Deliberativa samtal och det demokratiska uppdraget
Elevinflytande och demokrati är två ord som tolkas och förstås olika av olika personer.
Det finns flera olika teoretiska åskådningar att välja mellan när man gör sin tolkning. Vi
har sett en förskjutning i synen på demokrati de senaste åren, där en allt större tyngdpunkt
har lagts på dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns även i Skolverkets
texter och borde således återspeglas ute på skolorna.
Vi har gjort en litteraturgenomgång där vi studerat kunskapsbegreppet ur en
socialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokrati
och deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka få syn på
vilken demokratisyn några lärare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla de
mål och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. Påverkar
strömningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet på lokal
nivå?
Av intervjuerna framgår att de intervjuade lärarna tycker att elevinflytande är
viktigt, men det framgår i jämförelsen med elevernas svar att detta inte alltid
synliggöres i det praktiska arbetet. Vi har sett att den dolda läroplanen, dvs. vanor och
traditioner, fortfarande är en kraft att räkna med innanför skolans väggar. Uppfattas
lärarna som ?slappa? om de ger eleverna reellt inflytande? De har viljan, men saknar
kunskapen och förståelsen för Skolverkets deliberativa ansats bakom läroplanen. Man
kan inte förstå det man inte vet finns.