Sök:

Sökresultat:

4798 Uppsatser om Positivt tänkande - Sida 62 av 320

Deltidsbete : effekt pÄ mjölkkornas foderintag och avkastning

Detta arbete Àr en litteraturstudie som handlar om hur deltidsbete pÄverkar mjölkkors avkastning, foderintag och vÀlfÀrd. I Sverige har vi beteskrav till skillnad frÄn mÄnga andra lÀnder i vÀrlden. Detta skapar problem dÄ besÀttningstorlekarna ökar och det blir svÄrare att fÄ marker i nÀrheten av gÄrden att rÀcka till alla kor. Det största problemet med mjölkkor pÄ bete Àr dock att högavkastande kor inte producerar lika mycket pÄ bete som inne pÄ stall. Det Àr dÀrför viktigt att finna ett sÀtt att lösa problemen som bÄde gynnar kon och bonden.

Massmedias kvinnliga skönhetsideal och tonÄriga flickors sjÀlvkÀnsla och kroppsmissnöje

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av kÀnsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hÀlsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkÀtundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM Àn japanska studenter med högt socialt stöd.

FörÀldrasamverkan i grundskolan

Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vÄrt förhÄllningssÀtt angÄende förÀldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har förÀldrasamverkan, olika former samt förutsÀttningar för en fungerande samverkan. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en kvalitativ studie dÀr sex skolor presenteras. Det som diskuteras Àr vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlÀttar vid kontakten med förÀldrarna, former som anvÀnds samt en jÀmförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lÀrarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god förÀldrasamverkan Àr frÀmst för elevernas skull, men mina kÀllor anser att bÄde elever, förÀldrar och skolans personal pÄverkas positivt.

LÀrarens ansvar att skapa trygghet : En kvalitativ studie om ansvarsförstÄelse och förhÄllningssÀtt

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattning om trygghet, hur de arbetar för att skapa den samt hur de tolkar sitt ansvar för trygghetsarbetet. Genom en kvalitativ metod, bestÄende av intervjuer med sju verksamma pedagoger, skapades en bild av hur trygghetsarbetet ser ut. Pedagogerna förklarade sin syn pÄ trygghet, och vad som krÀvs för att det ska finnas och fungera. De talade bland annat om vikten av rutiner, gemensamma förhÄllningssÀtt inom lÀrarlaget, förÀldrakontakt samt ett positivt bemötande. NÄgra slutsatser som gÄtt att utlÀsa Àr att samhÀllsförÀndringar pÄverkat bÄde trygghetsarbetets utförande, samt ansvarsförstÄelsen kring den.

Team, motivation, belöning, arbetstillfredsstÀllelse

Denna uppsats syftar till identifiera och förklara sambandet mellan belöning, inre motivation, yttre motivation och arbetstillfredsstÀllelse med teamprestationer vid produktinnovation. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte har vi utfört en surveyundersökning genom telefonenkÀter med 69 företag. Vi fann ett positivt samband mellan teamarbete och teamprestationer vid skapande av innovationer. Vi fann ocksÄ att belöningar ökar chansen för en individ i ett team att bli arbetstillfredsstÀlld vilket leder till en framgÄngsrik innovationsprocess. Om företag ska lyckas skapa framgÄngsrika innovationer mÄste de ge innovatörer incitament i form av belöningar vilket ger upphov till arbetstillfredsstÀllelse och en mer framgÄngsrik innovationsprocess..

LÀrare och inkludering i grundskolan: En studie om hur lÀrare arbetar med inkludering av elever med utvecklingsstörning i grundskolan

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares arbetssituation nÀr det gÀller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som Àr inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de tvÄ lÀrarnas elever var kopplade till sÀrskolans lÀroplan och de var pÄ olika sÀtt inkluderade i grundskoleklasser. LÀrarna anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel för att underlÀtta i elevernas vardag. Det fanns Àven extra resurser i form av personal.

SkrivinlÀrning, skrivutveckling och skrivprocess: en nödvÀndighet för att elever ska utvecklas till goda skrivare

Syftet med arbetet var att undersöka om kreativa arbetsmetoder kan inspirera elever i skrivandet. Vi avgrÀnsade oss till att arbeta med sagor, videofilm och Àmnet bild. Undersökningen genomfördes i en förstaklass med 18 elever under den verksamhetsförlagda utbildningen som varade i fem veckor. I undersökningen anvÀnde vi oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀter och intervjuer. EnkÀterna besvarades av samtliga elever i klassen medan intervjun endast skedde med fyra elever.

Betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation

Self-efficacy och socialt stöd Àr tvÄ fenomen som visats ha ett flertal goda effekter pÄ individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekrÀfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. TvÄ mÀtningstillfÀllen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfÀllet. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy.

"Vi mÄste lÄtsas inom de hÀr fyra vÀggarna" : GymnasielÀrarares syn pÄ svenskÀmnets villkor för elevtextproduktion

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare ser pÄ de villkor som rÄder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskÀmnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien Àr bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och lÀsare/lyssnare och synen pÄ svenskÀmnet som ett stoffÀmne. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Fem lÀrare vid tvÄ olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lÀrarna uttrycker sig positivt om de tillfÀllen dÄ deras elevers texter framstÀlls och anvÀnds i autentiska sammanhang.

Elevers attityd till matematik

Som matematiklÀrare fÄr man ofta höra att Àmnet Àr ett av de trÄkigaste som finns. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur attityden till matematik Àr pÄ den skola jag arbetar, vad som spelar roll för den attityd man har till Àmnet och vad man kan göra för att öka motivationen till att lÀra mer.Med hjÀlp av en enkÀtundersökning och intervjuer av ett antal elever i Ärskurs 7 kom jag fram till att attityden varierar, frÄn dem som anser att matematik Àr trÄkigt och svÄrt, till dem som tycker det Àr roligt och lÀtt. Fler elever Àn jag hade rÀknat med var relativt positiva till Àmnet, men det finns fortfarande mycket som kan bli bÀttre.Flera av de intervjuade eleverna kom med förslag pÄ vad de anser behöver Àndras i matematikundervisningen för att göra den roligare. Undersökningen visade att lÀroboken hade styrt matematiken pÄ mellanstadiet och eleverna menade att variation i undervisningen skulla vara positivt för dem och ge dem mer förstÄelse och lust att lÀra..

Det hÀlsofrÀmjande ledarskapets samband med medarbetarnas vÀlbefinnande inom hÀlso- och sjukvÄrden

Syftet med den hÀr studien Àr att se om det finns ett samband mellan hÀlsofrÀmjande ledarskap och medarbetarnas vÀlbefinnande. Hypotesen lyder att enligt kunskap inom omrÄdet kan ett hÀlsofrÀmjande ledarskap medföra ett högt vÀlbefinnande hos medarbetarna. Studien Àr genomförd med kvantitativ metod med hjÀlp av en enkÀtundersökning. Deltagarna i studien bestod av 63 medarbetare frÄn hÀlso- och sjukvÄrden i södra Sverige. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan hÀlsofrÀmjande ledarskap och medarbetarnas vÀlbefinnande pÄ den undersökta arbetsplatsen.

Sambandet mellan sociala relationer och subjektivt vÀlbefinnande hos gymnasieungdomar

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt vÀlbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns nÄgon könsskillnad samt vilken form av relationer som pÄverkar subjektivt vÀlbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till förÀldrar, lÀrare samt vÀnner. Studien visade pÄ ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt vÀlbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt vÀlbefinnande förelÄg. Olika former av sociala relationer visade pÄ positiva samband i subjektivt vÀlbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero pÄ att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonÄren..

Motivation hos undersköterskor pÄ ett vÄrd- och omsorgsboende

Medarbetarnas motivation och engagemang kan anses vara en viktig resurs för organisationer och har stor betydelse för verksamhetens framgÄng och produktivitet. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga undersköterskornas motivation pÄ ett vÄrd- och omsorgsboende. FrÄgestÀllningarna Àr: hur Àr motivationen hos undersköterskorna nu och vad kan förbÀttras för att öka motivationen. För att fÄ svar pÄ detta utformades intervjuguiden frÄn teorin om Work Design Questionnaire (Humphrey & Morgeson, 2006). Information insamlades genom semistrukturerade intervjuer med nio undersköterskor pÄ ett vÄrd- och omsorgsboende.

Tyst i klassen, med hjÀlp av massage: en studie i hur man kan förÀndra ljudnivÄn i klassrummet och öka barnens respekt till varandras integritet

Syftet med vÄrat arbete har varit att undersöka hur massage kan bidra till att förÀndra ljudnivÄn i klassrummet och öka barnens respekt till varandras integritet. För höga ljudnivÄer nÀmns allt oftare i samband med förskola och skola. Massage nÀmns ocksÄ ofta och har idag pÄ mÄnga skolor blivit en del av verksamheten. VÄra massagestunder byggde pÄ att barnen skulle massera varandra med klÀderna pÄ. Som metod anvÀnde vi en decibelmÀtare för att konkret faststÀlla den exakta ljudnivÄn.

NÄgra lÀrares attityder och tankar kring de nationella proven

Denna uppsats Ă€r en kvalitativ studie vars syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra lĂ€rares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lĂ€rare pĂ„ olika stadier inom skolan. Resultaten visade att mĂ„nga respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrĂ€vande, men att de konkretiserar betygskriterier och mĂ„lformuleringar pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt instĂ€llda till de nation-ella proven, men hade ocksĂ„ tankar om hur provsystemet kan förbĂ€ttras, och konkreta förslag gavs.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->