Marknaderna blir idag, oavsett industri, alltmer globala vilket bidrar till högre konkurrens. Stort fokus ligger vid optimering av produktionen för att minimera kostnaderna samtidigt som att maximera sin output. Logistik har blivit en allt viktigare del av företag vid optimering eftersom det Àr ett brett omrÄde med stora förbÀttringsmöjligheter för de flesta aktörer. Transporter Àr en del av logistikomrÄdet som med högre brÀnslekostnader, krav pÄ förkortade ledtider och minimala kostnader Àr en viktig del för företag. Boliden Mineral AB, som studien utförts hos, Àr ett företag inom gruvindustrin som sedan 1924 varit aktivt med sÀte i Boliden strax utanför SkellefteÄ.

Kan Malmös Centrumkanaler med dess egenskaper som en unik, lÄngsmal och sammanhÀngande struktur anvÀndas för att möjliggöra nya rörelsemönster och mötesplatser i staden? Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur vi genom landskapsarkitektur kan utnyttja kanalens egenskaper för att skapa nya sÀtt för mÀnniskor att röra sig i Malmö och skapa nya mötesplatser för vistelse. Platsen för vÄrt examensarbete Àr de centrala delarna av Malmö, en av de snabbast vÀxande stÀderna i Europa.1-2 NÀr Malmö förtÀtas blir de öppna ytor som inte kan bebyggas Àn mer vÀrdefulla för stadens invÄnare, Centrumkanalerna Àr en sÄdan yta. Kanalerna Àr en stor sammanhÀngande offentlig yta i centrum som har förutsÀttningar att spela en viktig roll för att tillgodose Malmöiternas behov av offentliga rekreationsytor. LÀngs Centrumkanalernas strÀckning föreslÄr vi Malmös innersta ringvÀg, en ny lösning för cykeltrafiken i centrum och ett nytt obrutet strÄk för fotgÀngare. Syftet med Innersta ringvÀgen Àr att skapa ett nytt sÀtt för cyklister och fotgÀngare att röra sig och mötas i centrala Malmö.

Den hÀr rapporten om Ellinge slott Àr en produkt inom kursen ?Bevarande, vÄrd och restaurering av historiska trÀdgÄrdsanlÀggningar?. Arbetet har skett i en grupp bestÄende av Karin Henriksson, Karin Ingemansson och Eva-Marie Samuelson.Syftet med rapporten Àr att teckna Ellinge slotts landskapliga omgivningar, trÀdgÄrdar och parks historia. Syftet har Àven varit att inventera dagslÀget, samt föra en diskussion med utgÄngspunkt i detta om hur anlÀggningen lÄngsiktigt kan vÄrdas, skötas och bevaras.Sökandet kring Ellinge slotts historia har skett frÀmst genom arkivstudier, kontakter med en rad olika personer samt genom besök pÄ platsen. Vi har Àven gjort en kortare kartlÀggning av Ellinges mer allmÀnna historia.

Med en utveckling dÀr vÄra stÀder utgörs av allt tÀtare bebyggelse hÄller dess gröna miljöer pÄ att förvandlas till en exklusiv vara. För att sÀkra staden som en god miljö för mÀnniskor att leva i krÀvs att vi utnyttjar dessa miljöer till att skapa positiva upplevelser som kan stÀrka oss i vardagslivet. HÀr fÄr bostadsgÄrden en sÀrskilt viktig roll som en av vÄra mest vardagsnÀra gröna miljöer. I detta arbete undersöks hur man med brukarens tycke och smak i centrum kan skapa en hÄllbar, vÀlutnyttjad och grönskande bostadsgÄrd dÀr den givna stÄndorten anger förutsÀttningarna. För att hitta nÄgra verkliga förutsÀttningar att arbeta mot har jag valt att göra ett utformningsförslag till en större bostadsgÄrd i Lund. BostadsgÄrden tillhör BostadsrÀttsföreningen Solhöjden. UtgÄngspunkten för ett hÄllbart vÀxtval har varit att anpassa förslaget till brukarnas behov och önskemÄl. Deras Äsikter och önskemÄl har samlats in via en enkÀt.

Arbetet grundar sig pÄ en enkÀtundersökning genomförd mellan 12-02-01--12-03-05. Under denna tid besvarade 537 informanter enkÀten. Författaren ville kartlÀgga hur nöjda de var med de begravningsplatser som finns i Sverige, om det behövs alternativa begravningsplatser och hur acceptansen Àr för vilka aktiviteter och platser som kan accepteras pÄ en begravningsplats. EnkÀten lades ut pÄ olika sociala nÀtverk pÄ internet, den skickades ut via mail till studenterna vid SLU och mailades till författarens vÀnner och bekanta. Av svaren kunde man dra slutsatsen att detta Àr ett Àmne som berör mÄnga! PÄ frÄgan om vilka aktiviteter och platser som accepteras i en minnespark / alternativ begravningsplats sÄ utkristalliserades tvÄ olika hÄllningar. En grupp vill ha det kvar som det Àr, en mer klassisk kyrkogÄrd, utan aktiviteter och enbart till för de sörjande. Det skulle vara en lugn plats, en plats för att sörja och för kontemplation.

Det hÀr arbetet fokuserar pÄ den profana och religiösa mÀnniskans omedvetna arketypiska arv som vi fÄtt genom myterna, och vidare pÄ hur detta pÄverkar oss i sÀrskilda situationer. Som exempel har jag fördjupat mig i terroristattacken mot World Trade Center den 11 september 2001.I min första del beskriver jag myterna och olika mytkriterier, hur de Àr uppbyggda och vad de innehÄller. Gemensamt för de olika myterna visar sig vara kampen mellan kaos och ordning och/eller det onda och goda, dÀr harmoni mÄste rÄda pÄ det jordiska planet sÄvÀl som pÄ det gudomliga. I denna del tar jag ocksÄ upp tidens betydelse och hur bÄde den profana och religiösa tiden Àr av cyklisk natur dÀr nyÄret och Äterupprepning av högtider Àr av stor vikt för den psykologiska bearbetningen och personliga existensen.I min andra del beskriver jag staden New York och dess betydelse för innevÄnarna sjÀlva och omvÀrlden, som en stad med grandios arkitektur som sjÀlv talar om sig som en stad som symboliserar absolut frihet, vÀlgÄng och tillvÀxt. Jag beskriver ocksÄ tvillingtornen i World Trade Center som en axis mundi, ett mÀnskligt strÀvande Ät det gudomliga, i vÀrldens navel, den absoluta mittpunkten.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Grönytor Àr en mycket viktig bestÄndsdel i utemiljön. GrÀsmattan har en stor praktisk anvÀndning för mÀnniskor i och med att den kan fungera som en vistelseyta och ge rekreation. DÀremot har den inte samma biologiska och estetiska vÀrden som Àngen har. Detta arbete undersöker om vÀxter med en blomning, som hos Àngen, kan klara den anvÀndning som man har av en bruksgrÀsmatta. En bruksgrÀsmatta eller en lÄgvÀxande örtmatta behöver bestÄ av arter och sorter som tÄl konkurrens, vinter, klippning och i vissa fall slitage frÄn tramp. TvÄ andra faktorer som Àr mer knutna till platsens lÀge och funktion som salt och översvÀmningstolerans kan Àven vara viktiga för vÀxtvalen. Klippning innebÀr att vÀxtdelar tas bort frÄn plantor och att de fÄr snittytor dÀr de kapats av.

Title: Along one and the same road - a study of the people behind some hand written song books from around the turn of the 19th century. It is based on some hand written songbooks found in homes along the small byroad in Kruse, Alva, Gotland. My own connection to the place is that I was born in one of these houses. During the summer of 2008 interviews were made with four people who live or have lived along this road themselves. Some of them have even lived in the same houses as the owners of the books.

Hur tar sig mĂ€nniskor utan tillgĂ„ng till bil till externa köpcentrum? Är det meningen att som gĂ„ende eller cyklist behöva ta sig fram i ett hav av bilar som stĂ„r parkerade eller kör i cirklar för att hitta den "bĂ€sta" parkeringsplatsen? MĂ„let med detta arbete Ă€r att undersöka om, och i sĂ„ fall hur, det planeras för gĂ„ng- och cykeltrafikanter vid externa köpcentrum. Arbetet vill uppmĂ€rksamma att det ofta finns problem i planeringen för gĂ„ng- och cykeltrafikanter kring dessa platser. Syftet Ă€r att bidra med kunskap om hur planering och utformning av gĂ„ng- och cykelvĂ€gar vid externa köpcentrum sker. FrĂ„gestĂ€llningarna har varit följande: (1)Anpassar planerare utemiljön vid köpcentrum till gĂ„ng- och cykeltrafikanter? Om det görs, hur görs det dĂ„? Om inte, hur bör det göras? (2)Varför ska det planeras för gĂ„ng- och cykeltrafik generellt och dĂ€rmed ocksĂ„ vid externa köpcentrum? (3)Vad finns det för dokument och riktlinjer som styr planeringen för gĂ„ng- och cykeltrafik bĂ„de generellt och kommunalt i Lunds kommun? (4)Hur fungerar det egentligen för personer som gĂ„r eller cyklar vid exemplet Nova Lund? Hur kan det förbĂ€ttras? En studie av dokument som styr planeringsprocessen för den fysiska planeringen och dĂ€rmed gĂ„ng- och cykeltrafiken har gjorts.

Det Àr inte som att lÀsa en deckare, det finns ingen löst gÄta beskriven pÄ skriftens sista sidor. LÀser man delar av den hÀr skriften deltar man i delar av ett sammanhang. Jag föreslÄr att man lÀser den som en upplevelse. Mening skapas mellan delarna, mellan raderna, den blir till i mellanrummet. För att kunna lÀsa mellan raderna mÄste man först lÀsa raderna. DÄ Àr det möjligt att det jag vill berÀtta kan förmedlas. Varje del i den hÀr texten har egen mening.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsÀttningar till anvÀndning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de Äterfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks nÄgra teorier inom omrÄdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som frÀmst pÄverkar Àr; upplevelsen av platsbildning, skalnivÄns pÄverkan av upplevd aktivitetsnivÄ, platsens integration i förhÄllande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika mÄlgrupper kan anvÀnda sig av den, men ocksÄ för hur hierarkin mellan olika anvÀndningsomrÄden blir. Torghandel förÀndrar temporÀrt integrationsvÀrdena i en stadsstruktur eftersom siktlinjer och framkomlighet förÀndras.

Personer med funktionsnedsÀttning skall ha samma möjligheter att nyttja vÄr miljösom personer utan sÄdan svaghet. Bostaden och dess omgivning Àr ur dennasynvinkel kanske den viktigaste platsen för oss mÀnniskor att kunna hantera ochanvÀnda sÄsom den behövs, för det Àr trots allt dÀr de flesta av oss spenderarmesta delen av vÄr tid. Att tillgodose en bostads invÀndiga tillgÀnglighet finns detofta goda förutsÀttningar och tekniker för, medan tillgÀnglighet utanför bostadeninte alltid kan ses lika sjÀlvklart. Genom att studera innebörden av olika funktionsnedsÀttningar samt gÀngsestyrande lagar och rekommendationer i anknytning till dessa, presenteras i dennarapport ett förslag pÄ utvÀndigt tillgÀnglighetsanpassat boende för tomten Tollered4:49 utanför Lerum. Den aktuella tomten har en omfattande marksituation sominnebÀr branta sluttningar i flera vÀderstreck. Utredningen har frÀmst fokuserat pÄproblematiken kring vÀgar och vÀgsystem, angöringar, parkeringsplatser ochentrélösningar. Genom att ocksÄ studera och tolka tre svenska bostadsomrÄden som anseslikvÀrdiga och relevanta i förhÄllande till rapportens mÄl, visar det sig att denstörsta bristen i denna typ av omrÄden Àr tillgÄngen till tillgÀngliga entréer ochgÄngvÀgar.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Projektet handlar om en ombyggnad av en befintlig lokal i Alby. Den nya lokalen ska innehÄlla all Cirkus Cirkörs verksamhet. Projektet handlar om att skapa en vÀl fungerande miljö för alla byggnadens anvÀndare sÄvÀl som för de boende i Alby. Projektet syftar till att göra kopplingen mellan Cirkus Cirkör och Alby starkare.?Where we do not reflect on Myth but truly live in it, there is no cleftbetween the actual reality of perception and the world of mythical fantasy.? -Ernst Cassirer, The Philosophy of Symbolic FormsVÄr verklighet Àr uppbyggd av flera vÀrldar som överlappar varandra.