Musik Àr ett kraftfullt medium med förmÄga att förmedla ett brett spektrum av kÀnslor. DenmÀnskliga rösten anses ha liknande kÀnsloförmedlande egenskaper, vilket Àr vÀldokumenterat för tal, men endast ett fÄtal studier har gjorts av emotionella upplevelser av denmÀnskliga rösten som musikaliskt medium. I denna studie undersöktes sÄngens betydelse förden emotionella upplevelsen vid musiklyssnande. Deltagarna i studien fick genomföra ettlyssningstest, dÀr man fick lyssna pÄ olika versioner av 10 olika musikstycken; med sÄng,utan sÄng och med enbart sÄng. Parallellt med lyssningen fick man ange upplevd kÀnsla samtskatta intensitet.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur icke-professionella och professionella inom musik hör nÀr de lyssnar pÄ musik. Finns det nÄgon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och gÄr det att urskilja nÄgra tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fÄtt lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgÄngspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte Àr att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanstÀllts i tabellform för att ge en lÀttare överblick.Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, sÄ styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning.

Abstract Hanna Fredholm: Nutida konstmusikens ljuddjur ? En receptionsstudie av Sven-David Sandström och Anders Hillborgs musik. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats, 2011. Studier om konstmusik Àr vanliga och genrens historia har bearbetats och diskuterats vid mÄnga tillfÀllen. I dagens samhÀlle sÄ befinner sig genren i ett blomstringslÀge. Men trots att antalet kompositörer och produktioner ökar kraftigt sÄ kommer nutida konstmusik i skymundan sÄ vÀl i media som i forskning.

SAMMANFATTNING (svenska) Introduktion: I Sverige genomförs över 400 000 operationer Ärligen pÄ inneliggande patienter. Tidigare forskning visar brister pÄ hur patienters förvÀntade smÀrta och den upplevda smÀrtan upplevs i samband med öppen bukkirurgi. Syfte: Syftet var att undersöka samband mellan förvÀntad smÀrta och upplevd smÀrta samt upplevelser av smÀrtlindring vid öppen bukkirurgi. Metod: En pilotstudie med kvantitativ design som syftar till att beskriva och mÀta variablerna förvÀntad smÀrta och upplevd smÀrta samt upplevelse av given smÀrtlindring. I pilotstudien deltar 12 patienter frÄn tvÄ kirurgiska avdelningar.

Fetma Àr ett ökande problem och bariatrisk kirurgi blir allt vanligare. Bariatrisk kirurgi Àr ett effektivt sÀtt för snabb och hÄllbar viktnedgÄng och minskar fetmarelaterade sjukdomar. Vissa patienter gÄr dock efter en tid upp i vikt igen och dÄ har sjuksköterskan en roll att motivera patienterna som genomgÄtt en operation till att uppnÄ en tillfredstÀllande viktnedgÄng. Syftet med denna litteraturstudie var att genom en sammanstÀllning av metoder som visat sig vara effektiva för viktnedgÄng efter bariatrisk kirurgi ge allmÀnsjuksköterskor kunskap för att pÄ bÀsta sÀtt motivera, hjÀlpa och stödja patienter som genomgÄtt ett bariatriskt ingrepp att uppnÄ en tillfredstÀllande viktnedgÄng. Den metod som anvÀndes var artikelsökning i PubMed och Cinahl dÀr elva artiklar valdes.

AbstractThe purpose of this paper is to find out how the after-school teachers can work with children diagnosed with ADHD on the after-school center, study the given conditions as well as the links between the two earlier mentioned. Four interviews, with four different after-school teachers, from four after-school centers in one municipality was made. The interviews consisted of seven questions, six of the questions gave the respondents the opportunity to own interpretation of the question and thereby answer the question after what they considered as correct.The result shows that work with ADHD diagnosed children can differ widely based on the conditions the after-school teachers have. Examples of conditions are knowledge and education on the subject, the after-school center environment, the number of teachers in the business and more. Based on the four interviewed response, and the information that previous research shows about the subject, the work with ADHD diagnosed children at the four different after-schools is not good enough.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

HÀlso- och sjukvÄrden stÄr inför en stor utmaning, bÄde i Sverige och i vÀrlden. Kraven ökar pÄ bÄde kvalitet, sÀkerhet och effektivitet. Informatik Àr ett vÀrdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgÀngliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den hÀr systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvÄrdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hÀlso- och sjukvÄrds perspektiv.

Abstract saknas..

Postoperativ smÀrta Àr vanligt förekommande hos patienter som genomgÄtt ortopedisk kirurgi. IntensivvÄrdsjuksköterskor möter dagligen dessa patienter pÄ intensivvÄrdsavdelningar. DÀrför Àr det av stor vikt att intensivvÄrdssjuksköterskor har medvetenhet i hur patienter upplever smÀrta samt vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan vidtas för att lindra smÀrta. Genom att undersöka hur patienter upplever sin smÀrta beroende pÄ kön, Älder, ASA- klassifikation samt operationstyp, samt vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som intensivvÄrdssjuksköterskor utför i ett smÀrtlindrande syfte, kan en bÀttre omvÄrdnad bedrivas och den postoperativa smÀrtan kan lindras. Som metod har kvantitativ ansats med enkÀter anvÀnts som grund till arbetet.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

I takt med att vi mÀnniskor Äldras sker en naturlig förÀndring av mÄltidssituationen. MÀnniskor som tidigare i livet har klarat sig sjÀlv kan senare under livets gÄng bli beroende av hjÀlp för att klara av sina mÄltider. NÄgot som tidigare varit sÄ naturligt som att Àta kan senare i livet bli problematiskt. MÄltidssituationen pÄverkas av olika miljöfaktorer. Syftet med vÄr studie var att belysa vilka miljöfaktor som pÄverkade mÄltidssituationen.

Vi lever i en vÀrld i stÀndig förÀndring och det Àr inte lÀtt som lÀrare att följa medi utvecklingen. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers syn pÄmusik och hur detta pÄverkar musikundervisningen. Undersökningen Àgde rum pÄtvÄ skolor, totalt intervjuades tre musiklÀrare och Ätta elever. Elevernaintervjuades i fokusgrupper medan lÀrarna intervjuades var för sig. RÄmaterialettranskriberades och utifrÄn denna empiri valde jag ut temaomrÄden som i sin turanalyserades.

Syftet med studien var att ur musiklÀrares perspektiv skapa en bild av elevers förutsÀttningar att uppnÄ kunskapskraven i musik i Ärskurs 9, enligt kursplanen Lgr 11. Fem musiklÀrare intervjuades i Àmnet. Intervjuerna transkriberades och utifrÄn lÀrarnas svar valdes för uppsatsen relevant innehÄll ut som sedan redogjordes för i resultatdelen av uppsatsen. I diskussionen relateras dessa slutsatser till i bakgrunden beskriven forskning. Uppsatsens huvudresultat Àr att elevers förutsÀttningar och resultat framför allt beror pÄ lÀraren och dennes förmÄga att skapa god undervisningsmiljö samt att lÀrarnas förutsÀttningar i form av tid, lokaler och musikutrustning pÄverkar vad som ingÄr i undervisningen och elevernas möjlighet att uppnÄ kunskapskraven.

I detta examensarbete kommer jag att bedriva en stilstudie av fyra framstÄende jazzmusiker. Jag kommer i denna undersökning att utgÄ frÄn aspekten ?musikaliskt svÀng? och anvÀnda mig av tre kriterier, som jag anser Àr av betydande karaktÀr för att ett stycke musik skall ?svÀnga?, i nÄgon mening. Dynamik, rytmik och timing Àr de tre utvalda kriterierna. Stilanalysen innefattar transkriberade solopartier av de fyra musikerna och mig sjÀlv.