Sök:

Sökresultat:

737 Uppsatser om Pragmatiskt synsätt - Sida 33 av 50

PÄsen- en kort stund i rampljuset : PÄsen, hur kan den utnyttjas som en marknadsföringskanal?

Idag kommer alla konsumenter i kontakt med en pÄse i pÄ ett eller annat sÀtt, och vissabÀrkassar fÄr följa med kunden hem. Förutom att bÀra de köpta produkterna, kan pÄsenvara en del utav butikens marknadsföring som en egen kanal. Som lÀsare av dennauppsats fÄr du se hur pÄsen kan utnyttjas som en marknadsföringskanal med hjÀlp avolika faktorer och knep, som i sin tur kan hjÀlpa till att utforma just den pÄse du kommeratt bÀra i handen i morgon.Uppsatsens syfte var att beskriva hur klÀdbranschen anvÀnder pÄsen som en del avmarknadskommunikationen, och vi ville Àven se hur den kan pÄverka konsumenterna.Uppsatsen Àr skriven ur butikens synvinkel för att lÀttare kunna ge rekommendationer tillbutikerna som hjÀlpt oss med vÄr undersökning. Samtidigt kan andra butiker eller företagta till sig de tips och rekommendationer som vi ger i uppsatsen för att de ska kunnalyckas med deras pÄse.Uppsatsens undersökning gjordes i fyra olika delar som i slutÀndan bidrar till vilkaslutsatser vi fÄtt fram. En undersökningsdel var att utefter tre butikers pÄsar ta reda pÄ vadbutikscheferna anser om just deras bÀrkassar via intervjuer.

Upplevelsen av nyttan med dyslexi- och dyskalkylidiagnos : Intervjuer med initiativtagare

Syftet med denna studie Àr att undersöka nödvÀndigheten, och nyttan av, dyslexi- och dyskalkylidiagnos hos elever i Äldersgruppen 11-16 Är, samt att belysa vilken roll specialpedagogen har i sammanhanget. Genom att beskriva hur förÀldrar och lÀrare som initierat utredningen upplever förÀndringen som dyslexi- och dyskalkylidiagnosen medfört, har vi för avsikt att undersöka behovet av en diagnos. Vi vill dessutom jÀmföra upplevelsen av vilka möjligheter till hjÀlp dyslexi- respektive dyskalkylidiagnos medför.Arbetet ger en översikt kring tidigare forskning om dyslexi och dyskalkyli, men ocksÄ kring upplevelsen hos elever, förÀldrar och pedagoger med erfarenhet av diagnoserna.Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in data av kvalitativ art som sedan bearbetats med en fenomenologisk ansats. Vi har genomfört sju intervjuer med förÀldrar och pedagoger som tagit initiativ till dyslexi eller dyskalkyliutredning, pedagoger med erfarenhet av dyslexi, tre förÀldrar med erfarenhet av dyslexi och tvÄ förÀldrar med erfarenhet av dyskalkyli. VÄra teoretiska utgÄngspunkter, kring lÀrande, identitetsutveckling samt maktpÄverkan samt tidigare forskning har legat till grund för analysen av resultatet.Sammanfattningsvis pekar resultatet frÄn studien pÄ att specialpedagogen har en viktig roll i bemötandet och anpassning av lÀromedel för alla elever i behov av stöd.

?Vad spelar det för roll dÄ om inte alla syns pÄ bild?? : En studie av representation i förskolans miljö

The aim of this study is, from a norm-critical approach, to find, investigate and analyse human representation in the visual culture of one preschool in order to understand if the children enrolled are represented or not. The research questions are: In what ways is there imagery of human representations in images and materials designed for play? What skin-colors and origins are dominant in the data collected?We carried out a qualitative study in the form of visual ethnography. This method allowed us to use a combination of different data collection tools such as photography and ethnographic field notes to collect our data. The photographs we took of images and material used for play, was then analysed through semiotic picture analysis.

UtvÀrdering av samband mellan skördekartering och markkartering i fÀlt

I den hÀr studien har granskning gjorts av skördekartering och markkartering pÄ Bjertorp Egendom, LantmÀnnen SW Seed, i VÀstergötland. Bakgrunden till detta arbete Àr att ta till vara pÄ information om fÀlten pÄ gÄrden i form av inlagrade skördekarteringsdata. Detta för att sedan kunna koppla dem samman med markkartering och kunna fÄ bÀttre förstÄelse för fÀltens avkastning och dess potentiella avkastningsförmÄga. UtifrÄn detta ska man i framtiden kunna anpassa val av odlingsÄtgÀrder ur ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv. En litteraturstudie har gjorts för att ge bÀttre förstÄelse för teknikerna som anvÀnds vid mark- och skördekartering. Den inledande delen av litteraturstudien handlar om precisionsodling för att skapa bÀttre förstÄelse för vad det begreppet innebÀr. För skördekartering Àven en mer ingÄende förklaring till hur man frÄn rÄdata omvandlar detta till skördekartor och sedan beskrivning av olika tekniker för markkartering. Avslutande handlar den om hur skörden pÄverkas av olika faktorer sÄsom vÀder, nÀringstillgÄng och jordart. Skördedata som pÄ gÄrden samlats in under ett flertal Är har anvÀnts tillsammans med befintlig markkartering.

Hög lön och utmaningar eller bra arbetskollegor och gott kaffe? Vad Àr det personalen vill ha? : En studie om arbetstillfredsstÀllelsen pÄ ett teknikföretag i Sverige. 

En central del av arbetet som lÀrare Àr betygsÀttning. Det finns lagar som reglerar detta och kursmÄl som ska ligga till grund för betygssÀttningen. Hur dessa tolkas Àr upp till varje lÀrare. Arbetet i klassrummet pÄverkas av andra saker Àn lagar, det skapas relationer mellan lÀrare och elev vilket skulle kunna pÄverka elevens rÀtt till en likvÀrdig bedömning.Syftet med uppsatsen Àr att kopplat till begreppet likvÀrdig bedömning undersöka hur och vad lÀrare betygsÀtter i kursen hotellkunskap A.Intervjuer med fem lÀrare i hotellkunskap A utfördes i grupp samt individuellt. FörbestÀmda tema; kunskap, kunskapskontroll och likvÀrdig bedömning lÄg till grund för intervjuerna och frÄgorna.

NÀrstÄendes behov av stöd

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

FÄnga nuets möten

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall vilka Àmnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna till studien Àr följande: Finns det spontana tillfÀllen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lÀrande? Vilka didaktiska spÄr inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spÄren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgÄngspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lÀrande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer anvÀnts. Med kamerans hjÀlp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. UtifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀrmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna nÄgra naturvetenskapliga spÄr som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att nÀrma sig ett lÀrande om naturvetenskapliga fenomen.

I dag blir det inga cyklar... : En essÀ om barns delaktighet och inflytande i förskolan

Min essÀ har utgÄtt ifrÄn hÀndelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essÀn har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhÄllningssÀtt och syn pÄ barn samt deras förÀldrar har för barnens vistelse pÄ förskolan. Syftet har Àven varit att belysa barns rÀtt till delaktighet i ? och inflytande över - sin vardag pÄ förskolan eftersom jag anser att dessa frÄgor inverkar pÄ varandra och har betydelse för hur deras lek och lÀrande ser ut. FrÄgestÀllningarna Àr hur barns medbestÀmmande ser ut vad gÀller leken pÄ förskolan, pÄ vilket sÀtt barns delaktighet syns i förskolan, pÄ vilket sÀtt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet.

Den dolda pensionsskulden ? en fallstudie i tre skÄnska kommuner

Syfte: Syftet Àr att skapa en förstÄelse för den problematik som orsakats av blandmodellen, som Àr det lagstiftade sÀttet att redovisa pensioner i kommuner. Den Àr inte förenlig med god redovisningssed. Detta har orsakat att kommuner avviker frÄn lagstiftningen. Vidare undersöks motiven till införandet av blandmodellen samt hur vÀl kommunerna stÄr rustade inför de kommande pensionsutbetalningarna. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod eftersom syftet Àr att undersöka ett fÄtal fall pÄ djupet.

Jag finns men jag syns inte : En studie om hur barn synliggörs och deras bÀsta beaktas i förvaltningsrÀttens prövningar av ekonomiskt bistÄnd

Den aktuella studien syftar till att utifrÄn en innehÄllsanalys visa och förklara hur barn lyfts fram, berörs och beskrivs i förvaltningsrÀttens prövningar av ekonomiskt bistÄnd. Underlaget bestÄende av bistÄndsprövningar dÀr barn pÄ ett eller annat sÀtt ingÄr i de sökandes hushÄll, undersöks med avseende pÄ rÀttens synliggörande av barnen och beaktande av ett barnperspektiv. Studien visar och förklarar Àven hur förvaltningsrÀttens hÀnsynstagande till de berörda barnens behov Àr relaterade till domstolens bedömningar och slutgiltiga motiveringar till beslut.Resultatet visar att barnperspektivet beaktas i endast tio procent av sammanlagt 134 prövningar. I lite drygt hÀlften av det totala antalet domar synliggörs barnen heller inte som subjekt eller som sÀrskilda individer med egna ansprÄk. I resterande fall uppmÀrksammas barnen genom deras behov, men dÄ frÀmst i referatet av de klagandes egna yrkanden.

Plugin-hantering i ett webbsideramverk

Denna uppsats har sin grund i kommunikation och nÀtdejting. NÀtdejting Àr ett vÀxande fenomen med miljontals anvÀndare bara i Sverige och omsÀttningen Àr skyhög. Kommunikationen som sker via Internet bestÄr i stort sett bara av ord och medför hinder dÄ tvÄ personer inte kan höra och se varandra i realtid. I en studie av Albert Mehrabian kom han fram till att kommunikation bara bestÄr av ord till en liten del. I en kommunikativ situation uppfattar personer meddelanden baserat pÄ 38 % tonlÀge, 55 % ansiktsuttryck och kroppssprÄk samt endast 7 % ord.

UtvÀrdering av statistiska analysmetoder för detektion av partiell nedisning av anemometrar

Detaljerad information om vindförhÄllandena pÄ en site Àr en nödvÀndighet för att göra berÀkningar av lönsamhet i ett vindkraftsprojekt. MÀtningarna behöver vara kontinuerliga och sÄ korrekta som möjligt. DÀrtill bör de göras under minst ett Ärs tid eftersom vindförhÄllandena pÄ en plats Àr sÀsongsberoende. Under vintertid och framför allt pÄ högre latituder eller altituder, kan mÀtutrustning pÄverkas av nedisning. En nedisad anemometer kan ge databortfall eller felaktiga mÀtningar.Identifiering av felaktiga data Àr en viktig del av analyseringsarbetet eftersom risken annars Àr att vindförhÄllandena pÄ platsen underskattas.

En skola för Alice del 1 : En beskrivande intervjustudie om inkludering i praktiken

Syftet med uppsatsen Àr att visa vad nÄgra pedagoger, vid olika tidpunkter, berÀttar om en högfungerande autistisk elev i grundskolan och hur de pedagoger som har mest kontakt med Alice ser pÄ henne, hennes problem och möjligheter.   Hur förstÄr och förklarar pedagogerna hennes problem?   Vad berÀttar de om Alice i ett kognitivt, socialt och pedagogisk perspektiv?   Hur ser de pÄ syftet med inkluderingen: Vad Àr mÄlet och hur menar de att det ska uppnÄs? För att besvara syftets frÄgestÀllningar har jag genomfört ostrukturerade intervjuer med sex pedagoger i Alices nÀrhet vid tre olika tillfÀllen dÀr de har ombetts berÀtta om Alice. Pedagogernas berÀttelser analyseras sedan utifrÄn aktuell forskning och litteratur om autism, inkludering/integrering och narrativa teorier.   NÄgra generella motiv och aspekter framtrÀder sÀrskilt tydligt i pedagogernas berÀttelser om Alice.   För det första handlar det om hur man ska tilltala och bemöta Alice. RÄd om tydlighet, struktur och rak kommunikation förstÄs pÄ olika sÀtt av olika pedagoger.   För det andra kan man se en dramaturgisk strategi hos flera av de intervjuade att förklara och dramatisera Alice problem i förhÄllande till hur det var tidigare och hur det kommer att bli i senare Ärskurser.   För det tredje syns en skillnad i hur de intervjuade beskriver och förklarar Alices problem. NÄgra av pedagogerna ser det som ett annat sÀtt att tÀnka medan de flesta betonar den biomedicinska förklaringsmodellen.   Slutligen skiljer sig berÀttelserna Ät genom sin beskrivning av syftet och ambitionen med integreringen av Alice och hur det ska uppnÄs.

Följer röntgenavdelningarna de rekommenderade riktlinjerna vid knÀledsartrosfrÄgestÀllning och efterföljs metodboken av röntgensjuksköterskorna?

Bakgrund: Artros Àr ett samlingsnamn för ledsjukdomar med sÀmre ledstatus och sjukdomen drabbar vanligen knÀn. Vid knÀledsartros syns ofta förslitningar i knÀleden. Artros diagnosticeras med lÀkarundersökning, röntgenundersökning eller artroskopi. Konventionell röntgen Àr en vanlig röntgenundersökningsmetod. Svensk ortopedisk förening (SOF) har tagit fram rekommenderade riktlinjer för bildtagning vid knÀledsartros.

Att fatta beslut om gastrostomi vid ALS- erfarenheter/upplevelser fr?n personer med ALS, n?rst?ende och v?rdpersonal

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->