Detta examensarbete syftade till att undersöka om lera kan förhindra en spridning av klorerade lösningsmedel ned till grundvattnet samt vid vilka hydrogeologiska förhÄllanden som lera har störst potential att vara tÀtande. Det övergripande mÄlet med arbetet var dock att bidra till att tydliggöra definitionen av och förbÀttra kunskapslÀget om tÀtande jordlager pÄ Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).Sju förorenade omrÄden dÀr klorerade lösningsmedel pÄvisats i jord och/eller grundvatten valdes ut till en jÀmförande fallstudie. Samtliga omrÄden var belÀgna inom 750 m frÄn nÄgot av SGUs lokalkarterade grundvattenmagasin och lera överlagrade helt eller delvis grundvattenmagasinet pÄ platsen. Resultatdata i form av jord- och grundvattenprov frÄn tidigare undersökningar av omrÄdena lagrades in i databaser pÄ SGU. Spridningen av klorerade lösningsmedel pÄ varje omrÄde analyserades sedan genom att titta pÄ var i omrÄdet olika koncentrationer uppmÀtts och hur koncentrationerna förÀndrats med djupet.

Hur planerar man förtÀtning av stÀder dÀr grönytor vÀljs ut för ny exploatering? Det Àr vad arbetet i huvudsak vill ha svar pÄ. StÀderna vill bÄde expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgÄng till mycket grönt. Det urbana stÄr för den tÀta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna stÄr för friytor, grönomrÄden och grönska i stÀderna. Ronneby Àr en kommun likt mÄnga kommuner som har den hÀr problematiken mellan urbanitet och natur.

Examensarbetet ?Villa Sassi - ett gestaltningsförslag? redogör för tankar och processer under utformningen av det slutliga förslaget till trÀdgÄrdens utformning. Villa Sassi ligger i Lunds norra utpost, och förslaget tar hÀnsyn till platsen. Huset Àr ritat av arkitekt Heidi Sassi. De har sjÀlva byggt huset. Idag bor de i huset med sin familj. Arbetet inleddes med diskussioner med Heidi Sassi om hennes visioner för trÀdgÄrden.

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

Syftet med studien Àr att försöka undersöka hur fyra nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de anvÀnder för sin sprÄkinlÀrning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien Àr famförallt fokuserad pÄ den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra nyanlÀnda elever i Äldern 9-13, tvÄ flickor och tvÄ pojkar. Eleverna berÀttar om hur det Àr att befinna sig i en miljö dÀr de inte förstÄr vad nÄgon sÀger och dÀr ingen förstÄr vad de menar. De beskriver sin rÀdsla, oro, nervositet och ensamhet men Àven sin nyfikenhet, glÀdje och positivitet.

Det har gÄtt 20 Är sedan katastrofen i Tjernobyl intrÀffade. Landskapet som förorenades vid katastrofen förlorade det mesta av sin brukbarhet för mÀnniskan och kan komma att ligga i trÀda i kanske 1000 Är framÄt. Hur ska vi komma ihÄg platsen och dess historia under sÄ lÄng tid? Hur ska berÀttelsen gÄ frÄn oss, till vÄra barn, barnbarn, barnbarnsbarn och vidare i kanske 30 generationer. Och vad hÀnder med naturen under tiden? InifrÄn zonen har landskapet inte förÀndrats.

MÄnga ideellaorganisationer bidrar med stora vinster för folkhÀlsan. En sÄdan organisationÀr ?Bollplanket?. Syftet med studien var att undersöka hur de som arbetar pÄ ?Bollplanket?upplever och beskriver verksamheten.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

Som arkitekt, byggherre och brukare i en och samma person ges unika möjligheter att styra hela processen frÄn första skiss till fÀrdig byggnad och dÀrigenom förverkliga ett högst personligt bud pÄ vad ett samtida hus kan vara.Mitt examensarbete Àr en betraktelse av den delvis Àventyrliga resan att rita och lÄta uppföra ett enfamiljshus i vilket man sedan flyttar in. Följande begrepp behandlas:Platsen och dess förutsÀttningar ur historiskt och fysiskt perspektiv.Programskrivandet; med utgÄngspunkt i vardagslivet nu och i drömmar om en tÀnkt framtid. Det unika vÀgt mot det generella mot bakgrund av bristen pÄ tidigare erfarenheter av villaliv. Funktioner samt Inre och yttre rumssamband beskrivs.Gestaltning av byggnaden; dels som en tredimensionell konsekvens av programmet, dels genom konceptuella val, samt ett stort intresse för materials egenfÀrg och genomarbetade detaljer. En undersökning av grÀnssnittet mellan tradition och modernism.Upphandling, tid och ekonomi ? en översiktlig redogörelse för hur dessa frÄgor balanserats.Materialet bestÄr av text ritningar och fotografier..

Dagvattnet i stadsmiljö har lÀnge varit nÄgot som ska ledas under marken i rör. NÀr vattnet rinner pÄ gator, genom industriomrÄden och villakvarter samlar det pÄ sig en mÀngd förore-ningar frÄn dessa ytor. NÀr sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det nÄr ut till sjöar och hav. Genom att istÀllet anlÀgga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller vÄtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. SÄdana anlÀggningar utgör ocksÄ en varierad karaktÀr i staden.

Denna kandidatuppsats pÄ 15 högskolepoÀng syftar till att beskriva samisk identitet i storstaden, i detta fall samisk identitet i Stockholm. De möjligheter som finns för att kÀnna sig samisk i en storstadsmiljö och de identitetskriterier som Àr svÄra att uppfylla pÄ en annan plats Àn Såpmi, samernas land har undersökts och analyserats. Kandidatuppsatsen Àr samhÀllsvetenskaplig och grundas i kvalitativa metoder. Fem intervjuer med samer bosatta i StockholmsomrÄdet har genomförts dÀr frÄgorna riktats mot platsens betydelse och dennas relevans för den samiska identiteten. Betydelsen av plats, den gemensamma historien och tillhörigheten till andra samer visas vara viktiga komponenter i den samiska identiteten.

ÄndamĂ„let med detta examensarbete har varit att ta fram ett gestaltningsförslag för en cirkulationsplats i Uddevalla i linje med kommunens slogan HjĂ€rtat i BohuslĂ€n. Ett syfte har ocksĂ„ varit att utifrĂ„n ett BohuslĂ€nskt vĂ€xtmaterial skapa en attraktiv vĂ€gmiljö med mĂ„l att minska de skötselinsatser som i dagslĂ€get krĂ€vs. Litteraturstudier har genomförts och informationen har legat till grund för platsens utformning. HĂ€r Ă€r havsstranden den frĂ€msta huvudmiljön i förslaget och de vegetationstyper som ansetts mest relevanta för gestaltningen har stĂ„tt som inspirationskĂ€lla. Litteraturen har delats upp och riktats inom de omrĂ„den som ansetts mest vĂ€sentliga för utformningen. Skisser pĂ„ plats, fotografering och en mindre inventering har genomförts för ökad förstĂ„else av platsen. Resultatet blev en gestaltning med stenblock och svarttall som bas, en naturlik vĂ€gmiljö.

Syftet med denna masteruppsats Àr att undersöka bostadsomrÄdet Holma, dess förutsÀttningar och hur det upplevs av befolkning och verksamma i omrÄdet, samt att analysera och diskutera omrÄdet utifrÄn teoretiska resonemang kring plats, urbanitet och grannskap. Vidare Àr förhoppningen att kunna identifiera resurser för frÀmjandet av gemenskap och hÄllbar förbÀttring. Arbetet skrivs utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr en premiss Àr att mÀnniskor genom sitt agerande formar mening och att detta agerande i sig pÄverkas av sociala strukturer. Det empiriska arbetet utgörs av etnografiska studier som analyseras utifrÄn nÀmnd teoretisk bas. Studien mynnar ut i resonemang kring vikten av medborgarengagemang och lÄngsiktighet i grundandet av intiativ i grannskapet.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstÄ elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda pÄ detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, dÀr jag har tillÀmpat en hermeneutisk ansats. För att fÄnga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat pÄ eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio Är.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete dÀr begreppen och dess tillÀmpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet anvÀnds för att ÄskÄdliggöra nÄdda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar pÄ hur kulturmiljöer Àr karaktÀrsskapande och ger identitet till platsen. Vilket pÄ sÄ sÀtt gör dem till en resurs för framtiden. DÄ kulturmiljövÀrden tas tillvara genom hÀnsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgÄng för mÀnniskor och samhÀlle, de bildar en av de grundlÀggande utgÄngspunkterna för olika planerade förÀndringar.