The aim of this study was to elucidate day surgery patientsÂŽ subjective experiences of postoperative pain after orthopedic and abdominal surgery and if there was any difference in the experience according to sex and age.Selection was not random and the study included 87 patients. Data were collected from patient questionnaires. VAS method was applied in the questionnaire to measure patientsÂŽ pain.The outcomes of the study show that there was no significant difference between womenÂŽs and menÂŽs experiences of pain during days 1-7.It was found that patients undergoing orthopedic surgery had significantly more pain on day 7 compared to those patients who underwent abdominal surgery.There was a significant negative correlation between age and perceived pain on day 7.Patients in day surgery group had significantly less pain on day 7 compared with day 1.The patients who have undergone orthopedic surgery and younger patients had more pain on day 7 while the patients in day surgery group had a pain level decreased gradually and on day 7 was the lowest.It appears that pain relief on day 7 of younger patients and patients who have undergone orthopedic surgery is an area that can be improved..

Introduktion: MÀnniskan fÄr idag inte motion i vardagen i samma utstrÀckning som förr och behöver dÀrför söka denna pÄ konstgjord vÀg. Musik pÄverkar mÀnniskor i samband med fysisk aktivitet och kan fungera som en motivationsfaktor som hjÀlper utövaren att kÀnna meningsfullhet med denna ?tillgjorda? trÀning. SÀrskilt vid submaximala arbeten, men Àven till viss del vid maximala, kan musik distrahera utövaren genom att ta bort fokus frÄn kroppens utmattningssignaler. Musik kan Àven bidra till högre arbetsintensitet, samt till utförande av fysisk aktivitet under en lÀngre tid.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Abstract                    Christian Iwung: Den manliga sÄngarens röstteknik och röstvÄrd inom afroamerikansk musik. Uppsala universitet, musikvetenskap. C-uppsats 1997. 60 p.Denna uppsats i musikvetenskap behandlar den manliga vokalistens röstteknik och röstvÄrd inom afroamerikansk musik. Uppsatsens syfte Àr dels att sammanstÀlla befintlig litteratur inom omrÄdet, dels att försöka se ett samband mellan omedveten röstteknik och röstslitage.

Denna avhandling tar upp filmmusiken i Fantastic Mr. Fox.Syftet Àr mer specifikt att ta reda pÄ vad musiken har för funktion i filmen, hur man anvÀnder musiken för att hjÀlpa till att föra fram handlingen och varför anvÀnder man sig av bÄde egen komponerad musik och redan befintlig musik.Urvalet av lÄtar Àr grundat pÄ hur stor betydelse de har för samspelet mellan musik och bild.Metoden som Àr anvÀnd Àr ett nÀrstuderande, eller snarare ett nÀrlyssnande, av musiken i filmen med hjÀlp av teoretisk grund i tidigare forskning och litteratur.Texten behandlar dels de lÄtar som Àr specifikt komponerade för filmen och dels de som Àr tagna utifrÄn, det vill sÀga redan befintlig musik, som har anvÀnts i filmen.Genom en diskussion utrönas ocksÄ det olika musikala bestÄndsdelarnas viktigare element dÀr diskussionen utmynnar i en jÀmförelse mellan de tvÄ musikala huvudgrupperna, det vill sÀga de sammanstÀllda (de redan befintliga) lÄtarna och de sammansatta (de speciellt komponerade) lÄtarna.Avhandlingen slutar med att diskutera olika metoder man kan anvÀnda sig av för att studerna musiken i Fantastic Mr. Fox och Àven att förklara resultaten i analysen mer djupgÄende..

Bakgrund: Att förebygga, bedöma och behandla smÀrta Àr centralt i anestesisjuksköterskans arbete. Barns upplevelser och uttryckssÀtt vid smÀrta skiljer sig mycket frÄn vuxnas. Det Àr dÀrför en stor utmaning för anestesisjuksköterskor att tolka barns uttryck och kÀnslor för att förstÄ barnet och kunna erbjuda trygghet och smÀrtlindring. Forskning har visat att barns postoperativa smÀrta underbehandlas, trots att kunskaperna om barns smÀrta ökat. Genom att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser kan förstÄelsen för vad som bidrar till en god respektive mindre god postoperativ smÀrtlindring av barn öka.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter i samband med postoperativ smÀrtlindring av barn.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med Ätta anestesisjuksköterskor frÄn ett svenskt lÀnssjukhus i mellersta Norrland.  Insamlad data analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat: UtifrÄn analysen framkom tre kategorier och sju subkategorier.

Denna studie har till syfte att undersöka privata musiklyssningsvanor och hur dessa förhÄller sig till det egna musicerandet hos gymnasielever som tar instrumentallektioner pÄ kommunala musik-/kulturskolan, samt hur dessa vanor pÄverkas av instrumentalundervisningen. Det teoretiska perspektivet Àr hÀmtat frÄn sociologen Thomas Ziehe och handlar om hur ungdomar bygger upp sina identiteter i dagens samhÀlle. Som en bakgrund till undersökningen presenteras dels tidigare forskning om ungdomars musiklyssning, dels forskning om kommunala musik-/kulturskolan. Studien bestÄr av fem kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasieelever i en svensk smÄstad. Resultatet visar att ungdomarna Àgnar en stor del av sin fritid Ät att lyssna pÄ musik och att den frÀmsta musikkÀllan idag Àr Spotify.

Jag har i min uppsats studerat begreppet intelligens utifrÄn Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. Mitt syfte med denna uppsats Àr att beskriva de sju intelligenserna med fokus pÄ den musikaliska intelligensen. Jag har Àven tittat pÄ hur musiken pÄverkar inlÀrningen i skolan och hur man kan anvÀnda sig av musik som ett hjÀlpmedel i undervisningen. Arbetet bygger pÄ kv.

Bakgrund: I va?rlden rangordnas prostatacancer som den vanligaste fo?rekommande do?dsorsaken bland ma?n. Da? partnern till en person med prostatacancer har en stor roll i omva?rdnaden av sin familjemedlem, a?r det viktigt att belysa a?ven partnerns upplevelser. Partnern bo?r inkluderas i den personcentrerade omva?rdnaden eftersom oha?lsa och sjukdom sa?llan a?r na?got som pa?verkar endast den sjuka individen, utan a?ven partnern.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa partnerns upplevelse av att leva med en man med prostatacancer.

I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik anvÀnds i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig pÄ litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor.Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik Àr en viktig del av förskolans verksamhet och de anvÀnder sig av musik bÄde som mÄl (att berika barnens liv) och som verktyg (förbÀttra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete Àr oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men Àven dÀrför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de kÀnner tar tid frÄn barngrupperna. PÄ sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att Àven musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen kÀnner sig stressad och otillrÀcklig..

Intentionen med detta arbete har varit att undersöka hur musik anvÀnds som ett verktyg och en metod för lÀrande pÄ förskolor i en kommun med musikprofil. Efter avklarade intervjuer har vi samlat ihop vÄr empiri för nÀrmare analys och bearbetning och dÀrefter kategoriserat det centrala för vÄr studie. Det som framkommit i studiens resultat Àr att musik frÀmst ses som en glÀdjekÀlla, men ocksÄ som kultur- och individförstÀrkare genom individuell utveckling, sÄsom sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla enskilt och tillsammans med andra i en sociokulturell gemenskap. Musik anses vara ett bra verktyg och en bra metod för att förmedla kunskap och förstÄelse inom andra Àmnen i förskolans verksamheter, tillexempel genom temaarbeten och kunskapsförstÄelse i matematik och sprÄkinlÀrning. Slutsatsen av denna studie Àr att pedagogerna Àr medvetna om musikens utvecklingspotential i lÀrandesammanhang, att de Àven anser att de borde anvÀnda sig mer av den som ett lÀrandeverktyg i det dagliga arbetet..

Vi har valt att ge vÄrt examensarbete namnet ?Dramatiska sÄngfÄglar?. En studie om profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten pÄ en utvald förskola. ?Dramatic songbirds?.

Undersökningens syfte Àr att fÄ djupare förstÄelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhÀllet. UtifrÄn detta syfte Àr avsikten att fÄ en inblick i vilka arbetsmetoder som anvÀnds för att rekrytera, behÄlla och utveckla elever samt att fÄ kunskap om olika faktorer som pÄverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare frÄn olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgÄr frÄn olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förÀndring samt teorier om förÀndringar i skola och samhÀlle.   I resultatet visas att det finns flera olika förvÀntningar pÄ musik- och kulturskolan vilka skiftar frÄn skola till skola och frÄn kommun till kommun. PÄ nÄgra av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nÀstan helt saknar en sÄdan styrning.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Uppsatsen gÄr ut pÄ att undersöka om det finns skillnader pÄ tekniker som anvÀnds vid mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas pÄ dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R nŽB, osv. och annan musik som vanligen spelas pÄ radio, TV, Mp3-spelare, bÀrbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som Àr dansinriktad och spelas pÄ dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, dÄ den ocksÄ har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ?groove?.