Näridrottsplatsen - ett segregerat rum?
Denna uppsats grundar sig i ämnet segregation. Ämnet tilldelades studenterna i delkursenSjälvständigt arbete under kursen Kulturgeografi fortsättningskurs, vårterminen 2013 vidGöteborgs Universitet. Det självständiga arbetet var ett led i förberedelserna införkandidatuppsats vilket lade grunden för denna studie. Denna kandidatuppsats är alltså enfortsättning på det arbete som påbörjades under vårterminen 2013.Sedan 2003 har det i Sverige satsats stora resurser på att anlägga arenor av typen näridrottsplats.Motiven rör framförallt folkhälsa, rekreation och rörelseglädje. Satsningarna kostar storasummor och finansieras till största del av offentliga medel. Stadsbilden påverkas dånäridrottsplatsen upptar markytor i centrala områden. Med utgångspunkt ur en demokratisk ochjämställd synvinkel anläggs och investeras det i näridrottsplatser i många av landets städer, såockså i Göteborg - som varit denna uppsats geografiska fokus. Vid planeringen avnäridrottsplatsen ska det alltså inte göras någon åtskillnad mellan kön, socioekonomisktillhörighet, livsstil eller dylikt. Med inriktning mot genus har denna uppsats syftat till attundersöka om näridrottsplatser används i samma utsträckning och på samma sätt avflickor/kvinnor och pojkar/män. För att ta reda på hur det förhåller sig har följandefrågeställningar använts:1. Hur ser fördelningen mellan pojkar/män och flickor/kvinnor ut vid näridrottsplatser setttill andel besökare?2. Vem, sett ur ett genusperspektiv, använder vad på näridrottsplatsen?3. Hur, sett ur ett genusperspektiv, används attributen vid näridrottsplatsen?Uppsatsen ämnade även fördjupa kunskapen om förhållandet mellan näridrottsplatsens attributoch dess besökare, samt belysa faktorer som resursfördelning och platsidentitet. För att få svar påfrågeställningarna valdes en kvantitativ ansats med strukturerade observationer som metod.Observationerna genomfördes med ett uttalat genusperspektiv där nyttjandet av attribut ochaktiviteter registrerades utifrån användarens kön. Två näridrottsplatser i Göteborgs Stad medflest antal invånare i åldern 0-18 år inom sitt primärområde valdes ut. Urvalet baserades på attnäridrottsplatser i Göteborgs Stad, enligt egen utsago, främst riktar sig till äldre barn ochungdomar.Resultaten visar på att pojkar/män använder platsen i betydligt högre utsträckning änflickor/kvinnor. Hur respektive grupp använder näridrottsplatsen skiljer sig också åt, där ettutmärkande drag är hur mycket mer fotboll pojkar/män spelar i jämförelse med flickor/kvinnor.Generellt använder flickor/kvinnor i större utsträckning anläggningen för aktiviteter av social,icke organiserad karaktär medan pojkarnas/männens nyttjande snarare karaktäriseras av fysiskrörelse och organiserade aktiviteter. Dessa mönster avspeglas inom flera delar avnäridrottsplatsen och pekar på en rumslig könssegregation.Förhoppningen är att uppsatsen ska vara en startpunkt för vidare studier inom ämnet och ge nyaingångar i planeringen och utformningen kring fysisk aktivitet i det offentliga stadsrummet.