Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg stÄr inför stora planer pÄ förÀndring. Under de kommande Ären planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker ocksÄ tidigare exempel pÄ hur man gjort tidigare och tittar nÀrmare pÄ NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, KÞdbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. DÀrefter hÀrleds exemplen i de europeiska stÀderna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktÀr. Först ut Àr den brÀnda tomten i Brunnsparken, hÀdanefter för enkelhetens skull benÀmnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och dÀr man nu vÀntar pÄ att nybyggnation ska pÄbörjas. Platsen har huserat tillfÀlliga lösningar under kortare perioder, dÀribland en Speakers corner.

För att vinna mer Äkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att mÄnga vÄtmarker har försvunnit frÄn vÄrt odlingslandskap, störst andel har gÄtt förlorade i södra Sveriges slÀttlandskap. Dessförinnan betydde vÄtmarkerna mycket för mÀnniskorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmÄl i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl, Myllrande vÄtmarker ska det anlÀggas och Äterskapas ett stort antal vÄtmarker i odlingslandskapet framtill Är 2020.

PĂ„ vilket sĂ€tt kan konst var ett sĂ€tt att locka mĂ€nniskor till att besöka naturen? Kring denna frĂ„ga, sett ur ett landskapsarkitektperspektiv, kretsar det hĂ€r examensarbetet. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dĂ€r avsikten Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else om begrepp sĂ„som landskapsarkitektur, konst, natur och Land Art. Även vĂ„rt behov av naturen och teorier om att fĂ„nga platsens sjĂ€l behandlas. HĂ€rpĂ„ följer intervjuer med personer som genom sin yrkesroll och erfarenheter Ă€r kopplade till mötet mellan konst och natur.

För att vinna mer Äkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att mÄnga vÄtmarker har försvunnit frÄn vÄrt odlingslandskap, störst andel har gÄtt förlorade i södra Sveriges slÀttlandskap. Dessförinnan betydde vÄtmarkerna mycket för mÀnniskorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmÄl i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl, Myllrande vÄtmarker ska det anlÀggas och Äterskapas ett stort antal vÄtmarker i odlingslandskapet framtill Är 2020.

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

Detta arbete har tagit sin utgÄngspunkt i frÄgestÀllningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett Àmne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtÀtning av den urbana miljön. NÀr flera funktioner mÄste rymmas inom samma yta Àr det relevant att frÄga sig hur byggnader och grönyta kan sammanlÀnkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer. FrÄgestÀllningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet Àr hÀmtade ur en verklig kontext. MÄlet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter pÄ en ej exploaterad tomt belÀgen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen Àr under utveckling av markÀgaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriomrÄde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen.

Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering. För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker innehĂ„llet i en offentlig debatt om synen pĂ„ en allmĂ€n plats och vilka som kommer till tals i en sĂ„dan debatt. Uppsatsen har i syfte att undersöka detta analyserat debatten som kantat planprocessen för Slussen i Stockholm. Med underlag i 252 artiklar om Slussens utformning och planprocess, hĂ€mtade frĂ„n de fyra stora rikstĂ€ckande dagstidningarna med sĂ€te i Stockholm sedan 2009, har jag kategoriserat innehĂ„llet i debatten till Ă„tta diskurser/synsĂ€tt som direkt eller indirekt berört en vĂ€rdering av vad Slussen Ă€r eller bör vara för typ av plats: Regionsperspektivet, TillvĂ€xtdiskursen, Infrastrukturdiskursen, Kulturhistoriska diskursen, Utsiktsdiskursen, Mötesplatskriteriet, Klimathotsdiskursen samt Förfalldiskursen. En kvantitativ analys av debatten som presenteras i uppsatsen visar att Utsiktsdiskursen och Infrastrukturdiskursen varit de mest frekventa (39 respektive 34 procent av artiklarna behandlade dessa). De flesta artikelförfattare, 32 procent, som gett utryck för nĂ„gon av diskursen/synsĂ€tten har gjort det i egenskap av Sakkunniga inom omrĂ„det (exempelvis arkitekter, kulturhistoriker och samhĂ€llsplanerare). 69 procent av aktörerna i debatten har varit mĂ€n och 31 procent kvinnor. En uppskattning av aktörernas namn Ă€r att nĂ€stan ingen Ă€r av utomeuropeisk hĂ€rkomst. Även Ă„ldern pĂ„ en övergripande majoritet hos aktörerna uppskattas till över trettio Ă„r. Diskussionsavsnittet tar upp de olika diskurserna/synsĂ€tten ? hur de har anvĂ€nts och hur de förhĂ„ller sig till varandra.

Slow Food-rörelsen tror pÄ sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara Àr en grundlÀggande rÀttighet utan en viktig lÀnk mellan platser, mÀnniskor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur Àr vÄrt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten Àr inkluderad i mÄnga aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den Àr inte bara nÀring, rÀttighet och medel att mÀtta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som mÄste tillfredstÀllas under vistelsen pÄ en plats.

SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet.

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

My objective with the work, Travel Sketches, is to develop an approach to sketching as a landscape architect in connection with the field trip. Previous experiences and reference places are vital parts during the creation of new design proposals. It is by visiting and experiencing places that valuable knowledge is acquired. By sketching on site, with for example a pen and paper, a bank of reference objects will be established as well as an understanding of their practical success. Experiences and sketching are the basic tools of an architect.

Utan vatten inget liv. MÀnniskor Àr beroende av rent vatten för sin överlevnad. I mÄnga lÀnder orsakar idag bristen pÄ rent vatten sjukdomar och för tidig död. VÀrldens problem med sötvatten i form av brist och svÄra föroreningar orsakade av mÀnniskan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och Àndrade levnadssÀtt pÄverkar.

2008 antog kommunfullmÀktige i LuleÄ kommun en vision för kommunens utveckling fram till Är 2050. Visionen beskriver en önskad riktning och ska ligga till grund för fortsatt arbete med en ny översiktsplan för kommunen och stadskÀrnan. I Vision 2050 beskrivs LuleÄ stadskÀrna som en livfull plats hela dygnet som prÀglas av en mÄngfald av arbetsplatser, handel, bostÀder och nöjen. UtgÄngspunkten för det hÀr examensarbetet Àr att studera och analysera LuleÄ centrums förutsÀttningar och möjligheter för en stadskÀrna med en mÄngfald av verksamheter som inbjuder till rörelse och vistelse i det offentliga rummet. Analyserna baseras pÄ observationer och inventeringar av utredningsomrÄdet och pÄ intervjuer med fem personer samt en Space syntax analys utifrÄn tre olika metoder för analys.

Examensarbetet behandlar kvalitetsproblem som kan hÀnföras till tillverkning, hantering och montering av kassettÀtningar System 500. Det har visat sig att orsakerna till lÀckande tÀtningar ofta har varit föroreningar inuti tÀtningarna, ofullstÀndigt monterad fjÀder, tryckmÀrken och skador pÄ tÀtningseggen, repor pÄ metalldelar och skÀgg efter formpressning. Som en avgrÀnsning i examensarbetet har de tvÄ sistnÀmnda orsakerna inte behandlats. Repor pÄ metalldelar har uppkommit hos underleverantörer. Att minska förekomsten av skÀgg arbetas det redan pÄ frÄn annat hÄll.Problemet med fjÀdern har varit att vara sÀker pÄ att den finns med och att den ligger rÀtt inuti tÀtningen.