Design, Grafiskt program, Symbol, Hair.

Denna kvalitativa komparativa studie undersöker filmmediets roll i undervisningen av bild- och svenskämnet för grundskolans senare år och hur rollen beskrivs i kursplanerna för respektive ämne. kursplanerna för bild- och svenskämnet hämtade ur Lpo94 och Lgr11 analyserades och jämfördes. Utifrån den information som framlästs ur den komparativa analysen utfördes samt analyserades fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare. Studien har visat att filmmediet förekommer i en rad olika kontexter i undervisningssituationer i bild- och svenskämnet för grundskolans senare år. Det används bland annat som ett verktyg för praktisk gruppsykologi, ett medium för att få elever att komma i kontakt med känslor och som grund för reflektion samt ett spännande alternativ till mer konventionella redovisningsmetoder.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur läraren i idrott och hälsa arbetar med hälsa. Försöker även ta reda på hur läraren i idrott och hälsa tolkar hälsa som utgångspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat på att det inte finns en samsyn gällande hälsa inom ämnet idrott och hälsa bland lärare men i den här studien utrycker lärarna en samsyn. Studien visar att lärare i idrott och hälsa ser på hälsa på liknande sätt men att lärarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hälsa.  I studien finns det en samsyn inom hälsa men lärarna har svårt att verbalt uttrycka den.  Lärarna arbetar med hälsa genom vad de benämner praktisk teori.

Syftet med fo?religgande randomiserade kontrollerade studie var att underso?ka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av a?tsto?rningsproblematik. Behandlingen pa?gick i a?tta veckor och baserades pa? beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skra?ddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillsta?nd vid a?tsto?rningar.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att använda sig av hundassisterad omvårdnad i svensk äldreomsorg. Metod: Intervjuer gjordes med legitimerade sjuksköterskor som hade erfarenhet av sällskapshundar och utbildade hundar inom äldreomsorgen. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att hundassisterad äldreomsorg inverkade positivt på flera plan, både bland de äldre och för personalen. Sjuksköterskorna upplevde att en hund berikade vardagen på äldreboendet och att hunden var till praktisk nytta i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, framförallt i arbetet med patienter drabbade av demens. Hundassisterad omvårdnad upplevdes medföra ett ökat välbefinnande, minska stress och aggression, ge ökad glädje och matlust samt stimulera aktivitet, både fysiskt, mentalt och verbalt.

Denna essä undersöker hur skillnader mellan pedagogers och föräldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan påverka synen på vad som är en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rätt till medbestämmande tas till vara. Essän utgår från två verkliga och egenupplevda berättelser som ligger som grund för vårt reflekterande och vidare lärprocess. Syftet med essän har inte varit att hitta ett rätt sätt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vår yrkespraktik påverkar vårt handlande i olika situationer. Vi reflekterar även över på vilket sätt vi använder oss av vår praktiska kunskap.

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Föreliggande studie bygger på kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus på inlärningsprocessen. Jag undersöker även likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lärstilsmodell..

I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jämförelse medhur de praktiker som säger sig arbeta med termen definierar och använder den. Vidare lyfter studien framde barriärer som står framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till kommaförbi dessa. Syftet är att öka förståelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fullapotential.Konsulter vid Stockholms ledande PR-byråer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionenligger även en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar attintegrerad kommunikation i praktiken används på en abstrakt snarare än en konkret nivå, och att barriärernaför en konkretisering kan sammanfattas inom fyra områden: revirtänkande, ekonomiskt system,mätbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien på hur dessa barriärer kan vändas till möjligheter i syftetatt förbättra den integrerade kommunikationen.Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsättningar, och på så sätt möjliggöra praktiskapplicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumärke istället för integrerad kommunikation.Begreppsväxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsättet på ledningsnivå och sedanimplementera arbetet ute i organisationen.Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integreradkommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumärke, varumärkesplan, Return ofInvestement, Return on Communications, integrerat varumärke..

The aim of my bachelor?s thesis is to investigate, through a literature review, changes in the distribution of filamentous algae as well as the general species composition of macroalgae and diatoms in Swedish eelgrass meadows. I have also studied the possibility of tracking these algae and diatoms in eelgrass meadows using eDNA methodology. The focus has been on linking these changes to climate change factors such as eutrophication, temperature increase, and anthropogenic emissions, and how these affect the health of eelgrass meadows and their ecosystem services, such as a carbon sink and biodiversity support. The results show that filamentous algae have increased markedly in coverage in Swedish coastal areas between 1980 and 2021, especially in sheltered bays, indicating that altered environmental conditions favor these fast-growing species. Genetic tracking using eDNA demonstrated that there are functional primers for many species, particularly among brown algae and red algae, whereas green algae require more specific primers due to greater genetic variation.

Norra Skogsägarna strävar efter att erbjuda kvalitativ service till sina medlemmar. Ett led i kvalitetsarbetet är att utbilda sina skogsägare. Utbildningar ges både direkt av Norra Skogsägarna samt genom studieförbund. Syftet med studien är att presentera Norra Skogsägarnas medlemmars behov av utbildningar. Genom att förbättra föreningens kunskap kring vilka olika utbildningar medlemmarna verkligen efterfrågar, kan utbildningskvaliteten höjas och utbudet av utbildningar anpassas mer specifikt till varje enskild skogsägares behov. Studien genomfördes med hjälp av 28 kvalitativa telefonintervjuer, där skogsägare i åldrarna 30-74 år fick uttrycka sina åsikter om Norra Skogsägarnas utbildningsutbud. Både teoretiska och praktiska grundkurser i skogsägande och naturvård med andra likasinnade efterfrågades av kvinnorna.

Sammanfattning/abstrakt Gunilla Olin och Cecilia Petersson (2015). Språkstörning och lärande ? praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad inlärning. Language impairment and learning ? practical-aestethic activities in an informal setting.

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).