Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stresshantering till kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer.Metod: Kvalitativ explorativ intervjustudie. Åtta sjuksköterskor deltog i individuella semistrukturerade intervjuer.Resultat: Huvudresultatet utgörs av sex kategorier: stresshanteringsbehovet hos patienterna, kompetens, primĂ€ra uppgiften med uppdraget, nĂ€r det kĂ€ndes lyckat, nĂ€r det kĂ€ndes svĂ„rt och positiv upplevelse. Sjuksköterskorna uppfattade att det fanns ett stort behov av stresshantering hos kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Sjuksköterskorna ansĂ„g sig kompetenta att ge stresshanteringen pĂ„ grund av deras lĂ„nga vĂ„rderfarenhet, de verktyg och den kunskap de fick frĂ„n utbildningen. Upplevelsen av kĂ€rnan med uppdraget var att fĂ„ patienten att kĂ€nna trygghet i att hantera sjukdom, behandlingar och kĂ€nslor.

Att ha ett autismspektrumtillstÄnd innebÀr en omfattande störning i utvecklingen som karaktÀriseras av stora brister i förmÄgan till social interaktion, kommunikation och i hög utstrÀckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svÄrigheter och hur barn svarar pÄ en intervention, vilket försvÄrar att dra samstÀmmiga slutsatser om vad som Àr effektiv trÀning för barnen. De mest studerade behandlings­programmen Àr de med tidig intensiv hembaserad beteende­intervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett Ärs trÀning med beteendeterapeutisk intensiv­trÀning inom rutinvÄrden. Syftet var att se om trÀningen pÄverkade barnens adaptiva förmÄgor och förÀndring av problembeteenden.

Syftet med denna undersökning Àr att granska hur ordvalen och formuleringarna kring elevernas kunskapsutveckling Àr utformade i den individuella utvecklingsplanen i en skola i Mellansverige, samt analysera vad denna utformning kan betyda för eleverna.Metoden som anvÀnds bestÄr av litteraturstudier och textanalys av 22 individuella utvecklingsplaner. Den teoretiska ansatsen har utgÄtt frÄn den hermeneutiska traditionsförmedlingen dÀr undersökningen gÄr ut pÄ att hitta budskap, vetenskapligt tolka dem och sedan framföra dem.Resultatet av denna studie visar att ordval och formuleringar Àr av stort vÀrde för elevernas sjÀlvbild. FörvÀntningar, ordval och formuleringar som har en negativ utgÄngspunkt kan göra att eleverna fÄr svÄrare att uppnÄ mÄlen. Positiva omdömen gÀllande elevernas förmÄgor och en fokusering pÄ elevens starka sidor Àr betydelsefullt eftersom eleven dÄ fÄr tillgÄng till en positiv och trygg skolidentitet.De individuella utvecklingsplanerna Àr skrivna pÄ olika sÀtt. Strukturens uppbyggnad av dokumentet bestÄr av en fÀrdig mall, indelat med rubrikerna nulÀge, utvecklingsmÄl, insats och ansvar.

Den 1 januari 1999 infördes lagen som sÀger att revisorn ska anmÀla till Äklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen Àr bra eller dÄlig. Vissa revisorer anser att lagen Àr negativ, eftersom de Àr rÀdda att ses som statens förlÀngda arm. Andra revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stÀrks, vilket kan leda till att de slipper pÄtryckningar genom hÀnvisning till lagen. Syftet med studien Àr att förklara varför vissa revisorer anmÀler vid misstanke om brott och andra revisorer inte gör det.

Att marknadsföra sig rÀtt har idag blivit A och O för företag. För att överleva Àr det av högsta vikt att finna nya forum att placera sin reklam i. Idag finns det dock sÄ mycket reklam som cirkulerar i samhÀllet att företagen mÄste konkurrera om konsumenternas uppmÀrksamhet. Det gÀller alltsÄ att sticka ut och finna nya marknadsföringskanaler hela tiden. Internet och bloggar har haft en enorm genomslagskraft och i Sverige Àr det de temabaserade modebloggarna som stÄr i centrum. DÄ bloggarna blivit sÄ stora som de Àr och dÄ bloggerskorna uppfattas som förebilder diskuteras det en hel del kring vad son skrivs i bloggarna.

Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). HjÀlp mig att vÀxa ? en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

SAMMANFATTNINGSyfte Att studera om det förelÄg skillnader i hunger, sug, motivation, koncentration samt törst beroende pÄ andelen protein i kosten vid negativ energibalans. Metod Som en del av en större interventionsstudie anvÀndes enkÀter i form av sjÀlvskattningskalor för att studera de olika faktorerna (hunger, sug, motivation, koncentration och törst) vid normalt respektive lÄgt proteinintag vid negativ energibalans. Den större studien innefattade bl a moment sÄ som fysiska arbetsprov, biokemiska tester, direkt ?och indirekt respiratorisk kalorimetri. Resultat Studien visar att ett proteinintag pÄ 2,5 gram per kilo kroppsvikt varken ger minskad hunger eller minskat sug jÀmfört med vid ett proteinintag pÄ 1.0 gram per kilo kroppsvikt.

Sammanfattning Att ta hand om Àldre och sjuka i samhÀllet har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vÄrden lÀnge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mÀngden mÀn ska öka inom vÄrden. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka attityder och förvÀntningar som den manlige undersköterskan respektive vÄrdbitrÀdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda pÄ detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vÄrdbitrÀden respektive undersköterskor. Studien bygger pÄ litterÀra teorier och forskning om bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för Àmnet. FrÄgeomrÄden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kÀnnas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet pÄ respektive arbetsplats.I studien har det framkommit att informanterna mött bÄda positiva och negativa synpunkter och bemötande frÄn sin omgivning, brukarna och kollegor.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Vid SSAB EMEA i LuleÄ framstÀlls rÄstÄl i syrgasugnar (LD) dÀr kolhalten i rÄjÀrn reduceras till en nivÄ under 2 % genom reaktion med syrgas. Under processen bildas en slaggfas bestÄende av oxiderade orenheter frÄn metallfasen och slaggbildare. För att förhindra att slagg rinner ned i skÀnken efter att ugnen tömts pÄ rÄstÄl anvÀnder SSAB EMEA ett slaggstopparsystem som kan delas upp i tvÄ olika funktioner; detektion av slagg följt av mekanisk blockering av tapphÄl dÀr slagg tvingas tillbaka in i ugnen genom ett högt kvÀvgastryck. Systemet introducerades vÄren och hösten 2010 vilket medförde att en bÀttre styrning av medföljande slagg kan möjliggöras. För att uppnÄ en optimering av tappningsförfarandet med minskad medföljande slagg och maximalt stÄlutbyte utfördes en metallurgisk processtudie av tappningsförloppet pÄ LD under vÄren 2011.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Eliasson, Vivi-Ann & Tinz, Susse (2012). ?Jag blir inte snead hela tiden? ? Gymnasieelever med diagnos dyslexi resonerar kring datorn som lÀrverktyg i klassrummet [So I won?t be eyeballed all the time ? Students in secondary school, diagnosed with dyslexia, reason about the computer as a learning tool in the classroom]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Handledare: Lisbeth Ohlsson.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever att sjukdomen pÄverkar deras liv och livskvalitet. Metoden var en litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökningen skedde i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO samt genom manuell sökning vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som uppfyllde studiens inklusionskriterier. Resultatet visar att endometrios kan ha negativ pÄverkan pÄ mÄnga delar av livet och dÀrmed ocksÄ kvinnans livskvalitet. SmÀrta till följd av endometrios har visat sig vara en stor del av problematiken som pÄverkar bÄde vardag, arbetsliv och socialt liv pÄ ett negativt sÀtt.

Syfte: Att belysa hur livssituationen pÄverkas av att vara anhörig till en person som drabbats av demens.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades pÄ 13 artiklar som samlats in i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet visade att livet förÀndras för alltid för anhöriga till dementsjuka personer och att livssituationen kunde pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt. Livssituationen kunde upplevas olika beroende pÄ vilken relation den demenssjuka och den friska anhöriga hade innan sjukdomen. Upplevelser som exempelvis isolering, ilska, maktlöshet, saknad och skuld var kÀnslor som framkom i resultatet. Olika sÀtt att hantera den nya situationen kunde vara en positiv instÀllning och ett bra socialt stöd omkring sig.