Varför har män mer framgång än kvinnor inom akademin?
en studie i kvinnors problem att nå högre tjänster inom universitetsvärlden
Sveriges regering har som ambition att varje individ ska ha möjligheten att utveckla sin begåvning inom de områden där man har sina bästa förutsättningar, oavsett vilket kön man tillhör. Idag är det fler män än kvinnor som innehar de högre positionerna i samhället och akademin är inget undantag. Enligt en artikel i DN 2004-03-18 är kvinnorna i majoritet på de svenska universiteten, men bara 14 procent av professorerna är kvinnor. Den svenska akademin genomsyras av ?det läckande röret?, vilket innebär att kvinnor läcker ut från den akademiska karriären både före och efter avlagd doktorsexamen. Forskning visar på att män har dubbelt så stor chans att bli professorer än vad kvinnor har. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför män har mer framgång än kvinnor inom akademin. Den teoretiska utgångspunkten är att nätverken har betydelse för individers framgång. Utifrån detta kan det antas att kvinnor som grupp har andra nätverk än män som grupp. Den frågeställning som ligger till grund för uppsatsen är: vilka är skillnaderna mellan manliga och kvinnliga nätverk? Denna studie visar att det finns en rad faktorer som ligger till grund för kvinnors låga andel bland universitetens högre positioner. Däremot är det allt för enkelt att förklara kvinnornas låga andel bland de högre tjänsterna inom akademin genom att hänvisa hela förklaringen till män och kvinnors nätverk, men däremot kan det konstateras att nätverken har betydelse i problemet och för individers framgång. Studien visar bland annat att barn till föräldrar som tidigare har forskat, fortsätter med forskning i större utsträckning än de som inte har haft föräldrar som har forskat. Många av rapporterna har även påvisat att det är tack vare stöd från bland annat lärare och familjen, som har gjort att många av kvinnorna har fortsatt med forskning. Till exempel föredrar många kvinnliga doktorander kvinnliga handledare, för de anser att de ?talar samma språk?. Den troliga orsaken till varför kvinnor faller bort från akademin är att det är så få kvinnor som har stödjande miljöer och förebilder inom universitetet samt att det finns en "tävlingsinriktad" kultur där det många gånger förutsetts att forskaren ska kunna ägna all tid åt forskning, vilket kan skapa problem om man vill skaffa barn under tiden man forskar. Studien visar också att kvinnor diskrimineras inom akademin genom att män får mer tid och möjlighet att ägna sig åt forskning än sina kvinnliga kollegor, vilket kan få följden att de får svårigheter att meritera sig. Ett annat problem är att det i många forskningsråd sitter fler män än kvinnor och att de, när det blir aktuellt med tillsättning av en tjänst, tenderar att välja andra män eller kandidater efter manliga preferenser. Åtgärder som kan bedrivas mot problemet är till exempel att få in fler kvinnor i forskningsråden, samt att låta de kvinnliga forskarna ägna lika mycket tid åt forskning som deras manliga kollegor, för att på så sätt kunna uppvisa likvärdiga meriter. Det blir då mer angeläget om att titta på huruvida personen är komptent eller inte för tjänsten, än på vilket kön personen har.