Vid allvarlig sjukdom som demens dÀr patienterna ofta drabbas av beteendeförÀndringar Àr det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir vÀrre. Det ingÄr i sjuksköterskans omvÄrdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en vÀrdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken anvÀnda kunskapen för att uppmÀrksamma, bedöma och ÄtgÀrda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vÄrdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi pÄ aggressivitet hos patienter med demens. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstÀmde med syftet.

BAKGRUND:I styrdokumenten stÄr det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska fÄ uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgÄr Àven att lÀrarna ska strÀva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har dÀrför i vÄr undersökning tittat nÀrmre pÄ hur detta kan gÄ till och har dÄ frÀmst inriktat oss pÄ hur lÀrare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vÄr undersökning pÄ innefattar förutom musik Àven andra estetiska uttrycksformer sÄsom bild, slöjd och drama.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger kan anvÀnda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillÀgna sig kunskap i matematik. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lÀrande.FrÄgestÀllningar: Hur gÄr pedagoger tillvÀga för att ge eleverna möjlighet att inhÀmta kunskap med hjÀlp av musik? Hur ser elever pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen? Hur ser pedagoger pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen?METOD:Vi har anvÀnt oss av intervju och observation som metoder i vÄr undersökning.

Detta examensarbete bestÄr av tvÄ delar dÀr första delen innefattar en litteraturstudie och den andra delen en metodundersökning. Litteraturstudien behandlar dyslexi och musik ur bÄde ett medicinskt och ett pedagogiskt perspektiv för att skapa en förstÄelse för var i hjÀrnan dyslexi och musik processas. Men ocksÄ för att finna olika metoder och strategier, med fokus pÄ fÀrg, som kan hjÀlpa den musicerande dyslektikern i bÄde enskilt lÀrande och klassundervisning.Arbetets andra del, metodundersökningen, bygger pÄ en studie av Lisa Kindbergs egna fÀrgkodningsmetod. Metoden baseras pÄ att varje ackord med tanke pÄ dess grundton har sin fÀrg vilket har som syfte att förenkla lÀsningen av ackordanalyser. Test pÄ bÄde dyslektiker och icke-dyslektiker i Kronobergs lÀn har genomförts dÀr en kort intervju om deltagarnas upplevelser har följt.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga screeningsinstrument som mÀter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de anvÀnds i vÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

I den hÀr kvalitativa studien undersöker jag förskollÀrares syn pÄ musik och musikundervisning i förskolan. Genom lÀrarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lÀrare arbetar med musik och hur deras syn pÄ musik pÄverkar hur arbetet lÀggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn pÄ lÀrande.Gemensamt för samtliga förskolor Àr att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gÀller att trÀna social förmÄga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssÀtt och ett eget sprÄk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla Àr positiva till musik i förskolan och de hÀnvisar ocksÄ till lÀroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvÀgagÄngssÀtt, vilket delvis kan förklaras med lÀroplanens vaga mÄlbeskrivningar.

AbstractTitel: ?- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som Àr mycket bÀttre.? - en intervjustudie om nÄgra pedagogers tankar kring musik i förskolan.Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica HolmgrenTyp av arbete: Examensarbete (15 Hp)Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud SöderlundProgram: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvleDatum: December 2008  Studiens syfte var att beskriva hur nÄgra pedagoger i förskolan tÀnker kring musik i verksamheten. Ett par av frÄgestÀllningarna vi hade var: Hur anvÀnds musik i verksamheten? Förekommer osÀkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna?I litteraturgenomgÄngen fann vi att mÄnga forskare anser att musik Àr av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som mÄnga pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom sÀger förskolans lÀroplan att musiken ska ingÄ i verksamheten.

BakgrundI avsnittet lyfts forskning och övrig litteratur om Ă€mnesomrĂ„dena matematik, bild och musik. Även lĂ€roplanens mĂ„l och Ă€mnesintegrering Ă€r centrala delar som beskrivs. Ämnesintegrering kan vara ett arbetssĂ€tt för pedagogerna att göra lĂ€randet i matematik lustfyllt och mer konkretför barn.SyfteSyftet med vĂ„r undersökning Ă€r att studera pĂ„ vilket sĂ€tt nĂ„gra pedagoger arbetar medmatematik integrerat i planerade musik- och bildaktiviteter i förskolan.FrĂ„gestĂ€llningVad lĂ€gger pedagogerna fokus pĂ„, nĂ€r det gĂ€ller matematiska begrepp, i musik- respektive bildaktiviteter?MetodEn kvalitativ metod med intervju och observation som redskap har anvĂ€nts. Valet av en kvalitativ metod gjordes för att kunna samla in data för att kunna besvara frĂ„gestĂ€llningar och vĂ„rt syfte.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Min erfarenhet Àr att mÄnga lÀrare uppskattar musik som en tillgÄng i temaarbeten, men ocksÄ att musiklÀraren ofta Àr vÀldigt ensam i sitt arbete, och att tid till samarbete inte alltid finns. Med bakgrund i tidigare och nuvarande lÀroplan, samt i forskning om Àmnesintegrering och vad den kan innebÀra, har jag i denna studie undersökt vad nÄgra musiklÀrare och nÄgra lÀrare i andra Àmnen sÀger att Àmnesintegrering med musik i fokus kan innebÀra, vilka vinster de upplever samt vilka hinder de ser. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att lÀrarna Àr positiva till Àmnesövergripande samarbete och gÀrna vill arbeta mer sÄ, eftersom de ser mÄnga vinster med det. Den visar ocksÄ att tid och okun­skap pÄ flera sÀtt Àr hinder för samarbete över ÀmnesgrÀnserna, och att lÀrarna sjÀlva inte alltid har möjlighet att pÄverka dessa hinder..

Den klassiska musikens inspelningshistoria strÀcker sig frÄn det sena 1800-talets fonograf fram till dagens pluralism av digitala standarder. Parallellt med inspelningsteknikens utveckling har producentens yrkesroll emanerat och förÀndrats med tidernas skiftande ideal.Syftet med denna uppsats Àr att utforska vilken betydelse producenten har för det klingande resultatet före, under och efter inspelning av klassisk musik. Metodarbetet Àr uppdelat pÄ tre avsnitt. Först görs en litteraturöversikt med en historisk genomgÄng av producentrollens utveckling. DÀrpÄ följer kvalitativa intervjuer med tvÄ etablerade svenska producenter av klassisk musik.

Syftet med studien var att undersöka hur patienterna pĂ„ en ortopedisk avdelning uppfattade sin postoperativa smĂ€rtbehandling och tillfredsstĂ€llelse med vĂ„rden. Metod: En enkĂ€tstudie med konsekutivt urval gjordes under hösten 2010 pĂ„ en ortopedisk avdelning pĂ„ ett sjukhus i Mellansverige. Urvalet bestod av 47 ortopediska patienter, bĂ„de mĂ€n och kvinnor, som genomgĂ„tt operation och enkĂ€ten, som berörde hela den postoperativa vĂ„rdtiden, lĂ€mnades ut postoperativ dag tre. Åldrarna varierade mellan 23 och 82 Ă„r. Resultat: Majoriteten av patienterna ansĂ„g sig nöjda med smĂ€rtbehandlingen och sin tid pĂ„ avdelningen.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva sma?rtskattning och sma?rtlindring fo?re och efter omfattande buk- och thoraxkirurgi pa? barn va?rdade pa? en neonatal intensivva?rdsavdelning. Metod: Retrospektiv kvantitativ journalgranskning. Totalt granskades 35 journaler utifra?n en journalgranskningsmall.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Denna studies syfte Àr att finna sÀtt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med cochleaimplantat. FrÄgestÀllningen Àr: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som musikproducent tÀnka pÄ för att kunna anpassa musikinspelningar för mÀnniskor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehÄlla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, sÄ att övertonsserierna inte blir alltför lÄnga och gÄr för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfÄnget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfÄnget bör hÄlla sig runt 200-5000 Hz.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr globalt sett den vanligaste dödsorsaken och medför stora pÄfrestningar pÄ sjukvÄrden. Ett problem inom den kirurgiska hjÀrtsjukvÄrden Àr postoperativa komplikationer. Ett preoperativt informationssamtal Àr ett sÀtt att förebygga dessa vilket stÀller höga krav pÄ sjuksköterskans kompetens.Syfte: Syftet Àr att undersöka om patienterna anser sig fÄ tillrÀckligt med information angÄende postoperativa komplikationer i samband med en hjÀrtoperation och hur de anvÀnder sig av informationen för att undvika postoperativa komplikationer.Metod: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie i form av en postenkÀt. Studiedeltagarna var alla patienter som hade genomgÄtt en hjÀrtoperation pÄ en thoraxkirurgisk avdelning vid ett sjukhus i Mellansverige mellan veckorna 26 och 43 Är 2013.Resultat: Fjorton av 15 svarande ansÄg sig vara vÀl informerade gÀllande postoperativa komplikationer men det skiljde sig Ät en del mellan könen i vilken information de upplevde att de fick. Cirka hÀlften av de svarande sökte information pÄ egen hand.