SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgÄtt frÄn klassrummen som Àr skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lÀrarens roll har förÀndrats frÄn en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet sÄ har önskemÄlen pÄ klassrummen ocksÄ förÀndrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulÀra klassrummets hierarki och istÀllet tillÀmpa ett kvadratiskt klassrum pÄ 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i omrÄdet ? eklunden ? finns bÄde grupprum och uteplats.

Syfte: denna uppsats Àmnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begrÀnsningar det finns för turismen gÀllande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar pÄ vad som kan uppstÄ nÀr aktörer frÄn olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. DÀrtill diskuteras vad som krÀvs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hÄllbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras nÀr den Àr etablerad i ett kulturskyddat omrÄde. HÀr diskuteras Àven vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har anvÀnds dÀr sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.

Svenska turistföreningen hÄller pÄ att uppföra ett enplanshus. Huset Àr pÄ 279 m2 varav ca entredjedel Àr gemensamhetsutrymmen med kök, uppehÄllsrum, toalett, hygien- och torkrum. Detplaneras 10 sovrum med 24 bÀddar. Uppgiften Àr att undersöka om det gÄr att uppfylla dagenskrav pÄ inomhusmiljö vad gÀller uppvÀrmning, ventilation och elbehov i svÄrtillgÀnglig miljö dÀrmöjligheten till extern el inte finns tillgÀnglig. Rapporten presentera Àven berÀkningar ochinformation som belyser möjliga energisparande ÄtgÀrder och vilken effekt de har pÄenergikonsumtionen.

Det hÀr Àr resultatet av ett antal vandringar lÀngs en historisk vÀgstrÀcka i Stockholm. Arbetet handlar om en vÀg; En historisk vÀg i Stockholm; En vÀg som en form att röra sig lÀngs för att hitta exempel pÄ stadens rum; Min vÀg under arbetet med mitt examensarbete i landskapsarkitektur. En gammal vÀg har förlorat sin ursprungliga funktion, den har lÀmnats som ett spÄr, en anad historia. De flesta strÀckor av denna vÀg har helt försvunnit, de finns mer som riktningar, platsen i rummet har övertagits av andra vÀgar och funktioner. Min undersökning har gÄtt ut pÄ att följa vÀgen, och lÀsa de tecken tiden har lÀmnat lÀngs den. LÀngs vÀgen har jag valt sju platser som fÄngat min uppmÀrksamhet. Dagens mÀnniskor har satt sin prÀgel pÄ dessa platser, liksom dÄtidens mÀnniskor. VÀgen och platserna blir en lÀnk mellan det som varit och det som Àr.

I takt med upplevelseindustrins tillvÀxt, ökar Àven konkurrensen inom branschen. Evenemang som nöjesplattform konkurrerar direkt och indirekt med andra upplevelseinriktade verksamheter och behöver hitta nya sÀtt att fÄ kundernas uppmÀrksamhet. Forskning visar hur kunder tenderar att agera mer emotionellt vid sina köp, nÄgot som mÄnga företag försöker bemöta. Produktproducerade företag har sedan lÄngt tillbaka anammat varumÀrkespersonlighet som en del i marknadsstrategin för att kommunisera och personlighetsanknyta med kunder. Tidigare studier har visat att företag som vÀljer att personifiera sitt varumÀrke nÄtt stor framgÄng pÄ dess marknad.

Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring pÄ semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lÄng fÀltstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gÄtt till vÀga. För att fÄ en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vÄr studie intervjuat olika aktörer sÄsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del Àr hur denna lilla ö sÄ snabbt kunnat vÀxa fram till vad mÄnga i vÀstvÀrlden kallar ett paradis. Vi Äkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundlÀggande förutsÀttningar som krÀvs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius.Uppsatsen fokuserar pÄ de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumÀrkesbyggande samt platsimage.

Blandstad Àr ett begrepp som anvÀnds frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det Àr en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska Äterkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande Àr de skyddsavstÄnd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser Àndrats frÄn tidigt 1800-tal fram till idag.

Detta kandidatarbete uppfördes vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna, under vĂ„rterminen 2012 efter en introduktion till projektet av Ramböll, Uppsala. MĂ„let med studien var att undersöka hur det gĂ„r att underlĂ€tta för fotgĂ€ngare och cyklister att röra sig utmed lĂ€nsvĂ€g 255 pĂ„ ett sĂ€kert och trivsamt sĂ€tt, samt att undersöka vilken möjlighet landskapet har att klara dessa förĂ€ndringar. Ämnet knyter samman flera viktiga aspekter för en landskapsarkitekt dĂ„ arbetet behandlar en frĂ„ga som Ă€r viktig bĂ„de ur gestaltnings- och planeringsperspektiv samt har stor betydelse för samhĂ€llets invĂ„nare och för naturens hĂ„llbaret. DĂ„ strĂ€ckan som studerades Ă€r nĂ€stan tvĂ„ mil lĂ„ng gjordes studien pĂ„ en övergripande nivĂ„ med landskapets helhet i fokus. I analysen lades sĂ€rskild vikt vid visuella upplevelsevĂ€rden som kan uppfattas i gĂ„ng- och cykelfart, det vill sĂ€ga stora landskapselement och variation av naturtyper. Även perceptuella vĂ€rden sĂ„som fysisk bekvĂ€mlighet samt kĂ€nslomĂ€ssiga upplevelser studerades.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsÀttningar till anvÀndning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de Äterfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks nÄgra teorier inom omrÄdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som frÀmst pÄverkar Àr; upplevelsen av platsbildning, skalnivÄns pÄverkan av upplevd aktivitetsnivÄ, platsens integration i förhÄllande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika mÄlgrupper kan anvÀnda sig av den, men ocksÄ för hur hierarkin mellan olika anvÀndningsomrÄden blir.

Jag har alltid tyckt om att arbeta med vÀxter som ger karaktÀr. Under mina tre Är pÄ SLU i Alnarp vÀxte det fram smÄ idéer kring vad jag kunde tÀnka mig att skriva om i mitt examensarbete. Hur kan man arbeta med vÀxter för att skapa olika effekter, teman eller röda trÄdar genom anlÀggningar? Genom min litteraturstudie har jag fÄtt reda pÄ historien bakom naturlika planteringar; hur kommunerna i Sverige började omprioritera skötseln i parker pÄ 1960-1970-talen dÄ skötselkostnaderna behövde minskas. Det togs upp hur det ska gestaltas för att efterlikna naturen, men Àven att kunskapen inom projekteringen och arbetet med naturlika planteringar mÄste bli bÀttre.

Fytoremediering Àr en relativt ny saneringsmetod men har de senaste Ären blivit mer uppmÀrksammad inom forskning. Fytoremediering bygger pÄ vÀxters naturliga förmÄga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer dÀr vÀxter kan ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen och pÄ sÄ sÀtt sanera föroreningar pÄ ett biologiskt hÄllbart sÀtt. VÄra stÀder blir alltmer tÀtbefolkade i och med befolkningsökningen i vÀrlden och en stigande inflyttning till stÀderna. Det finns mÄnga outnyttjade postindustriella omrÄden i dagens stÀder som lÀmnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för mÀnniskors hÀlsa, djur och natur. Dessa sÄ kallade brownfields kan fÄ en ny anvÀndning och pÄ sÄ sÀtt undviks exploatering av vÀrdefull natur och Äkermark. Med hjÀlp av vÀxter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen fÄr ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.

Jag har tagit del av ett projekt som heter ?Platsinnovation i Swedish Lapland ?. Platsinnovation beskrivs som en principiell ny form av innovation som ska bidra till ett attraktivt och hÄllbart samhÀlle bÄde socialt, ekonomiskt och miljömÀssigt. I begreppet ingÄr tre delar: fysisk gestaltning, innehÄll och platsmarknadsföring (Karlberg, 2015 & LTU, 2015). Projektet bedrivs av LuleÄ tekniska universitet (LTU) med syfte att utforska hur vi kan ta tillvara pÄ en plats identitet och förstÀrka upplevelsen av platsen.

Detta examensarbete handlar om en tĂ€tortsnĂ€ra landsbygd och hur den kan utvecklas till en boendeplats för fler mĂ€nniskor Ă€n idag. Platsen heter SydvĂ€stra Möckeln och ligger strax utanför Älmhult i södra SmĂ„land. I Älmhult ser man en befolkningsökning samtidigt som det Ă€r brist pĂ„ bostĂ€der. Det som erbjuds Ă€r tomter och villor i traditionella villaomrĂ„den. Kommunen har i sin översiktsplan pekat ut omrĂ„den för boende i SydvĂ€stra Möckeln, som ligger som lĂ€ngst sex kilometer ifrĂ„n centrum och min uppgift har varit att ta fram ett förslag pĂ„ hur utbyggnaden av detta omrĂ„de kan se ut. Titeln pĂ„ arbetet ? Blandbygd ? syftar till förslaget, dĂ€r bebyggelsen bestĂ„r av olika boendeformer för att möjliggöra tĂ€tortsnĂ€ra landsbygdsboende för olika mĂ€nniskor.

Ian Thompson anvÀnder i boken Ecology, Community and Delight ett begrepp benÀmnt tri-valent design, vilket kan jÀmstÀllas vid ett optimum för en landskapsarkitekts arbete att gestalta tilltalande platser. Thompson förklarar att begreppets kÀrna uppnÄs dÄ en plats uppvisar en harmonisk kombination av sociala, ekologiska och estetiska vÀrden samtidigt. Inom den ekologiska delen av tri-valent design belyser han vikten av ekologisk hÄllbarhet och alternativa metoder för dagvattenhantering nÀmns som en viktig del i arbetet. En typ av dagvattenanlÀggning Àr dagvattendammen, vilken Àr ett mer miljövÀnligt komplement till de idag överbelastade reningsverken. Med hjÀlp av dagvattendammar kan förorenat vatten, frÄn stÀdernas gator och tak, magasineras samt renas pÄ naturlig vÀg innan det slutligen nÄr hav och sjö.

Migration Àr resultatet av en vÀxande globaliserad ekonomi och ett utökataktivitetsmönster vilket stÀller högre krav pÄ individens rörlighet. Migration bidrarbÄde med för- och nackdelar för samhÀllsutvecklingen i ett land, en region och pÄ enplats. Ur ett kulturgeografiskt perspektiv studeras migration utifrÄn vilkaomstÀndigheter och förutsÀttningar som ligger till grund för uppkomsten avflyttströmmar, sÄ kallade push- och pullfaktorer. Push- och pullfaktorer kan kopplastill vad det Àr som gör en omlokalisering eller en plats attraktiv, vilket stÀrkerplatsattraktiviteten genom omrÄdesfaktorer. Dessa omrÄdesfaktorer pÄverkaruppfattningen om platsens kapacitet och de resurser som finns tillgÀngliga för attfrÀmja en fortsatt befolkningstillvÀxt samt hur platsen pÄverkas avbefolkningsförÀndringar som uppstÄr i och med migrationsprocesser.