Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens allmÀnna utveckling. Med intervjuer och observationer pÄ fyra förskolor i SkÄne lÀn har jag undersökt vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens allmÀnna utveckling, hur de anvÀnder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Sammanfattningsvis tyder mina resultat pÄ att musik har stor betydelse för barnens utveckling sÄvÀl sprÄkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna avsiktligt anvÀnder musiken bÄde som metod och som verktyg för att stimulera utvecklingen av framförallt sprÄk och motorik. En annan viktig anledning till att anvÀnda musik i förskolan, Àr att den skapar glÀdje och gemenskap i barngruppen.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

Syftet med detta examensarbete var att kommunikativt sÀnka kraven pÄ musikkulturell förkunskap vid interaktion med det digitala musikarkivet Every Noise At Once. Studien tog stöd i teorier inom kognitiv semantik och teknisk kommunikation.De metoder som anvÀndes var omvÀrldsanalys, expertintervjuer och receptionsanalys. LÀngs arbetets gÄng formades en hypotes som sedan prövades genom empirisk datainsamling och analys av denna.Resultatet antydde att vi förstÄr musik, och gör oss sprÄkligt förstÄdda om musik, via taktila och visuella metaforer. Detta resultat guidade sedan gestaltningen av en prototyp dÀr utvalda akustiska attribut översattes till liknelser med taktil och visuell koppling. .

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollÀrare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att frÀmja sprÄk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utstrÀckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmÄga att frÀmja sprÄk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka sprÄket hos barn. Som metod har jag anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: M?jligheten att behandla allvarliga bakteriella infektionen ?r hotad p? grund av den v?xande antibiotikaresistensen. N?got som idag anses har blivit ett globalt folkh?lsoproblem. Sjuksk?terskan har en nyckelroll vid v?rdandet av patienter med multiresistenta bakterier.

M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo pÄverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade Àven till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsstÀllelse, nÀrmande- undvikande sökbeteende, generell nÀrmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fÀltexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrÄn en oberoende mellan-individ-design. Musik anvÀndes som oberoende variabel (högt tempo, lÄgt tempo och frÄnvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsstÀllelse samt nÀrmande- undvikande beteende vari Àven köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkÀt.

Hos Àldre som vÄrdas pÄ sjukhus efter en operation Àr delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlÀngd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvÄrdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd pÄ 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier.

Folkeson, Susanne & Segerbjer, Ulrica (2013) Ett smörgÄsbord med musik- en studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka och synliggöra hur pedagogerna ser pÄ musik och hur de anvÀnder musiken för att skapa ett musikaliskt meningserbjudande Begreppet musikaliska meningserbjudande har vi valt att belysa som vilka meningsfulla erbjudande pedagogerna ger barnet i Àmnet musik. Musikaliska meningserbjudanden kan ske i varierad form och i vÄr studie har vi lagt fokus pÄ tre teman. De tre temana Àr: ? Musikaliska meningserbjudande genom inflytande ? Musikaliska meningserbjudanden genom pedagogens intresse ? Kunskap genom musikaliska meningserbjudande Vi har som stöd utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar: Hur speglar sig pedagogernas eget intresse och kunskap kring musik i verksamheterna? Hur arbetar pedagogerna med musik som kunskapsförmedling? Vilket inflytande ges barnen i musikaktiviteterna? För att komma fram till vÄrt resultat har vi anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Intervjuerna har skett med fem pedagoger pÄ fem olika förskolor och observationerna har gjorts pÄ tre av de förskolorna som Àr med i studien.

Mot bakgrund av aktuell forskning som visar att svenska barn uppvisar sÀmre resultat i skolarbetet jÀmfört med barn frÄn andra lÀnder inom olika Àmnen, som svenska och matematik, vill jag undersöka hur musik anvÀnds i förskolan samt vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik. AnvÀnds musiken rÀtt kan det ge goda resultat inom andra Àmnen. I detta examensarbete Àr syftet att undersöka hur musik anvÀnds i nÄgra olika förskolor. Detta för att bruk av musik enligt min uppfattning Àr vanligt förekommande i de flesta förskolors verksamhet. DÀrför har jag valt att undersöka i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt musik anvÀnds till exempel i samlingar och i den fria leken.För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av ett frÄgeformulÀr som pedagoger pÄ olika förskolor har fÄtt besvara.

Examensarbetet i sin helhet ÄskÄdliggör musikens roll i skolan men vÄrt syfte Àr att undersöka om och hur pedagoger anvÀnder musiken som redskap för lÀrande i den övriga undervisningen i skolÄr 3 och 4. Med den övriga undervisningen syftar vi pÄ all undervisning i verksamheten förutom Àmnesundervisningen i musik. VÄrt syfte Àr ocksÄ att utifrÄn observationer och en enkÀtundersökning undersöka om vi kan se om styrdokumentens estetiska intentioner genomsyrar pedagogernas arbete. Vi har observerat fyra klasser samt alla pedagoger som undervisat i klasserna. Pedagogerna har sedan frivilligt fÄtt besvara en enkÀt.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur nÄgra speciallÀrare och specialpedagoger ser pÄ arbete med musik, sprÄk och kommunikation för elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ. Fokuseringen Àr hur de ser pÄ att anvÀnda musik för att nÄ sprÄkliga och kommunikativa mÄl för elever i gymnasiesÀrskolan. Som metod i studien har kvalitativa intervjuer anvÀnts dÄ den undersöker upplevelser. Datainsamlingsmaterialet har analyserats enligt fenomenologisk forskningsmetod. Sammanlagt har sex speciallÀrare och specialpedagoger intervjuats.

Avsikten med studien var att utreda viken instÀllning musiklÀrare har till betyg, utifrÄn de bakomliggande syften som brukar lyftas fram för att motivera betyg och att belysa hur lÀrare ser pÄ sina möjligheter att vÀrdera elevernas prestationer och sÀtta rÀttvisande betyg. Fyra musiklÀrare intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redogjordes för det relevanta innehÄllet i intervjuerna och i diskussionen jÀmfördes slutsatserna med den forskning som redogjorts för i bakgrunden. Uppsatsens huvudresultat Àr att lÀrare i musik inte Àr i grunden negativa till betyg och att de har en god uppfattning om betygens syfte. De anser ocksÄ att det finns goda möjligheter att utforma och individualisera undervisningen, Àven om resurser sÀtter hinder i vÀgen.

Personer som lever med diabetes- typ 2 behöver ofta genomgĂ„ livsstilsförĂ€ndringar. Diabetes typ-2 har beskrivits som svĂ„rare att hantera Ă€n andra lĂ„ngvariga sjukdomar dĂ„ orsakerna kring detta, beskrivs vara relaterade till kunskap och motivation hos dem som lever med diabetes. Även vĂ„rdpersonalens instĂ€llning till sjukdomen beskrivs vara betydande för sambandet mellan tillfredstĂ€llande behandling och vĂ€lbefinnande hos personer med diabetes. Att fĂ„ kunskap om personers upplevelser att lĂ€ra sig att leva med sjukdomen Ă€r viktigt för att kunna möta de behov som personen har. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att lĂ€ra sig leva med typ-2 diabetes.

Detta examensarbete Àr en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet Äkte jag till Sydafrika i tre veckor. DÀr intervjuade jag tvÄ pedagoger och rektor pÄ en förskola för att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur anvÀnder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn pÄ mÄnga olika sÀtt. De intervjuade kopplade musik mycket till kÀnslor och var överens om att barn visar glÀdje i samband med musik.