Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal pÄ tvÄ skolor. Jag har tagit del av skolornas mÄl och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i tvÄ omgÄngar, först en enkÀtundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar pÄ skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring Àmnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn pÄ sÀrundervisning och andra skolformer sÄ som sÀrskolan.

Bakgrund: Hur bemötande upplevs pĂ„verkas av mĂ„nga olika faktorer och beskrivs som ett svĂ„rdefinierat begrepp. HĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonalen skapar sitt bemötande bland annat genom hur de tar emot och hĂ€lsar pĂ„ patienterna. Även hur kroppen Ă€r riktad i förhĂ„llande till patienterna och anhöriga har en inverkan pĂ„ upplevelsen av bemötandet. I hĂ€lso- och sjukvĂ„rden sker flera tusentals möten varje dag och mötena blir pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt avgörande för patienternas upplevelse av den vidare vĂ„rdkontakten. Metod: Litteraturstudien gjordes med fokus pĂ„ omvĂ„rdnad och vetenskapliga artiklar söktes i Cinahl, PubMed och SweMed.

Bakgrund: Triagesystem anvÀndes för att bedöma patientens allvarlighetsgrad av sjukdom eller skada pÄ akutmottagningar. Kunskaper som erhölls genom faktakunskap var viktigt i triagebeslutet. Allvarliga pÄföljder kunde uppstÄ hos patienten, sjuksköterskan och organisationen vid felaktiga triagebeslut. Sjuksköterskor anvÀnde sig av anamnetiska uppgifter och vitalparametrar som underlag i sin bedömning och sitt beslut. Syfte: Att belysa triagearbetet pÄ akutmottagning utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv.

Syftet med studien Àr att belysa Ätta lÀrares vÀgar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat omrÄde en begreppsutredning dÀr jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras bÄde normativ och deskriptiv litteratur dÄ tidigare emprisk forskning finns i begrÀnsad mÀngd. De refererade kÀllorna Àr av bÄde Àldre och nyare karaktÀr. Aktuella variabler i urvalet Àr lÀrares kön, undervisningsstadium, antal Är i yrket och skolans upptagningsomrÄde (status och typ av bebyggelse).

BAKGRUND: Bemanningsbranschen har sedan arbetsförmedlingens monopol upphörde vuxit mycket. Det har blivit allt vanligare att hyra in personal vid exempelvis ökad arbetsbelastning. Bemanningsföretag kan vara en framtida arbetsgivare för oss och ett intresse för branschen har uppkommit och mĂ„nga frĂ„gor har vĂ€ckts.SYFTE: Syftet med uppsatsen Ă€r att ur ett sociologiskt perspektiv belysa relationen mellan bemanningsföretag och kundföretag.FRÅGESTÄLLNINGAR: Hur kommer det sig att kundföretag vĂ€ljer att anlita kategorin studenter/akademiker och vilka fördelar ser de med detta angreppssĂ€tt?Hur skapas en fungerande relation mellan bemanningsföretag och kundföretag?Vilken betydelse har en fungerande relation för att uppnĂ„ matchning mellan arbetstagare och uppdrag och hur bibehĂ„lls denna relation?METOD: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod och vi har genomfört tvĂ„ intervjuer pĂ„ ett bemanningsföretag och dĂ€refter intervjuer med fem av deras kundföretag.HUVUDRESULTAT: Vi har i vĂ„r studie kommit fram till att kundföretagen ser flera fördelar med att arbeta med kategorin studenter/akademiker. De betraktas som kompetenta, flexibla, ambitiösa och ?arbetshungriga? och det tilltalar kunderna.

Studien, som utfördes pÄ en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet Àr ett arbetssÀtt som innebÀr att det som traditionellt sker i klassrummet nu Àger rum i hemarbetet och tvÀrtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrÄn arbetssÀttet. DÀrefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier dÀr eleverna pÄ skilda sÀtt uttrycker sig om det flippade klassrummet.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra ledningens och medarbetarnas uppfattning om rÄdande styrform, kommunikationsklimat och feedback. Syftet Àr Àven att identifiera vilka aspekter inom styrning, kommunikation och feedback som ledningen anser vara viktiga för att medarbetarna skall uppleva arbetstillfredsstÀllelse och prestera goda resultat. Vi har Àven identifierat olika aspekter inom styrning, kommunikation och feedback som kan kopplas mot medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestationer. Slutligen har vi identifierat om olika grad av osÀkerhetstolerans och sjÀlvtillit hos medarbetarna pÄverkar arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestationer. För att undersöka detta har vi genomfört en fallstudie pÄ en ekonomiavdelning.

TvÄ populÀra investeringsformer Àr aktier och fonder. Det ökade intresset för dessa placeringsalternativ beror bland annat pÄ den ökade tillgÀngligheten och den goda marknadsutvecklingen under senare Är. En typ av investeringsform som vÀxt, bÄde i efterfrÄgan och i tillgÀnglighet pÄ marknaden, Àr hedgefonder. De marknadsförs med lÄg risk och positiv avkastning oberoende av hur marknaden gÄr. Dessa fonder riktar sig frÀmst till företag och kapitalstarka privatpersoner med anledning av de höga startbeloppen, dock med undantag för en del hedgefonder som har lÀgre insats.

PÄ alla arbetsplatser uppstÄr konflikter som kan hanteras med hjÀlp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som anvÀnds beror till stor del pÄ situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. PÄ arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett lÄtgÄ-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. EnkÀter som bestod av frÄgor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lÀmnades ut pÄ tvÄ företag i Mellansverige samt som lÀnkar pÄ tvÄ diskussionsforum pÄ Internet.

Valet 2006 blev en stor framgÄng för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framÄt och Àr numera representerat i ungefÀr varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt frÀmlingsfientligt parti, och dess framgÄngar har vÀckt oro hos mÄnga. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgÄngar med utgÄngspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt pÄ samhÀllsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. LinjÀra sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av frÀmst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel.

Huvudsaklig mÄlsÀttning i uppsatsen Àr att undersöka om ciderÀppelsorter anvÀnda till att framstÀlla  cider Pays dŽAuge gÄr att odla i Falun/BorlÀnge. Andra mÄl Àr att undersöka vilka odlingsförutsÀttningar som kan ge ett gynnsamt mikroklimat för Àppelodling i Falun/BorlÀnge samt undersöka andra omstÀndigheter som kan ge ett ÀppeltrÀd en positiv utveckling i Falun/BorlÀnge.De metoder som anvÀnds i uppsatsen Àr : Litteraturstudier, informationsökning över internet samt intervjuer.Resultat visar pÄ att 14 av sammanlagt 48 för uppsatsen undersökta ciderÀpplesorter troligen har tillrÀcklig hÀrdighet för att kunna odlas i Falun/BorlÀnge.Resultat visar ocksÄ pÄ att vÀrmealstrande mikroklimat samt positiv utveckling av ett ÀppeltrÀd kan fÄs genom ?rÀtt? lÀge, utforming av odlingytan samt skötsel.I disskussionen sammanstÀlls och analyseras  ett destillat av informationen frÄn resultatdelen. .

Bakgrund: HjÀrtoperationer förekommer över hela vÀrlden. Förutom den genetiska faktorn sÄ ökar antalet insjuknanden delvis pÄ grund av vÀlfÀrdssamhÀllet. Studier har visat att personer med hjÀrtsjukdom upplever ökad oro vid vardagliga aktiviteter. PÄ grund av oron Àr informationen som ges till patienter mycket viktig. Syfte: Belysa patienters upplevelser av information inför planerad hjÀrtoperation.

Redovisningen av vĂ€rdet pĂ„ förvĂ€rvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten Ă€r en post som inte gĂ„r att hĂ€rleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istĂ€llet för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgĂ„ngar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvĂ€rvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gĂ€llande redovisning av förvĂ€rvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har tvĂ„ hypoteser stĂ€llts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvĂ€rvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav pĂ„ identifiering förenklar redovisningen av förvĂ€rvad goodwillSyftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvĂ€rvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkĂ€tundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson frĂ„n Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats pĂ„ Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

En studie av konsumenters engagemang i premiepensionsplaceringar har genomförts frÀmstmed hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med bÄde konsumenter och försÀkringsmÀklare. Kundens beslutsfattande stÄr i denna situation under pÄverkan av ett flertal aktörer pÄmarknaden, dÀr den centrala aktören Àr Premiepensionsmyndigheten och dessintressenter/nÀtverkspartners. Detta mÀrks framför allt i det interorganisatoriska nÀtverket, dÀrbland annat banker och media Àr en del, att denna pÄverkan kan existera i bÄde positiv ochnegativ bemÀrkelse. Dessa intressenter kan i förlÀngningen alltsÄ utgöra bÄde hot och möjligheterför produkten (m.a.o. premiepensionsplaceringen) och dess förmÄga att engagera kunden.Flera olika anledningar har framkommit till att intresset för premiepensionsplaceringen inte ÀrsÀrskilt högt.

Redovisningen av vĂ€rdet pĂ„ förvĂ€rvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten Ă€r en post som inte gĂ„r att hĂ€rleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istĂ€llet för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgĂ„ngar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvĂ€rvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gĂ€llande redovisning av förvĂ€rvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har tvĂ„ hypoteser stĂ€llts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvĂ€rvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav pĂ„ identifiering förenklar redovisningen av förvĂ€rvad goodwillSyftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvĂ€rvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkĂ€tundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson frĂ„n Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats pĂ„ Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.