Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen frÄn mitt eget intresse att diskutera Àmnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhÀlle.Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett multimodalt perspektiv ta reda pÄ hur en musiklÀrare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i Ärskurs 1-3. Jag har anvÀnt mig av observationer och samtal för att ta reda pÄ hur de arbetar, vilka redskap de anvÀnder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och Àr en utarbetad metod för Àmnesintegrerat lÀrande. I resultatet visas att det Àr lÀroplanens mÄl och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de tvÄ lÀrarna anser att det sÀtt som undervisningen bedrivs pÄ Àven uppfyller mÄnga sociala mÄl som till exempel samarbetsförmÄga, hÀnsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick frÄn ett tema och sedan arbetade lÀrarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrÄn mÄnga olika hÄll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i mÄnga avseenden multimodal dÄ Àven momenten under lektionerna i sig sjÀlva var det.    Det jag tar upp i diskussionen Àr bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utstrÀckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet Àr att fÄ ökad förstÄelse för förskolans arbete med musik och fÄ insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar pÄ att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lÀrarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och anvÀnds frÀmst som ett verktyg för social och sprÄkligutveckling. Jag har ocksÄ kommit fram till att barnen pÄ förskolan anvÀnder sig av musik i sin fria lek..

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Denna uppsats behandlar musik i politik, med fokus pÄ vilka politiska uttryck som gÄr att finna i Björn Afzelius texter. Med fokus pÄ albumet Innan tystnaden frÄn 1982, samt vad Björn Afzelius hade för syfte med dessa uttryck i sina texter. En deskriptiv kvalitativ metod utformad av Göran Arhne och Peter Svensson har anvÀnts till att avgrÀnsa mitt arbete. Detta frÄn Björn Afzelius alla texter, till texterna i ett utvalt musikalbum. För att identifiera de olika uttrycksÀtten sa har Plams hermaneutiska anvÀnts som verktyg för att fÄ fram musikförstÄelsens primÀrfunktioner i albumet.

Jag Àr av den uppfattningen att det idag kryllar av bra artister och lÄtskrivare, men mÄnga av dem fÄr aldrig nÄgot genombrott. För att lyckas behöver man skriva ett unikt material, alternativt sÄ behöver man redan vara ett kÀnt varumÀrke som artist. Detta Àr kortfattat mina uppfattningar om musikbranschen i dagslÀget.Hur tar man dÄ sig fram som lÄtskrivare och hur kan man utvecklas? Dessa var frÄgestÀllningar som dök upp i mitt huvud efter att jag gav ut ett musikalbum vÄren 2012, dÄ jag direkt konstaterade hur pass svÄrt jag tyckte det var, att fÄ folk att uppmÀrksamma albumet.Efter detta bestÀmde jag mig för att ta mig sjÀlv ur min trygghetszon, och börja skriva musik med mÀnniskor som jag inte kÀnner sedan tidigare. Jag ville vidga mina vyer och fÄ nya idéer, kanske Àven byta stil helt, om sÄ skulle vara nödvÀndigt! Vilken var min stil? Jag bestÀmde mig för att skriva musik med andra, för att sedan kunna undersöka vilka eventuella fördelar respektive nackdelar som detta skulle föra med sig - i jÀmförelse med att skriva musiken pÄ egen hand.

BakgrundI den nya lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) uppmÀrksammas vikten och betydelsen av estetik i olika former, vilka bör utgöra bÄde innehÄll och metod i verksamheten. Olika musikpedagogiska forskningar med inriktning mot förskolan synliggör att musiken mest anvÀnds som metod i verksamheten. Detta kontrasterar till styrdokumentet och vÀcker diskussion kring musik som lÀrandeobjekt i förskolan. I den nya lÀroplanen (Lpfö 98 rev.

Syftet med denna studie Àr att genom semistrukturerade intervjuer ta reda pÄ hur musiken tillÀmpas i verksamheten pÄ tre förskolor och vad förskollÀrarna anser vara dess syfte. FörskollÀrare intervjuades med öppna frÄgor för att fÄ en mÄngfald samt personliga Äsikter. Resultaten bearbetades och strukturerades upp efter olika kategorier. Resultatet visade att samtliga förskollÀrare ansÄg att musik var en sjÀlvklar del i verksamheten som spred bÄde glÀdje och gemenskap. FörskollÀrarna var Àven eniga om att barn tillÀgnade sig kunskap genom leken.

Bakgrund: Ett förekommande problem i dagens sjukvÄrd Àr otillrÀcklig smÀrtlindring postoperativt. SmÀrta Àr en individuell subjektiv upplevelse, vilket medför att den Àr svÄr att bedöma. Syfte: Syftet var att belysa postoperativ smÀrtbedömning ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysförfarandet anvÀndes en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklÀrare frÄn tre skolor behandlar Àmnena folkmusik och populÀrmusik i musikundervisningen pÄ högstadiet, samt hur undervisnigen pÄverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lÀrarens utbildning och lÀromedel. Undersökningen och intervjufrÄgor har baserats pÄ ett citat frÄn den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populÀrmusik frÄn olika epoker. FramvÀxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsÀttare, lÄtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ om de föreligger skillander eller likheter i hur lÀrarna tar upp omrÄderna folkmusik och populÀrmusik, samt om dessa fÄr lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lÀrarna nÀr det gÀller folkmusik Àn inom populÀrmusiken.

Att tidsperceptionen Àr pÄverkbar har tidigare pÄvisats. Studien syftar till att undersöka huruvida tidsperceptionen pÄverkar fartperceptionen, med hypotesen att nÀr interna taktgivaren gÄr snabbare uppfattas farten som lÀgre. 28 försöksdeltagare fick under fyra betingelser (Lugn, Stressig, Egen musik och Tyst) utföra tids- och fartestimationer under bilfÀrd. Inga signifikanta resultat pÄvisades ifrÄga om vare sig tidsperceptionen eller dess inverkan pÄ fartperceptionen. DÀremot skilde sig prospektiv estimation av medelfart Ät beroende pÄ betingelsen.

En vanlig komplikation efter operativa ingrepp Àr illamÄende och krÀkning, som mÄnga gÄnger kan anses som ett mindre problem. Det kan dock leda till bÄde onödigt obehag och förlÀnga vÄrdtiden för patienten. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förebygga och/eller lindra illamÄende och krÀkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder kan (1) förebygga och (2) lindra illamÄende och krÀkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter? Metoden Àr en litteraturstudie.

Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.

Detta examensarbete bottnar i att jag vill utforska beröringspunkter mellan vÀrmlÀndsk folkmusik och klassisk musik (konstmusik). Jag har kÀnt under delar av min studiegÄng, framförallt i början av den, att det har hÀmmat mig att hÄlla pÄ med bÄda. Jag har kÀnt att jag blandat ihop genrerna och dÀrför gjort stor skillnad pÄ dem för att urskilja dem. Detta arbete syftar till att Äterknyta genrerna till varandra och utforska var genrerna gÄr samman. Jag försöker hitta exempel dÀr ett bruk av bÄda genrerna gynnar spelet istÀllet för att det, som jag ibland har kÀnt det, hÀmmar det..

I grÀnslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och Ähörare finns nÄgot som inte gÄr att sa?tta ord pÄ. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frÄgan vara 'varför?'.

Personlighet och dess betydelse fo?r beteende har under la?ng tid varit ett lika aktuellt som va?lunderso?kt forskningsomra?de. Denna studie syftar underso?ka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten fo?rva?ntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl.