SammanfattningDetta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie där vi använt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebär att flera lektionstillfällen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (läraren som blivit videoobserverad), och forskarna ser på utvalda sekvenser från observationstillfällena ihop och diskuterar händelserna på lektionen utifrån detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lärares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befäster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.   Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader på pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar också på att lärare ofta för vidare samhällets ideal och mönster in i klassrummet och att förväntningar på elever är olika beroende på deras kön.

Eftersom det råder osäkerhet kring hur avkastningen mellan etiska och traditionella fonder skiljer sig åt på den svenska marknaden, undersöker uppsatsen detta förhållande. Jämförelsen består av åtta fonder, där de fyra fonder är etiska och fyra fonder är traditionella. Fonderna har matchats med varandra enligt matched-pair analysis för att säkerställa att det är avkastningen som mäts och att inga yttre faktorer som kan påverka avkastningen inkluderas. Vidare har två statistiska t-test genomförts för att undersöka huruvida resultatet från jämförelsen kan besvara frågeställningen i uppsatsen. De statistiska t-testen har utgått från ett större stickprov som består av 32 fonder, 16 etiska och 16 traditionella, även där matchades fonderna enligt matched-pair analysis.

Fibromyalgi är en sjukdom där patienterna ofta blir misstrodda och vi ville som blivande sjuksköterskor ta reda på mer om deras upplevelser för att bättre kunna bemöta dem i hälso- och sjukvården. I Sverige beräknas ca 3-5 % ha sjukdomen som till 90 % drabbar kvinnor men det kan vara så att fler män än vad som framkommer har sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva mäns och kvinnors upplevelser av hur det dagliga livet påverkas av fibromyalgi och identifiera eventuella skillnader mellan deras upplevelser. Metoden som användes var en litteraturstudie med 13 artiklar som analyserades induktivt. För att få fram dessa artiklar gjordes sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning i referenslistor.

Whiplash är en skada som uppstår efter ett nacktrauma och besvär som uppstår pga denna skada benämns whiplashrelaterade besvär (WAD). Alla som råkar ut för ett nacktrauma får inte bestående men, men för de 10% där besvären kvarstår påverkas livsituationen avsevärt. Skadan går inte att påvisa med den medicintekniska apparatur som finns idag. De kroniska besvären är många och omfattande, ofta diffusa och kan inte alltid logiskt kopplas till nacktraumat. Patienten känner att skadan ideligen måste ?bevisas? eftersom den inte syns.

I föreliggande uppsats jämförs karaktärsdragen i den vetenskapliga bedömningsdiskursen med den politiska och offentliga diskursen utifrån frågorna: vad talas det om och vad talas det inte om när det gäller: elevers prestation och motivation, utvärdering av skolan, tydlighet/ rättvisa, lärande/examination/undervisning samt urval? Frågorna ställs till de lästa texterna inom de valda diskurserna. Läroplansteori har använts som begreppsligt verktyg och till att synliggöra talet om en flergradig betygsskala. Jämförelsen av karaktärsdragen visar att båda diskurserna talar om en upplevd ökad motivation, prestation, tydlighet och rättvisa. Samtidigt rapporteras i den vetenskapliga bedömningsdiskursen om en ökad stress, svårigheter att språkligt uttrycka kunskapskrav och kriterier för sex betygssteg samt att variera examinationsformerna och samtidigt bedöma enligt en sexgradig skala. Det talas i båda diskurserna om en oro för ytinlärning och en större fokusering på detaljer, även om detta mest syns i den vetenskapliga bedömningsdiskursen.

Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlägga hur könsfördelningen ser ut på socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminär bild av dess manliga studenter utifrån deras attityder gentemot yrket och att söka svaret på frågan: Vad är det som karaktäriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrågeställning valde vi: Varför väljer män att läsa till socionom? Och följdfrågorna till huvudfrågeställningen var: Hur påverkar det kulturella kapital man bär med sig detta val? samt Hur påverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara på detta genomförde vi en enkätundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter på MAH. Intresset för detta ämne kom till i mötet med arbetslivet, där det samtidigt råder brist på män och en önskan om ett ökat antal män. Dessutom syns den skeva könsfördelningen även tydligt inom skolan där endast ca 15 % av studenterna är män.

Titel:                Bakom hemsida ? Viktiga faktorer för e-handlareFörfattare:      Jeanette Flystam-Alvarsson & Therese TossavainenProgram:       Ekonomprogrammet, inriktning redovisning/ekonomistyrningHandledare:    Thomas KarlssonInstitution:       Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i KalmarBakgrund:Distanshandel har ökat starkt under de senaste åren och det beror på att de som handlar på nätet gör det oftare. De viktigaste faktorerna för kunderna är att det är bekvämt, priserna är bättre och det är flexibelt. Produkterna som säljer bäst är böcker och CD-skivor, elektronik och kläder. Kunderna söker information på nätet innan de handlar och det gäller att företagen syns där kunderna finns.

Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser på skriftspråket som social markör. I vår bakgrundsbeskrivning utgår vi från Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhällsklasser främst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för människors fortsatta livschanser och tillgång/begränsningar av maktpositioner i samhället. Vi belyser även Bernsteins resonemang, kring språkkoder kopplat till social klass, vilka han benämner som utvecklad respektive begränsad kod. Barns språk och uppväxtmiljö är de faktorer som är bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang.

SammanfattningSyfte och frågeställningarForskning visar att friluftsliv utövas i liten utsträckning mot vad som förespråkas i läroplanen, Lpo94. Det som utövas mest är friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero på idrottslärarens tolkning av vad som är friluftsliv och vad som är dess innebörd. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgående från en ny läroplan som föreskriver ett större innehåll i momentet friluftsliv.De frågor jag vill försöka besvara och diskutera är följande: Vad lär sig elever i friluftsliv?Hur lär de sig?Vad undervisas i friluftsliv? MetodFör att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod använts där intervjuer har gjorts i så kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever från årskurs 5 och fyra elever från årskurs 9.

Sverige kommer inom en snar tid att stå inför stora förändringar på arbetsmarknaden gällande generationer. Baby boom generationen kommer att gå i pension och arbetsmarknaden tas över av generation X och Y. Genom att baby boomers lämnar arbetslivet och tar med sig sina kunskaper, blir det ett stort tomrum som kan vara svårt att fylla av de nästkommande generationerna. Emellertid har generation X och Y andra kunskaper som baby boomers saknar. Karakteristiska värderingar återfinns hos de olika generationerna, exempelvis värdesätter baby boomers hårt arbete och lojalitet.

I denna uppsats undersöks medierapporteringen i expressen.se och aftonbladet.se under kravallerna i Husby 19-23 maj 2013, samt dagen därpå, den 24 maj 2013. Fokus ligger på olika gruppers förekomst som källor, exempelvis poliser, Husbybor och organisationen Megafonen.Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa delen fokuserar på vilket utrymme olika grupper får i egenskap av källor. Artiklarna har samlats in och därefter analyserats utifrån variabler som grupp, kön och citatlängd. I den kvalitativa delen undersöks på vilket sätt källorna framställs i tre utvalda texter.

Utifrån de ställda frågorna under rubriken syfte och frågeställningar sammanfattar jag nedan min studie. De resultat jag kommit fram till och som jag presenterat ovan är att geografiskt rekryterade krigarståndet sina officer- och underofficerare så nära geografiskt som det var möjligt. Tittar man på Upplands regemente rekryterades officer- och underofficerare främst från Uppland och Stockholm. Samma mönster återkommer hos Västgöta kavalleriregemente som var förlagt till Vänersborg. Den största rekryteringen skedde från Västra Götaland och i andra hand från övriga Götaland.På den sociala frågan, dvs vad fadern hade för yrke så dominerade de vars far också hade militär bakgrund rakt igenom hela min studie.

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor på arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart på allvar.Det övergripande syftet med denna studie är att bringa en bredare förståelse kring kvinnor i förhållande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen är att tillföra personalområdet en djupare och bredare förståelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen måste förhålla sig till och därmed också arbetsgivare.Resultatet visar, utifrån kvinnornas berättelser, att samhälleliga förutsättningar för balans och integration, jämställdheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration är viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance.Det har även visat sig att förändringar i ovannämnda perspektiv av work-life balance är små mellan generationerna. I de samhälleliga förutsättningarna för balans och integration syns tydliga förändringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsättningar har förändrats över tid. Nya hjälpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhällsekonomiska situationen förändrats.

Vi utgår från ett diagram över utvecklingen av andelen sysselsatta i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster under 1900-talet i Sverige. I detta diagram syns någon gång på 1960-talet en kraftig förändring, industrisysselsättningens andel ger sken av att minska kraftigt från ett år till ett annat. Uppsatsens syfte är att ta reda på vad som ligger bakom denna markanta förändring,"knäet". Vi vill ta reda på om det verkligen sker en så kraftig förändring som diagrammet ger sken av eller om andra faktorer som omdefinieringar av statistiken kan förklara"knäet". Vidare vill vi ta reda på hur industrisysselsättningens utveckling vid denna tid kan förklaras.

Bakgrund: Regelbunden träning är viktig för både fysiskt och psykisktvälbefinnande. För att bibehålla en regelbundenhet i träningen krävs det ettengagemang och en motivation. En person kan motiveras av både inre ochyttre faktorer beroende på personens intresse. Trots att människor tenderaratt vara mer stillasittande, tycks intresset för träning och hälsa öka. Inteminst syns detta på sociala medier, där bilder och inlägg medträningsbudskap förmedlas frekvent.