Idag, nÀr industriernas storhetstid Àr över i Sverige, har nya omrÄden för utveckling öppnats upp. Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit nÄgot som kallas ruderatmark. För att spara pÄ vÀrdefull naturmark utanför stÀdernas grÀnser vÀljer mÄnga stÀder att idag förtÀta pÄ dessa marker. Ruderatmark benÀmns Àven som skrÀpmark som trots namnet Àr en yta som ofta innehÄller unika habitat för flora och fauna och Àr en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik biodiversitet i stÀderna. Samtidigt Àr den i mÄnga fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot mÀnniskorna i staden. Ruderatmarkerna Àr dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse.

Klimatet Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring. Genom historien har det skett stora temperaturvĂ€xlingar och vad man kan se idag Ă€r att medeltemperaturen pĂ„ jorden ökar, samt att dramatiska vĂ€dersituationer verkar bli allt vanligare. Klimatet förĂ€ndras naturligt men vĂ„ra utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser bidrar med att ytterligare förstĂ€rka denna trend. De förĂ€ndringar som vi ser idag förutspĂ„s eskalera i framtiden. Ökade medeltemperaturer leder till att glaciĂ€rer successivt smĂ€lter och det kan komma att innebĂ€ra dramatiskt förĂ€ndrade landskapsbilder. HavsytenivĂ„n höjs och kustnĂ€ra- och lĂ„glĂ€nta omrĂ„den riskerar att svĂ€mmas över.

Att mÀnniskan blir pÄverkad av miljön hon har omkring sig Àr ingen ny idé, och att vi mÄr bÀttre i naturmiljöer Àn i andra miljöer Àr ocksÄ nÄgot man har trott lÀnge. PÄ senare tid har det kommit platser i form av hÀlsotrÀdgÄrdar som Àr skapade just för att göra sÄ att vi mÄr bÀttre. Det finns bÄde rehabiliteringstrÀdgÄrdar dÀr man aktivt arbetar i trÀdgÄrden för att mÄ bÀttre, restorativa trÀdgÄrdar dÀr det Àr miljön som ska pÄverka till att mÀnniskor mÄr bÀttre och rehabiliteringstrÀdgÄrdar dÀr bÄde miljön och aktivt arbete ska verka för att fÄ mÀnniskor att mÄ bÀttre. I detta arbete ligger fokus pÄ sjÀlva mljöns pÄverkan pÄ mÀnniskor utan aktivt arbete i miljön och i arbetet undersöks hur en bra restorativ trÀdgÄrd kan skapas. Detta görs genom en litteraturstudie över olika teorier om varför mÀnniskor mÄr bra i naturmiljöer, vilka utemiljöer och element mÀnniskor tycker bÀst om, och olika förslag över vad en restorativ trÀdgÄrd bör innehÄlla. Samt Àven en fallstudie över HÀlsotrÀdgÄrden i Torup, en befintlig hÀlsotrÀdgÄrd dÀr den restorativa aspekten har en stor roll.

Trafiken pÄ vÄra vÀgar ökar stadigt och det finns inga tecken pÄ att denna trend kommer att brytas. Denna utveckling innebÀr en mÀngd problem sÄsom ökat buller, mer utslÀpp och ökad trÀngsel. En lösning pÄ trafikproblemen Àr att utnyttja de befintliga vÀgarnas kapacitet pÄ ett bÀttre sÀtt. Genom att fÄ bilisterna att vÀlja alternativa vÀgar, resa pÄ andra tidpunkter eller vÀlja alternativa transportmedel kan trÀngseln pÄ vÄra vÀgar minska och dÀrmed minskar ocksÄ utslÀpp och buller. Ett sÀtt att pÄverka bilisterna Àr genom att förmedla information om, exempelvis, rÄdande trafikförhÄllande och alternativa resvÀgar.

Denna uppsats grundar sig i Ă€mnet segregation. Ämnet tilldelades studenterna i delkursenSjĂ€lvstĂ€ndigt arbete under kursen Kulturgeografi fortsĂ€ttningskurs, vĂ„rterminen 2013 vidGöteborgs Universitet. Det sjĂ€lvstĂ€ndiga arbetet var ett led i förberedelserna införkandidatuppsats vilket lade grunden för denna studie. Denna kandidatuppsats Ă€r alltsĂ„ enfortsĂ€ttning pĂ„ det arbete som pĂ„börjades under vĂ„rterminen 2013.Sedan 2003 har det i Sverige satsats stora resurser pĂ„ att anlĂ€gga arenor av typen nĂ€ridrottsplats.Motiven rör framförallt folkhĂ€lsa, rekreation och rörelseglĂ€dje. Satsningarna kostar storasummor och finansieras till största del av offentliga medel.

NÀr nya arbetsplatser ska uppföras krÀvs det en undersökning kring den gÀllande verksamhetens arbetssÀtt. MÄnga gÄnger utformas nya arbetsplatser med liknande rumsplacering som den tidigare men med en lite nyare design. IstÀllet bör hela verksamhetens flöden undersökas för att fÄ en bild av hur mÀnniskorna rör sig i den nuvarande arbetsplatsen; vad som Àr bra, vad som Àr mindre bra och vad som kan följa med i den nya designen. Det finns Àven en risk att de gemensamma utrymmena i en arbetsplats klÀmms in i utformningen efter att de verksamhetsspecifika aktiviteterna planerats fÀrdigt. Detta kan leda till att personalen segregeras och inte möter varandra lika ofta som om de gemensamma utrymmena Àr mer integrerade bland övriga arbetsuppgifter.

NÀr stÀderna förtÀtas för att hantera dess urbanisering pressas dess grönomrÄden hÄrt. GrönomrÄden som Àr viktiga i mÄnga avseenden. PÄ 1800-talet blev parkerna rÀddningen för stÀderna. Parkerna skulle rena stÀderna frÄn föroreningar och höja den lÄga livskvaliteten. Trots att vi idag vet grönskans inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet Àr inte alla ytor som skapas tillgÀngliga eller kvalitativa.

Bakgrund: Globalisering har gjort försörjningskedjan till ett komplicerat nÀtverk med mÄnga pÄverkande faktorer. I försörjningskedjan Àr valet av anlÀggningars position viktigt för att företag ska behÄlla sin konkurrenskraft. Valet av lagerlokalisering har stor pÄverkan pÄ ett företags framgÄng.  Problem: Lagerlokalisering Àr en komplex process med mÄnga faktorer som pÄverkar, att praktiskt tillÀmpa existerande modeller Àr komplicerat. Det saknas ett konceptuellt ramverk för lagerlokalisering. Syfte: Syfte med examensarbetet Àr att skapa en konceptuell modell för beslutsfattandet för lagerlokalisering för mindre företag, att finna relevanta faktorer samt att praktiskt göra en förstudie för ett företag med verksamhet i Norra Europa.

Biltrafiken ökar idag i allt större utstrÀckning. Bilen, och dÀrmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgÀnglighet och ger starkt utslag i sÄvÀl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de stÀder som har en trÄng stadskÀrna kan det vara svÄrt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden Àr det hög efterfrÄgan pÄ parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken Àr hög för alternativ markanvÀndning. Biltrafiken tar ofta Àven upp stora ytor i stÀderna och kan pÄ sÄ vis bidra till en lÀgre densitet och en mer bilberoende stad.

Banvaktsparken ligger utmed HÀllbygatan i stadsdelen Luthagen i Uppsala och Àr cirka 0,4 hektar stor. En parkering, ett Àldreboende och ett bullerplank mot Dalabanan angrÀnsar mot parken. Jag upptÀckte parken nÀr jag sommarjobbade pÄ Uppsala kommun under 2013. Jag besökte parken flera gÄnger och upptÀckte att parkens enda besökare verkade vara hundÀgare som rastade sina hundar i parkens utkant mot HÀllbygatan. Syftet med examensarbete Àr att ge parken en annan utformning och vÀxtgestaltning som kan locka fler besökare.

Rapporten ska bidra till att skapa en förstÄelse för den befintliga situationen i BohuslÀns skÀrgÄrd. Genom att stÀlla de risker som finns i den typiska bebyggelsen i omrÄdet mot de resurser som finns har ett underlag skapats för att bedöma om insatser kan genomföras pÄ ett sÀtt som lagen krÀver. Bebyggelsen i BohuslÀns skÀrgÄrd bestÄr till stor del av gamla fiskesamhÀllen och i stort sett alla byggnader Àr uppförda i trÀ. DÄ Àven platsen att bygga pÄ har varit begrÀnsad har byggnaderna blivit mycket tÀtt placerade. PÄ flera av öarna i skÀrgÄrden bor det mÀnniskor Äret runt och under sommarmÄnaderna dÄ sommargÀsterna anlÀnder ökar befolkningen dramatiskt.

Bakgrunden till denna studie Àr att perennplanteringar blir en allt viktigare del av den offentliga miljön, för att marknadsföra kommuner och bostadsomrÄden. Samtidigt anses dessa ibland vara komplicerade och dyra att sköta. Bristen pÄ kunskap om hur perennplanteringar bÀst byggs och underhÄlls gör ocksÄ att de sÀllan blir sÄ lÄngsiktigt hÄllbara som vore önskvÀrt. Litteratur kring Àmnet Àr begrÀnsad till perennböcker som frÀmst riktar sig till privatpersoner. Tips och fakta som framkommer i dessa Àr svÄra att översÀtta i offentlig miljö dÀr förutsÀttningarna Àr helt andra.

Biltrafiken ökar idag i allt större utstrÀckning. Bilen, och dÀrmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgÀnglighet och ger starkt utslag i sÄvÀl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de stÀder som har en trÄng stadskÀrna kan det vara svÄrt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden Àr det hög efterfrÄgan pÄ parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken Àr hög för alternativ markanvÀndning. Biltrafiken tar ofta Àven upp stora ytor i stÀderna och kan pÄ sÄ vis bidra till en lÀgre densitet och en mer bilberoende stad. För att minska bilberoendet kan stÀderna satsa pÄ förtÀtning som gynnar alternativa transportmedel som cykel, gÄng och kollektivtrafik.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg stÄr inför stora planer pÄ förÀndring. Under de kommande Ären planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker ocksÄ tidigare exempel pÄ hur man gjort tidigare och tittar nÀrmare pÄ NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, KÞdbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. DÀrefter hÀrleds exemplen i de europeiska stÀderna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktÀr. Först ut Àr den brÀnda tomten i Brunnsparken, hÀdanefter för enkelhetens skull benÀmnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och dÀr man nu vÀntar pÄ att nybyggnation ska pÄbörjas. Platsen har huserat tillfÀlliga lösningar under kortare perioder, dÀribland en Speakers corner.

SammanfattningDet sjÀlvstÀndiga arbetet gestaltar en trÀdgÄrd i omrÄdet Kobjer, nordvÀst om centrum i Lund.Huset som ligger pÄ tomten, Villa Trift 3.0, Àr ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshÄllning, kretslopptÀnkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsÀttningar. TrÀdgÄrden Àr tÀnkt att gÄ i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. MÄlet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur vi kan gestalta trÀdgÄrdar uteftermiljöpÄverkan, estetik och önskemÄl frÄn bestÀllaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att fÄ klarhet i vad en miljövÀnlig trÀdgÄrd innebÀr. Denbörjar med beskrivandet av vÄrt förhÄllande till de levande processerna som finns i jorden.