Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen är något som envist påpekats sedan en lång tid tillbaka. Idag betraktas jämställdhet som en av de högst prioriterade målsättningarna för västerländska biståndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jämställdhet var en huvudsaklig förutsättning för all utveckling. I denna uppsats granskas de Policys avseende jämställdhet såsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. Utifrån dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jämställdhet genom diskurs- och textanalys. Det är i första hand sättet som ojämställdhet representeras som ett politiskt problem som är av intresse inom denna studie. Särskild uppmärksamhet ägnas därför till sättet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemställningarna som de avser adressera.

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom Policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lärande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, Policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjänstesamhälle, där organisationer och arbetsplatser har en annan karaktär än i industrisamhället. I den standardiserade industriproduktionen är själva produktionsprocessen bestämd på förhand. I tjänste- och kunskapsproducerande organisationer är produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmågor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvändiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvändighet en annan karaktär i tjänste- och kunskapsproducerande organisationer.

Studien behandlar det mångfacetterade fenomenet gentrifiering, vilket kan ta sig en lång rad av uttryck, och eventuell förekomst av gentrifiering i några utvalda områden i Göteborg. De utvalda studieområden i staden är sex centralt lokali-serade primärområden: Inom Vallgraven, Brämaregården, Masthugget, Kungsla-dugård, Kålltorp samt Guldheden. Utvald studieperiod är åren 1990, 2000 och 2010.Gentrifiering som fenomen, dess uttryck och eventuella orsaker beskrivs i uppsatsen. Gentrifieringsprocesser i staden identifieras med hjälp av för studien utvalda indikatorer, indelade i kategorierna befolkningssammansättning, ekono-miska förutsättningar och boendesituation i respektive område. I studien inklude-ras också en granskning av Göteborgs stads Policys vad gäller bostadsbyggande och bostadspolitik.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen är något som envist påpekats sedan en lång tid tillbaka. Idag betraktas jämställdhet som en av de högst prioriterade målsättningarna för västerländska biståndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jämställdhet var en huvudsaklig förutsättning för all utveckling.I denna uppsats granskas de Policys avseende jämställdhet såsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. Utifrån dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jämställdhet genom diskurs- och textanalys. Det är i första hand sättet som ojämställdhet representeras som ett politiskt problem som är av intresse inom denna studie. Särskild uppmärksamhet ägnas därför till sättet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemställningarna som de avser adressera.

Problem/bakgrund:"Mångfald" är ett begrepp som fick fart på 1990-talet och användes först med tanke på den "ras"/etniska mångfalden. "Jämställdhet" mellan könen har en längre historia bakom sig och är fortfarande mer studerat som begrepp. Många företag och organisationer har tagit sig an dessa frågor som viktiga att arbeta med och har skapat handlingsplaner och Policys. "Mångfald" innefattar numera ofta en bredare beskrivning då kategorier som sexuell läggning, funktionshinder, religion och även kön m m är inkluderat. Begrepp som dessa uppfattas ofta som ganska självklara och med positiv respons, därför är det intressant att studera hur en arbetsplats verkligen förhåller sig kring dessa frågor.Syfte:Syftet med uppsatsen är att studera hur begreppen "mångfald" och "jämställdhet" konstrueras, upplevs och används på en förvaltning inom Region Skåne.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

På aktiemarknaden skapas och förloras förmögenheter varje dag då investerare försöker förutspå marknadens upp och nedgångar. En av förutsättningarna för att skapa en förmögenhet inom aktiehandeln krävs bland annat en intuition för att förutspå och tolka marknaden, men allra viktigast är en bred kunskapsbas i kombination med tillgodosedd information från externa källor. Processen för hur kunskap hanteras och överförs inom en organisation kallas, Knowledge management eller kunskapshantering. Fungerar denna process bra så medför den flera fördelar inom organisationen; information behandlas snabbare, anställda kan fatta rätt beslut kvickare och kunskap behöver inte läras om på nytt. Vikten av att kunna fatta snabba beslut i osäkra och ständigt förändrande miljöer är något som starkt kan kännas igen på aktiemarknaden där ett snabbt beslut kan vara skillnaden på vinst och förlust.Syftet med denna rapport är att skapa förståelse för hur kunskapsutbytet sker inom Trading & Execution vid personalomsättning och upplärning på Capital Markets, Handelsbanken AB, Sverige.

Medierad sport är ett område som ständigt står i förändring. Genom den tekniska utvecklingen och förändringar i hur branschen ser på hur journalistiskt arbete ska bedrivas befinner sig medie-eventet kring sport i en kontinuerlig förändringsprocess, både sett till dess innehåll och hur det konstrueras. Bland annat har Twitter börjat användas i mediernas rapportering av sport. Mot denna bakgrund tar denna uppsats sin utgångspunkt. Den handlar om hur medie-eventet kring sport ser ut idag och hur Twitter används när det konstrueras. .

Konkurrensen i tillverkningsfo?retag o?kar sta?ndigt och detta medfo?r att det sta?lls ha?rda krav pa? produktkvalitet och fo?rma?gan att leverera produkter i tid. Fo?r att fo?retag ska kunna na? upp till dessa ma?l kra?vs utveckling och sta?ndiga fo?rba?ttringar i takt med den va?xande marknaden. Detta uppna?s pa? olika sa?tt men ett vanligt sa?tt a?r att arbeta med fo?rba?ttringsmetodiker.

Det här arbetet undersöker lärares och skollednings syn på 1:1 på en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebär att varje elev på skolan får tillgång till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur skolan har påverkats av 1:1. Arbetet är gjort genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolledning på skolan. Förutom det har jag använt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frågeställningarna. Det som har framkommit genom arbetets gång är att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma Policys kring datoranvändning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgångsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 är att eleverna tappar fokus när de får tillgång till en dator.

Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förståelse om vad kvalitet är och hur den kan mätas särskilt utifrån brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet på kommunal nivå och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsåg även att få en förståelse för hur kvalitetsupplevelser kan fångas i fastställda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar.Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag används huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rådata som samlats genom i systematiska enkätuppföljningar på individnivå utifrån lokala kvalitetsindikatorerna TITORB.

I takt med att handeln med utvecklingsländerna ökat har omvärlden samtidigt fått upp ögonen för bolagens etiska agerande. Globala företag har fått ett inflytande jämförbart med hela nationer. Vi har gjort en kartläggning av företag på Stockholmsbörsen för att ta reda på hur utbrett det är bland svenska verksamheter att ha en CSR policy. Resultatet visar att övervägande del av företagen inte har en CSR policy och att existerande Policys inte är specielt väl implementerade i företagen. En trend vi uppmärksammat är att företagen på börsens A-lista i hög grad har en CSR policy medan bolagen på O-listan i liten omfattning har en policy.

Burnout, på svenska översatt till utbrändhet, är ett idag välkänt fenomen och är utbrett bland anställda med långa sjukskrivningsperioder som följd. Detta har blivit ett stort problem för arbetsgivare och organisationer i stort. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur man inom organisationer arbetar strategiskt för att förebygga burnout bland sina anställda. Frågeställningen var; vilka strategier använder sig organisationer av för att förebygga burnout bland sina anställda? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med chefer inom Stockholms Stad.  Datamaterialet analyserades samt tolkades enligt en induktiv tematisk analys.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..