens kunskap om kompostering, djur, bär/svampar och växter, dels att undersöka pedagogernas uppfattning om förutsättningar för detta arbete. Dessutom var syftet att undersöka om det är skillnader i hur förskolorna arbetar och ser på förutsättningar beroende på om de ligger i en stad eller by. Undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som skickades ut till, totalt tretton förskolor, olika förskolor i en större stad, mellanstor stad samt olika byar. Resultaten i denna undersökning visar att det geografiska läget på förskolorna inte behöver ha sådan stor inverkan på hur mycket de arbetar med att utveckla barnens kunskap om naturen. Resultaten visar dock att städer arbetar mer med kompostering än de förskolor som ligger i en by eller i en mellanstor stad.

This study examines the scholarly communication activities in two scientific fields, chemistry and economics, in a Polish context. The dissertation aims at investigating what characterises the publishing choices of researchers and what supplementary forms for the dissemination of research output are used by scholars. In addition, the paper is looking into what are the views and awareness of open access and institutional repositories within this scientific community. This thesis gives the results of semi-structured interviews and an online survey at two academic faculties at a Polish technical university. As its theoretical framework, the study uses Whitley?s theory of the intellectual and social organisation of academic fields and Latour and Woolgar?s study regarding various motivations for publishing.

Bakgrund: Det finns få studier på instruktionsfilm som undervisningsmetod för praktiskamoment inom fysioterapeututbildning. De som gjorts visar att studenter upplever filmerna som en positiv hjälp i sina studier. Idag sker den praktiska undervisningen på LTU:s fysioterapeutprogram traditionellt av en undervisande föreläsare som visuellt och muntligt går igenom de praktiska momenten. Syfte: Syftet med studien var att skapa instruktionsvideos för praktiska undersökningsmoment och beskriva fysioterapeutstudenters upplevelse av videon som komplement till ordinarie undervisning. Metod: Filmproduktionen planerades och utfördes i tre steg: förproduktion, produktion och efterproduktion.

Syftet med arbetet var att undersöka samt förstå vilka svårigheter och möjligheter socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och familjeenhet upplever med att alltid ha barnperspektivet i fokus vid utredning. För att uppnå syftet valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra socialsekreterare. Empirin analyserades med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori, som kompletterades med begreppen organisationskultur och maktrelation, samt ett professionsperspektiv. Vad som menas med barnperspektivet och barnets bästa är inte lätt att konkret definiera. Att alla barn ska betraktas som egna individer med individuella behov är däremot något alla fyra intervjupersonerna som deltog i vår studie var eniga om och hade som grundläggande tanke i sitt arbete.

Syftet med undersökningen är att få en tydligare bild av hur skolor arbetar med likabehandlingsplanen i praktiken samt hur medvetna personal och elever är om planen. Vi har använt oss av en blandad metod som är både kvalitativ och kvantitativ genom intervjuer och enkätundersökningar. De två skolorna valdes ut genom bekvämlighetsurval. En person som ansvarar för respektive skolas likabehandlingsplan och deltagarna till lärarenkäten valdes ut genom ändamålsenligt urval och deltagarna till elevenkäten valdes ut genom bekvämlighetsurval. Båda skolorna beskriver sitt praktiska arbete utifrån mål, åtgärder, främjande aktiviteter, ansvarsfördelning, information i ämnet och elevers påverkan. Skolorna ger till största del en väl överensstämmande helhetsbild av den aktuella situationen i ämnet.

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida den praktiska examinationen inom ämnet vapen och taktik på Polisutbildningen vid Umeå Universitet skulle kunna kompletteras med en mer tillämpad examination i form av en upplevelsebaserad övning. Eftersom författarna genomgått större delen av den vapenutbildning som bedrivs vid skolan har det uppstått frågetecken över vad den nuvarande examinationen egentligen visar. Problemet har även påvisats ur vapenlärarnas perspektiv och det blev upptakten till denna rapport. Dagens examination bygger mycket på den motoriska inlärningen och att skytten rent precisionsmässigt skall kunna verka med tjänstevapnet, som i och för sig är viktig för ett säkert och bra agerande. Däremot tar den inte sikte på den identifiering och definiering samt det stresspåslag som alla är ingredienser i en verklighetsnära situation.

Det här examensarbetet är gjort på Avdelningen för Konstruktionsteknik på Luleå Tekniska Universitet. Det gjordes som en förstudie för vidare produktutveckling åt betongtillverkaren Betongindustri AB. Bakgrunden till examensarbetet är det ökade behovet/intresset av att ersätta naturballast med krossadballast, dels på grund av att naturballast är en bristvara på många ställen men även pga punktbeskattningen av naturmaterial. Det är den självkompakterande betongens färska egenskaper som studeras i form av arbetbarhet samt reologi. Arbetbarheten har mätts på ett par olika sätt så som flyttsättmått medan reologin mättes med hjälp av en ConTec 4 viskometer anpassad för självkompakterande betong.

"Det finns många arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inräknat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex är all den information som strömmar ut och in. Intensivvårdsavdelningar är inget undantag. Det är kanske där det strömmar som mest information då de ständigt får in nya patienter och de patienter som ligger där stannar för det mesta inte så länge.Överrapporteringar av olika slag är ett exempel på de informationsflöden som finns på olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter på en avdelning och hur överrapporteringen går till.

Lean och Sex Sigma är två av de mest använda kvalitetsförbättringsmetodikerna. Vanligtvis brukar endast en av dessa implementeras inom en verksamhet, antingen Lean eller Sex Sigma. Sedan millennieskiftet har en ny förbättringsmetodik vid namn Lean Sex Sigma utvecklats genom att integrera de båda tidigare. Diskussionerna om Lean Sex Sigma har dock till största del hållits på en teoretisk nivå och det finns få praktiska exempel. Avsaknaden på praktiska exempel beror främst på avsaknaden av ett standardramverk för en Lean Sex Sigma modell, trots att många författare tidigare föreslagit olika modeller.Syftet med denna studie är att utveckla och föreslå en modell för Lean Sex Sigma som kan användas som standardramverk i framtiden.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

I denna studie presenteras tre lärare och deras arbetssätt när de arbetar med de teoretiska delarna i musikundervisningen. Studien skildrar hur musiklärare kan undervisa teoretiskt i ett klassrum där eleverna är vana vid att arbeta praktiskt-estetiskt. Den visar också kreativa exempel på hur den teoretiska undervisningen kan bedrivas för att väcka intresset för teoretiskt arbete hos eleverna. Perspektivet på studien är utifrån ett lärarperspektiv där musiklärare under olika lektioner i olika årskurser har observerats och lärarna har sedan intervjuats. Empirin är analyserad utifrån ett fenomenografiskt och didaktiskt perspektiv.