Sökresultat:
497 Uppsatser om Positioner) och sprćk - Sida 32 av 34
Metod för vÀrdering av logistiknav i Sverige : förutsÀttningar för MellanSveriges LogistikNav
Flera stÀder och regioner har börjat arbeta tillsammans för att stÀrka sina gemensamma positioner och öppna nya möjligheter för företagen i regionen. Genom att etablera sÄ kallade logistiknav kan samarbete mellan olika aktörer i regionen ske pÄ nya villkor. GÀvle-BorlÀngeregionen kommer till hösten 2011 att lansera MellanSveriges LogistikNav, som har som mÄl att bli etablerat som varumÀrke och stÀrka affÀrsmiljön i regionen. Vi fick i uppdrag av Mellansvenska Handelskammaren, som ligger bakom MellanSveriges LogistikNav att se nÀrmare pÄ ett antal frÄgestÀllningar angÄende logistiknav runt om i Sverige och förutsÀttningarna för att starta upp detta i denna region. TillvÀgagÄngssÀttet som vi valde att anvÀnda i arbetet för att uppnÄ vÄrt syfte var att först gÄ igenom den teori som fanns kring logistiknav och lokaliseringskriterier.
För fÄ kvinnliga toppchefer - hur förÀndrar vi den rÄdande situationen?
Bakgrund: Vi har idag en relativt jĂ€mn könsfördelning pĂ„ den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klĂ€ttar desto ojĂ€mnare blir fördelningen mellan kvinnor och mĂ€n. Ă
r 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar pÄ, men nÄgot som de allra flesta Àr överens om Àr att det behövs fler kvinnor pÄ de höga chefsnivÄerna. Det börjar bli allmÀnt kÀnt att bristen pÄ kvinnliga toppchefer Àr en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den lÄga andelen kvinnliga toppchefer har fÄtt mÄnga ledare inom svenskt nÀringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förÀndring.
Gummiasfalt - asfaltbelÀggning med inblandning av gummigranulat frÄn rivna dÀck : Rubber Asphalt - asphalt paving mixed with ground tire rubber
Med ett allt större globalt intresse för miljön och ökande trafikmÀngd pÄ bÄde svenska och utlÀndska vÀgar har behoven av hÄllbara vÀgblÀggningar ökat under de senaste Ärtiondena och förvÀntas öka Ànnu mer i framtiden eftersom transportbehoven stÀndigt ökar. Det har dÀrför ocksÄ blivit allt vanligare att det i bitumen tillsÀtts olika typer av polymerer för att erhÄlla asfalt med bÀttre egenskaper. Gummi frÄn utslitna bildÀck Àr en av de polymerer som blivit allt mer uppmÀrksammat under senare Är. I flera lÀnder bÄde inom Europa och i resten av vÀrlden har anvÀndning av gummigranulat frÄn kasserade dÀck i vÀgbelÀggningar övergÄtt frÄn testverksamhet till en regelrÀtt anvÀndning. I Sverige har man inte kommit lika lÄngt.
Planering och kontrovers
Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att pÄverka markanvÀndningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhÄllande till ursprunglig vision frÄn initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka pÄ och styra planprocessen samt lÀnsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktÀr i Linköping, VÀstervik och Göteborg. Med en teoretisk utgÄngspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsÀtter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. PÄ sÄ vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstÄr, hur de kommit till uttryck och hur de pÄverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts.
Varför har mÀn mer framgÄng Àn kvinnor inom akademin?: en studie i kvinnors problem att nÄ högre tjÀnster inom universitetsvÀrlden
Sveriges regering har som ambition att varje individ ska ha möjligheten att utveckla sin begÄvning inom de omrÄden dÀr man har sina bÀsta förutsÀttningar, oavsett vilket kön man tillhör. Idag Àr det fler mÀn Àn kvinnor som innehar de högre positionerna i samhÀllet och akademin Àr inget undantag. Enligt en artikel i DN 2004-03-18 Àr kvinnorna i majoritet pÄ de svenska universiteten, men bara 14 procent av professorerna Àr kvinnor. Den svenska akademin genomsyras av ?det lÀckande röret?, vilket innebÀr att kvinnor lÀcker ut frÄn den akademiska karriÀren bÄde före och efter avlagd doktorsexamen.
Projektledning i teori och verklighet : en komparativ studie av tvÄ projekt inom lokaltrafiken
Att arbeta i projektform Àr nÄgot som blir allt vanligare i dagens samhÀlle. Ett projekt bestÄr av mÄnga mindre processer som tillsammans mÄste fungera i synergi för att projektet som helhet ska fortlöpa som planerat. Vi lever dock i en förÀnderlig vÀrld och det Àr vanligt att nÄgon av dessa processer inte gÄr som planerat, vilket fÄr kostsamma förseningar till följd (Christensen och Kreiners 1997). Syftet med uppsatsen Àr att stÀlla tvÄ verkliga projekt i förhÄllande till den litteratur vi tagit del av. Genom att göra detta vill vi identifiera vilket tillvÀgagÄngssÀtt som Àr det effektivaste, bÄde ur tids- och kostnadsaspekt.
Revisorsyrket ett av de mest jÀmstÀllda : varför sÄ fÄ kvinnor pÄ topp?
Syfte: JÀmstÀlldhet har varit pÄ tapeten i mÄnga Är nu och verkar alltid vara ett aktuellt Àmne pÄ ett eller annat sett. Vad gÀller arbetslivet sÄ har nÄgra av de senare debatterna handlat om varför vi inte har kommit lÀngre Àn vad vi gjort, att det verkar ta för lÄng tid att fÄ till en förÀndring. Det pÄstÄs att revisionsbranschen Àr jÀmstÀlld sÄ tillvida att lika mÄnga kvinnor som mÀn arbetar inom denna bransch. Trots detta sÄ tillhör de högsta positionerna och delÀgarskap flest mÀn. DÀrför Àr syftet med vÄr uppsats att belysa varför det finns sÄ fÄ kvinnor pÄ de högre posterna inom revision, alltsÄ auktoriserade revisorer och högre.
Var kommer barnen in? En studie om barns erfarande och gestaltande av inflytande i förskolan.
SamhÀllsutvecklingen har lett till att barns position i vÀstvÀrlden har förstÀrkts. Den har ocksÄ inneburit att majoriteten av svenska barn idag vistas i förskola och barns fostran Àr dÀrmed inte lÀngre enbart förÀldrarnas angelÀgenhet utan har ocksÄ kommit att bli en samhÀllsfrÄga. Barns fostran till demokratiska medborgare framhÄlls i förskolans lÀroplan, Lpfö 98. I den beskrivs att förutsÀttningarna för denna fostran grundlÀggs just i förskolan genom att barn fÄr inflytande sÄ att de bÄde kan pÄverka sin egen situation och verksamhetens innehÄll. Komplexiteten i de bÄda begreppen demokrati och inflytande och faktorer som barnsyn, generella förestÀllningar om barns behov och intressen liksom barn och vuxnas olika positioner i förskolan har tidigare visat sig begrÀnsa barns möjligheter till inflytande.
Utformning av layout för plasthantering vid Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeÄ
PÄ Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeÄ byggs just nu ett nytt
tÀcklacksmÄleri. Det nya mÄleriet skapar möjligheten att lackera
lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fÀstas pÄ hytten.
Detta upplÀgg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstÄr nÀr
hytt och plastartiklar lackeras i tvÄ skilda processer (hytt i UmeÄ och
plast i Belgien)
Projektets mÄl och syfte Àr att ta fram en lösning för hur och var
plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen
av arbetsstationerna ska frÀmja en vÀlmÄende personal. För att fÄ tiden att
rÀcka till begrÀnsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med
alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas.
De största problemen med att utöka produktionen med plastartiklar samt de
givna förutsĂ€ttningarna kan sammanfattas i tre punkter: Ergonomi â enkla,
monotona uppgifter som liknar varandra lÀngs hela flödet samt att erfarenhet
kring manuella arbetsuppgifter saknas pÄ avdelningen.
Utformning av layout för plasthantering vid Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeÄ
PÄ Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeÄ byggs just nu ett nytt tÀcklacksmÄleri. Det nya mÄleriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fÀstas pÄ hytten. Detta upplÀgg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstÄr nÀr hytt och plastartiklar lackeras i tvÄ skilda processer (hytt i UmeÄ och plast i Belgien) Projektets mÄl och syfte Àr att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska frÀmja en vÀlmÄende personal. För att fÄ tiden att rÀcka till begrÀnsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas.
Planering och kontrovers
Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i
planprocessen samt utrymmet att pÄverka markanvÀndningen och den slutgiltiga
bebyggda miljön i förhÄllande till ursprunglig vision frÄn initiativtagaren.
Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka pÄ och styra
planprocessen samt lÀnsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll
studerats.
Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt
av konfliktfylld karaktÀr i Linköping, VÀstervik och Göteborg. Med en teoretisk
utgÄngspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsÀtter en lösning)
samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet
och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. PÄ sÄ vis
har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstÄr, hur de kommit
till uttryck och hur de pÄverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet
belysts.
Sammantaget gÄr det att dra slutsatsen att plankontroverser Àr svÄra att
undvika i sin helhet. Kontroversernas huvudfrÄgor har i de studerade fallen
kantats av bland annat vÀrderingar och viljeyttringar utifrÄn olika aktörers
preferenser, intressen och bakomliggande motiv.
Drevjaktens sekundÀra effekter pÄ dovhinden (Dama dama)
I största delen av Europa Àr det jakt utförd av mÀnniskan som Àr den huvudsakliga dödsorsaken för hjortdjur som till exempel dovhjort, kronhjort och Àlg. Men jakt kan Àven ha andra negativa effekter pÄ djur Àn de dödliga. Forskning har visat att jakt kan pÄverka hjortdjurs beteende och hur de anvÀnder sitt hemomrÄde dÀr man bland annat sett att hjortar ökar storleken pÄ sitt hemomrÄde, vistas mer i skogsomrÄden Àn öppna omrÄden samt lÀmnar och undviker omrÄden dÀr det förekommer mÀnsklig aktivitet. Varför detta kan vara negativt för hjortar Àr för att det Àr viktigt att de har god kunskap om omrÄdet de vistas i dÄ det gör det möjligt för dem att hitta bra föda samt skydd vid faror. Detta har de i sina normala hemomrÄden och om de tvingas lÀmna dessa kan det leda till negativa konsekvenser.
I detta arbete, som genomfördes genom ett samarbete med Grimsö forskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet, undersöktes huruvida dovhinden (Dama dama) pÄverkas av jakt.
Ljudlokalisering och taluppfattbarhet i binaurala inspelningar
Binaurala inspelningar anvÀnds nÀr man önskar kunna bibehÄlla en 3- dimensionell upplevelse vid uppspelning, antingen genom hörlurar eller via högtalare. Vid inspelning anvÀnds tvÄ mikrofoner som placeras antingen i öronen pÄ en person eller i öronen pÄ ett konsthuvud (en förenklad modell av ett medelhuvud). Man vill oftast anvÀnda ett konsthuvud för att underlÀtta inspelningarna och öka repeterbarheten, nackdelen Àr att konsthuvudet Àr en förenkling/modell av ett medelhuvud och man riskerar dÀrför att försÀmra riktningshörandet jÀmfört med om man gör inspelningen i sina egna öron. En möjlig tillÀmpning för den binaurala tekniken Àr i cockpitmiljöer dÀr det Àr höga störnivÄer (brus) och ofta förekommande att flera personer talar samtidigt. Tack vare den binaurala tekniken kan man dÄ jÀmfört med en mikrofon fÄ ett riktningshörande och det blir lÀttare att separera de olika rösterna.
?VÄldsamma kvinnor och manlig sexism?? : En innehÄllsanalys om genusframstÀllning i nutida musikvideor inom hiphop
Den hÀr uppsatsen har som fokus att undersöka genusframstÀllning inom nutidahiphopmusikvideor. De frÄgor som undersökningen stÀller behandlar framförallt hurframstÀllningen ser ut pÄ bÄde en översiktlig men Àven mer djupgÄende nivÄ inom kategoriernasexism, vÄld, dominans och nedstÀmdhet. Undersökningens teoretiska ramverk grundar sig istudier om semiotik, genusforskning, teorier om samhÀlleliga förestÀllningar samtmeningsskapande inom visuella medier. Undersökningen tar Àven upp flertalet tidigareundersökningar inom omrÄdet i jÀmförande syften. Motiveringen till undersökningen grundadesfrÀmst i de tidigare studier som gjorts kring effektpÄverkan av bÄde visuella medier i allmÀnhetmen Àven utav enbart musikvideor.
Att jobbcoacha med NLP - En kvalitativ undersökning av metoden Neuro-lingvistisk programmering vid jobbcoachning
Denna studie har visat att NLP-coacher upplever att de arbetar mycket med nÄgotsom de kallar för rapport. Det Àr ett sÀtt för dem att nÀrma sig och skapa samspelmed sin klient. Genom att skapa god personkemi lÀttar coacherna upp stÀmningenoch lÀgger en god grund för arbete med klienten. God rapport leder till, vadcoacherna upplever, ett bÀttre sinnestillstÄnd för att diskutera problem ellerutmaningar. Rapport skapar de genom att matcha och försöka passa in i klientensvÀrld.