Bilden av ideella hjÀlporganisationerna Àr positiv och relativt stabil över tiden, dock pÄverkas denna bild av hur mycket uppmÀrksamhet, positiv som negativ, organisationerna fÄr i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv instÀllning till ideella hjÀlporganisationer, Àr det mÄnga som fortfarande Àr kritiska till att pengarna som doneras verkligen nÄr fram till de behövande.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vÀlgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus pÄ UNCIEF, utifrÄn ett konsumentbeteende perspektiv. DÀrefter utvÀrderas denna information för att sedan bistÄ som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv.För att uppnÄ detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod dÀr den primÀra kÀllan för information Àr intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begrÀnsats till UNICEFS mÄlgrupp, engÄngsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna.

Finns det för lÀraren osynliga faktorer som pÄverkat elevens studieval? FörstÄr eleven innebörden av de kurser som han/hon studerar/ska studera? Kan elever som haft problem med att hinna med studierna under utsatt tid hjÀlpa lÀraren att förstÄ hur och vad som pÄverkat deras studieval sÄ att man lÀttare förstÄr de underliggande motiven i studievalen? Nio elever pÄ tre skolor djupintervjuades, urvalet av respondenter gjordes av respektive huvudlÀrare. Kriteriet för de utvalda var att eleven studerat cirka tvÄ Är i sitt gymnasieprogram och bedöms ha problem att klara godkÀnda betyg. UtgÄngspunkten till val av frÄgestÀllningar förbereddes utifrÄn troliga ramverksfaktorer. Dessa ramverksfaktorer kan ha inflytande pÄ elevernas val till gymnasieprogrammen och de valbara kurserna.

En litteraturstudie inom omrÄdet för operant betingning vid hÀsttrÀning har genomförts. Vid operant betingning lÀr man djuret att svara pÄ signaler genom att anvÀnda sig av förstÀrkningar eller bestraffningar. Den operanta betingningen anvÀnds ofta inom hÀsttrÀningen dÄ antingen negativ eller positiv förstÀrkning tillÀmpas. Framförallt Àr det den negativa förstÀrkningen som anvÀnds, mycket av kommunikationen vid uppsutten trÀning bygger pÄ denna metod. Grunden för förstÀrkningstrÀning Àr att det beteende som leder till en förstÀrkning ökar i frekvens.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fotbollsklubbars aktiekurs pÄverkas av klubbarnas prestationer pÄ planen i hÀnsyn till matchresultat. Delsyftet Àr att se om andra faktorer som Àr lÀnkade till matchresultat kan ge mer eller mindre tyngd till eventuella prisförÀndringar. Metod: Uppsatsen har ett positivistiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt och ett deduktivt angreppssÀtt. Undersökningen tillÀmpar en eventstudie-metodologi dÀr eventperioden Àr satt till dagen efter eventet och dÀr estimeringsperioden omfattar 250 dagar.Efter bortfall tÀcker insamlad data information kring 1060 matcher frÄn 12 olika lag under Ären 2011-2013. Data anvÀnds för att mÀta om en genomsnittlig avvikande avkastning (AAR) har uppstÄtt i samband med matchutfall. Utöver detta undersöks de mer psykologiska faktorerna vÀndningar, anormal mÄlskillnad och förvÀntningars effekt pÄ den avvikande avkastningen.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer som utsÀtts för negativ publicitet bör kommunicera med medarbetarna, för att bibehÄlla deras förtroende för organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie dÀr vi samlat in vÄr empiri genom semistrukturerade intervjuer. UpprÀttandet av en dialog Àr det effektivaste kommunikationsmedlet för att kommunicera med medarbetare. För stora organisationer Àr det svÄrt att upprÀtta en genomgÄende dialog pÄ alla nivÄer, och Àven om den i viss mÄn förekommer i den dagliga kommunikationen, sÄ uppstÄr svÄrigheter nÀr negativ publicitet ska kommuniceras pÄ ett internt plan. Trots att begrÀnsade resurser kan hindra optimal kommunikation vid negativ publicitet, Àr det viktigt att ledningen inte tiger, utan kommenterar det intrÀffade.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare bemöter icke önskvÀrda beteenden hos lÄgstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normövertrÀdelser och dÀrför fÄr fler tillsÀgelser Àn flickor. Detta Àr en pilotstudie som ocksÄ har som mÄl att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förstÄelse av klassrumsinteraktionen mellan lÀrare och elever. TvÄ metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgorna, först gjordes klassrumsobservationer i tvÄ klasser nÀr dessa Àgnade sig Ät enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de tvÄ undervisande lÀrarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna Àr lÀmpliga att anvÀnda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lÀrare.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lÀrares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsmetoder sÄsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lÀrare har intervjuats och tvÄ har dessutom observerats under fyra sammanhÀngande dagar. Av vÄrt resultat framgick det att ingen av lÀrarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. LÀrarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram.

Diversiteten bland gener som ger resistens (R) mot infektionssjukdomar Àr mycket stor i vÀxtriket, sÀrskilt i den effektorutlösta klassen av försvaret. Denna artikel beskriver interaktioner mellan vÀxters effektorutlösta fösvar och patogeners effektorproteiner och undersöker evolutionÀra och genetiska mekanismer för uppkomsten av ny resistens. R-genprodukter har en typisk domÀnstruktur och interagerar bÄde direkt och indirekt med patogeners effektorproteiner.Vid kontakt med ett effektorprotein utlöses en försvarsrespons som kan förhindra fortsatt patogen tillvÀxt. Flera genetiska mekanismer verkar samtidigt pÄ R-gener, nÄgot som resulterar i en hög hastighet för uppkomst av nya R-varianter. Den intima samevolution som existerar hos mÄnga patogen-vÀxtsystem formar det evolutionÀra utvecklingsmönstret av R-gener.

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper pÄverkar bolagets vÀrde. Enligt vÄr vetskap har inga studier genomförts pÄ svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns nÄgot samband mellan ett företags vÀrde (mÀtt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjÀlp av Ärsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt pÄ bolagets vÀrde och att andelen kvinnor i styrelsen pÄverkar vÀrdet positivt.

Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ kopplingen mellan negativ publicitet och dess pÄverkan pÄ kundens uppfattning av ett flygbolags varumÀrke pÄ kort sikt. En fallstudie med bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag samt av en abduktiv karaktÀr har genomförts. Studien bygger pÄ svar frÄn 50 stycken SAS-resenÀrer, som intervjuades pÄ Kastrup och Sturup. Det teoretiska perspektivet som anvÀnds i uppsatsen bygger pÄ teorier kring varumÀrke, kvalitet och förvÀntningar, budskap, attityd samt negativ publicitet. Studiens resultat visar att negativ publicitet pÄverkar kundens uppfattning av ett flygbolags varumÀrke pÄ kort sikt.

Syftet med studien var att genom intervjuer av elever och lÀrare undersöka hur matematikintresset sÄg ut hos eleverna i Är 4,5 och 6. Eleverna hade ett svalt intresse för matematik, de upplevde intresse som att vara duktig,rÀkna mycket i matteboken och att tycka matematik Àr roligt. Matematik upplevdes som nÄgot man gör i skolan vilket upplevdes som trÄkigt och nÄgot man mÄste göra. Problemlösning upplevdes som roligt men var enligt eleverna egentligen inte matematik. LÀrarna upplevde eleverna som intresserade och duktiga och till skillnad frÄn eleverna ansÄg de att intresse Àr en drivkraft, entusiasm, en vilja att ta sig framÄt samt glÀdje.

Studien syftar till att undersöka sambandet mellan tonĂ„rsflickans identitet och kroppsuppfattningen. Även roller i kompisgruppen kommer att tas upp och dĂ„ framförallt rollen som den tyste i gruppen. Genom en enkĂ€tstudie undersöktes 37 elever frĂ„n högstadiet och 68 elever frĂ„n gymnasiet. Sambandet mellan positiv personlig identitet och en normal kroppsuppfattning undersöktes. Resultatet visade att personer med positiv (M=1,20, SD=0,41) eller neutral (M=1,15,SD=0,36) personlig identitet hade en bra kroppsuppfattning medanpersoner med negativ (M=1,55, SD=0,51) personlig identitet hade en mindre bra kroppsuppfattning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem gymnasielÀrares tankar om och arbete med sin litteraturundervisning. Genom en kvalitativ intervjuundersökning av min urvalsgrupp har jag försökt ta reda pÄ hur lÀrarnas mÄl med litteraturundervisningen förhÄller sig jÀmfört med nu gÀllande Àmnesplaner i svenska, hur de arbetar för att nÄ sina mÄl med litteraturundervisningen, hur de upplever elevernas instÀllning till och delaktighet i litteraturundervisningen och vad positiv eller negativ instÀllning och delaktighet kan bero pÄ samt om det finns en medveten koppling mellan forskning om litteraturundervisning och lÀrarnas arbetssÀtt. Undersökningens resultat visar att lÀrarnas mÄl med litteraturundervisningen Àr prÀglade av gÀllande styrdokument och att den lÀsarorienterade forskningen pÄverkar lÀrarnas arbetssÀtt. Elevernas instÀllning till och delaktighet i litteraturundervisningen upplevs som mycket blandad och positiv eller negativ instÀllning och delaktighet beror enligt lÀrarna till största del pÄ vilka lÀserfarenheter eleverna bÀr med sig sedan tidigare skolÄr samt hur lÀskulturen ser ut i hemmet. Den mer medvetna kopplingen mellan forskning om litteraturundervisning och lÀrarnas arbetssÀtt var dock inte sÄ tydlig.

 Betydelsen av mediekonsumtion innehÄllande ideal/utseendefokus och olika psykologiska mekanismer för kroppsuppfattning studerades genom en enkÀtundersökning. Urvalet bestod av 331 svenska unga kvinnor och mÀn. För kvinnor fanns ett svagt positivt samband mellan mediekonsumtion och positiv kroppsuppfattning. BMI var en tredjevariabel alternativt en mediator i detta samband. Selektiv exponeringsteori föreslÄs som en förklaringsmodell för att förstÄ dessa resultat.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en Äldrande befolkning har pÄ systemet. Sverige valde ett system som grundar sig pÄ ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en Äldrande befolkning medför utmaningar och pÄfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förÀndringar pÄverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet Àr frÀmst baserat pÄ studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förÀndringar som resulterar i en Äldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan pÄ det svenska pensionssystemet, det vill sÀga att pensionerna pÄverkas negativt. Höga antaganden pÄ de tre demografiska förÀndringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt pÄ försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan dÀrmed inte var för sig motverka den Äldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle dÀremot ge en större positiv effekt pÄ försörjningsbördan.