Sök:

Sökresultat:

2414 Uppsatser om Politiska miljövisioner - Sida 43 av 161

Men vÀnta nu, hur fÄr vi bete oss egentligen? - Ett utvecklingsarbete dÀr traditionella könsmönster utmanas.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och syftar till att utveckla ett jÀmstÀlldhetsarbete i förskola och skola. Vi upplever att barns handlingar begrÀnsas av stereotypa könsuppfattningar och dÀrför har vi i vÄr studie intagit ett genusperspektiv. Med leken som metod har vi skapat förutsÀttningar för att ge barnen fler valmöjligheter till utveckling och lÀrande. Samlek, gemensamma lekÀventyr och fokus pÄ den fysiska miljön har varit vÄr strategi i utvecklingsarbetet.Resultatet av vÄr studie Àr att utvecklingen handlar frÀmst om oss sjÀlva som forskande lÀrare, att det Àr vi som skapar nya möjligheter eller sÀtter hinder. Vi fann att arbetet med jÀmstÀlldhet inte Àr enkelt eftersom det ligger hos den enskilda individen att tolka lÀroplanens formulering av att bryta traditionella könsmönster.

Uppsats fĂŒr Alle : Konst, visuell kultur och anti-estetik

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i fĂŒr Alle-konsten i huvudsak bygger pĂ„ Wahlbeck/Ericssons anvĂ€ndande av modern teknik sĂ„som videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och sĂ„poperans estetik. Jag har Ă€ven kommit fram till att det konstnĂ€rliga formatet och produkterna som sĂ„dana (Cd, Film och Video) Ă€r av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i fĂŒr Alle-konsten. Den anti-estetiska frĂ„gestĂ€llningen har jag fĂ„tt svar pĂ„ genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, grĂ€nslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.

Bilden av Muhammed : en jÀmförelse av bilden hos nÄgra troende muslimer och den man finner i religionshistorisk litteratur

UtifrÄn en genomgÄng av den religionshistoriska litteraturen har följande framkommit:? Muhammed framstÀlls som en genomÀrlig person som trodde starkt pÄ sina andliga och religiösa upplevelser. Han var samtidigt bekant med de religiösa och politiska omstÀndigheter som rÄdde i dÄtidens Arabien. I staden Medina mÀrks mer hans politiska egenskaper och han lyckas med sin skicklighet bilda ett nytt samhÀlle och Ästadkomma en stor förÀndring i stora delen av Arabien under sina levnadsÄr.? Han beskrivs bÄde som en religiös och politisk person.

SVA, sÄ fel man kan ha

Valet vi gjorde gÀllande undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄrt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar bÄde sprÄk- och kunskapsutvecklande i olika Àmnen för elever med SVA. Vi ville ocksÄ undersöka vikten av meningsfulla lÀrandesituationer samt betydelsen relationen har mellan lÀraren och eleven. För att uppnÄ detta syfte mötte vi klasslÀrare, SVA lÀrare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet som framkommit Àr tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom Àmnet SVA.

FörĂ€ndring av den svenska generella vĂ€lfĂ€rdspolitiken : en studie av prioriteringslistan i Landstinget i Östergötland

Uppsatsens syfte Ă€r att analysera, ur ett rĂ€ttviseteoretiskt perspektiv, de förĂ€ndringar av utbudet av hĂ€lso- och sjukvĂ„rd i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföretrĂ€dare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegrĂ€nsningarna. Syftet Ă€r Ă€ven att frĂ„n den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska vĂ€lfĂ€rdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella vĂ€lfĂ€rdssystemets uppbyggnad, aktuell vĂ€lfĂ€rdspolitisk debatt och har en rĂ€ttviseteoretisk bas genom olika rĂ€ttviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord Ă€r rĂ€ttvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras Ă€ven pĂ„ Bo Rothsteins vĂ€lfĂ€rdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra.

Visioner och planer för framtidsstaden Ulriksdal. En studie om planeringen av en ny stadsdel.

The centre of attention in this essay is on public-private-partnerships in Swedish city planning. It discusses the phenomenon and tries to identify the problems and possibilities that may appear when private and public actors are trying to work together to plan new cities or parts of cities in a process with network structures. The main questions that is asked is ?what vision for the city can we se, and who's vision is it?? together with the question of where the actual power to make the city plan and the vision can be find. The soon-to-be-built area Ulriksdal in Stockholm were Peab AB and Solna Stad stands as main actors has been chosen to illustrate the possible problems and is analysed from different angles, but the writers intention is also to say something on the matter in general.

Kan man planera ett postmodernt samhÀlle modernt?

MÀnniskors livsmönster Àr idag inte lika förutsÀgbara som förr, Älder kön och klass Àr inte det enda som styr vÄra livsval lÀngre vilket gör det svÄrare att planera utifrÄn sÄdana parametrar. Det skapas nya gemenskaper pÄ nya grunder nÀr den digitala tekniken gör det möjligt att kommunicera oberoende av geografisk nÀrhet. Samtidigt Àr folk mer benÀgna att flytta, dels för att studera eller hitta nya arbetsplatser men ocksÄ för att upptÀcka nya saker och utveckla sig sjÀlva. Att vÀrlden Àr förÀnderlig Àr i sig inget nytt, men globaliseringen, informationssamhÀllet och den ökade konkurrens som de medför, leder till ett ökat behov för platser/regioner att faktiskt anpassa sig till de nya villkor som förÀndringarna medför och visa att man innehar attraktivitet. Att ha visioner och strategier som skapar förutsÀttningar för mÀnniskors varierande livsstilar och livsmönster, samt att marknadsföra och kommunicera detta sÄvÀl inÄt som utÄt tycks bli allt viktigare..

Fast anstÀllning kan ge lÄg arbetsmotivation

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Regional transportutveckling och lokal pÄverkan : En studie av ideal kopplade till jÀrnvÀgen, stationsplacering samt regional tillhörighet i Hamar, Norge.

Studien syftar till att undersöka regionaliseringsprocesser som innehÄller infrastrukturutbyggnader, och se hur dessa pÄverkar mindre stÀder. Studien utgÄr frÄn teorier om stadsbyggnadsideal, utarbetade av Krister Olsson och Tigran Haas (2013), teorier om regional utveckling (dromoregioner), platsidentitet, post-politik samt David Harveys indelning i absoluta, relativa och relationella rum. Genom att frÀmst studera kommunala planer och arkitekters visioner, söker jag svar pÄ frÄgor om hur det sÄ kallade InterCity-projektet i Osloregionen hanterat frÄgan om stationslokalisering i Hamar, vilka ideal man kopplar till jÀrnvÀgen, hur Hamars roll i olika regioner pÄverkas, samt om man kan dra nÄgra generella slutsatser om regionaliseringsprocessers pÄverkan pÄ mindre stÀder. Resultatet visar att det saknas entydiga stadsplaneringsideal i visionerna, och att Hamar behöver definiera sin roll i de olika regioner dÀr staden ingÄr..

Att medverka till kretslopp: förutsÀttningar för boende i
flerbostadshus att bidra till en hÄllbar avfallshantering

Detta examensarbete handlar om förutsÀttningarna idag för en individ, boende i flerbostadshus, att medverka till att sluta nÀrings- och materialkretslopp genom att kÀllsortera sitt fasta avfall. Examensarbetet bestÄr av tvÄ huvuddelar. Den första delen omfattar en beskrivning över de visioner om kretslopp som myndigheter och politiker gett uttryck för och de förvÀntningar och krav som stÀlls pÄ hushÄllen frÄn andra aktörer som har att genomföra myndigheternas intentioner. Dessutom ingÄr en kartlÀggning över förutsÀttningarna för hushÄllen att uppfylla dessa intentioner. I den andra delen undersöks huruvida de utsorterade Ätervunna fraktionerna kommer att ingÄ som returrÄvara i nyproduktionen, dvs om kretsloppen sluts.

De nya riksdagspartierna och den politiska dagordningen

Engblom, Gustav (2009) De nya riksdagspartierna och den politiska dagordningen ?The new parilament parties and the political agenda.?1988 and 1991 the swedish parties Miljöpartiet, Ny demokrati and Kristdemokratiska samlingspartiet made it over the 4 percent threshold and successfully entered the Swedish parliament. Sweden was once described as one of the most stable political systems in the world, but the parliament elections of 1988 and 1991 showed that Sweden was no exception from the growing instability in west democratic political systems.The stability and instability that followed in the west democratic political systems is believed to be explained by the political parties? efforts to adjust to changes in their political environment. This has lead them to cartelize and the cartel party is believed to prefer stability over triumph for various reasons.The established political parties are believed to be able to manipulate the political agenda in such a way that political topics that would have caused great turbulence in the political system, if debated, are kept away from the political agenda.

Starka organisationsvarumÀrken - en jÀmförande studie av varumÀrkesidentitet som framgÄngsfaktor

Syfte: Att undersöka identitetsuppbyggnaden hos framgÄngsrika, globala organisationsvarumÀrken och hur denna identitet kommuniceras till kunderna. Metod: Uppsatsen Àr skriven pÄ uppdrag av Gambro. Vi har valt att göra en kvalitativ, jÀmförande studie av sju fallföretag verksamma inom hÀlsovÄrdsbranschen, alla med framgÄngsrika, globala organisationsvarumÀrken. Den teoretiska ramen utgörs av en syntes mellan konsument- och organisationsvarumÀrkesteori. Slutsatser: (1) Identifikation av fem identitetskomponenter och tre kommunikationskomponenter ingÄende i globala organisationsvarumÀrken.

Tobaksrökning : HÀlsa eller ekonomi, en uppsats om tobaksproblematikens olika aspekter

Uppsatsen strÀvar efter att undersöka och belysa den problematik som prÀglar den svenska tobakspolitiken. Jag har identifierat tre centrala frÄgestÀllningar:* Vad utgörs det strukturella problemet av?* Vad gör lagstiftaren respektive tillÀmparen?* Hur manövrerar lagstiftaren för att undvika politiska kostnader och till synes lösa det strukturella problemet?(utdrag ur uppsatsens "FrÄgestÀllning och syfte").

EnvÀldigt massvÀlde: analys av den libyska ideologin och det libyska samhÀllet i historiskt perspektiv

Denna uppsats behandlar det libyska politiska experimentet, nÀrmare bestÀmt de historiska omstÀndigheter i Libyen och omvÀrlden som kom att samverka för att gruppen kring Moammar al- Khadaffi kunde ta makten i september 1969. Uppsatsen beskriver och analyserar Àven de ideologiska och kulturella komponenter som den ikraftvarande massvÀldesideologin bestÄr av. UtifrÄn dessa komponenter, i huvudsak nationalism, ledarcentrism samt traditionalism, konstateras en pÄfallande likhet med den italienska fascismen i frÄga om mÄl och medel..

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->