Denna uppsats Àmnar öka förstÄelsen för vad som gör att en del platser Àr trygga och andra platser Àr otrygga med utgÄngspunkt i fyra av Malmös bostadsomrÄden. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gÀng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som frÀmst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i omrÄden med majoriteten individer av utlÀndsk bakgrund.

Hur lÀr man kÀnna en plats? I mitt examensarbete har jag undersökt hur man genom en konstnÀrlig process kan nÀrma sig en plats. Hur man kan studera sin egen nÀrmiljö för att upptÀcka nÄgot nytt i sin vardag. Hur man kan ta plats, ockupera och interagera med hus, inredning, mÀnniskor och material. Flera platser har legat under observation, dÀr HDK - Högskolan för Design och Konsthantverk har varit en av dem.

Arbetet behandlar rumslighet i trÀdgÄrden och utgÄr ifrÄn Norberg-Schulz (2003) essÀ om fenomenet plats. EssÀn beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsÀttet ofta avspeglas i trÀdgÄrdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fÄnga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara mÀnniskans upplevelse av fenomenet. Det Àr sÄ vi ocksÄ gÀrna beskriver trÀdgÄrd, genom att dela med oss av vÄr upplevelse av trÀdgÄrden. Platsens struktur delas upp i rum, som Àr den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktÀr, som Àr den allmÀnna atmosfÀren hos platsen.

Karlskrona har varit en stÀngd stad för utlÀndska besökare under en period pÄ 300 Är men flera delar av staden har ocksÄ varit stÀngd för allmÀnheten. Ett exempel pÄ ett stÀngt omrÄde Àr Stumholmen som öppnades pÄ 90-talet inför bomÀssan som hölls pÄ ön Är 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men mÀnniskors vistelse pÄ ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förÀndringar i den fysiska miljön samt anvÀndning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas dÀr men ocksÄ till att Stumholmen övervakas sommartid.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon pÄverkas av att vÀxa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta mÀnniskor i skolan och arbetet som vÀxer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjÀlp av 52 öppna och slutna frÄgor som studerade 16 syskons uppfattning angÄende ansvarstagande, hjÀlpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en Äldersskillnad pÄ upp till 2,5 Är förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utstrÀckning Àn ensambarn. Resultat visade Àven att yngre systrar undviker konflikter med sina förÀldrar i större utstrÀckning Àn deras Àldre systrar.

Personer som stÄr inför att vÀlja material vid en ny- eller ombyggnad har otroligt mycket att vÀlja emellan. Att göra ett bra val kan innebÀra olika saker, men för mig Àr ett bra val att vÀlja ett material som gör sÄ lite skada pÄ vÄr natur och pÄ oss mÀnniskor som möjligt. Skada innefattar vanliga fysiska skador och pÄverkningar, men Àven dÄliga materialval som leder till onödiga kostnader. Att vÀlja ett material som mÄste underhÄllas ofta, eller repareras och bytas ut tidigt, Àr ett dÄligt val. GÄr det sen inte att ÄteranvÀnda eller Ätervinna grundmaterialet pÄ nytt Àr det Ànnu sÀmre.I min undersökning har jag tittat pÄ fasadmaterial, takmaterial, fÀrger, fönster och dörrar.

En god ljussÀttning med utgÄngspunkt i rumslig gestaltning kan medföra mÄnga positiva synergieffekter som, till exempel, vistelsemiljöer i nattlandskapet dÀr mÀnniskor kan kÀnna sig trygga att röra sig tack vare den goda uppsikten över omgivningarna och dÀrmed möjligheten till orientering. I detta arbete presenteras slutsatsen att landskapsarkitekter kan bidra med mycket i detta sammanhang genom ett rumsligt tÀnkande i den lilla sÄ vÀl som den stora skalan dÀr mÀnniskan Àr i fokus samt inte minst genom kunskaper om utemiljöns material och dess förÀnderlighet. Syftet med detta arbete har varit att tillÀmpa de kunskaper som jag erhÄllit under landskapsarkitektutbildningen och genom ett gestaltningsförslag bidra till en fördjupad förstÄelse kring hur det gÄr att arbeta rumsligt med belysning i landskapet. Baserat pÄ egna observationer och befintliga teorier presenteras, i slutet av detta arbete, nÄgra av de aspekter som kan vara viktiga dÄ man vill skapa rum med hjÀlp av belysning. Dessa aspekter Àr: kontraster, ljusgradienter, avstÄnd/djup, ljuskÀllans placering, ljusets spridning och nivÄ samt inte minst fÀrg och textur pÄ de material som finns i rummet. Genom att studera litteratur om hur belysning kan pÄverka vÄr uppfattning av rummet under dygnets mörka timmar samt genom att studera befintliga belysningslösningar, fick jag inspiration och idéer till gestaltningsförslaget. För att prova dessa idéer byggdes en digital 3D-modell upp av ett befintligt förslag av utemiljön kring ett seniorboende i Vimmerby.

Denna uppsats har som mÄl att identifiera en problematik gÀllande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berÀttelser, bilder och förestÀllningar om Staden som vÀljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrÄn detta konstruerat ett teoretiskt ramverk dÀr adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers förestÀllningar av platser Àr förankrade i, vilka aktörer som pÄverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri bestÄr av samrÄdshandlingar frÄn tvÄ detaljplaneprocesser frÄn Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehÄllsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angÄende medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som fÄr sin berÀttelse, förestÀllning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berÀttelse, förestÀllning som exkluderas..

Under 2012 uppmÀrksammades ett ovanligt rÄn i media. En berusad man föll ned pÄ ett tunnelbanespÄr och slog sig medvetslös. DÀrefter rÄnades han pÄ sina vÀrdesaker och lÀmnades Ät sitt öde medan gÀrningsmannen lÀmnade platsen. Syftet med den hÀr undersökningen var att mÀta empati gentemot gÀrningsmannen och brottsoffret i denna hÀndelse. I en kvantitativ enkÀtundersökning, med kvalitativa inslag, deltog 138 studenter varav 70 mÀn.

England var ett föregÄngsland som tidigt förstod fingeravtryckets styrkor och tillskrevdet som ett fullvÀrdigt bevis. Sverige var till en början avvaktande till den nyatekniken men redan 1924 föll den första domen som grundades pÄ ett fingeravtryck.Nu som förr anses fingeravtrycket vara ett fullvÀrdigt bevis och rankas dÀrmed högreÀn DNA.Det finns inte tvÄ individer med samma fingeravtryck. Ett fingeravtryck pÄ enbrottsplats visar med största sÀkerhet att personen befunnit sig pÄ platsen. Det Àrmycket svÄrt att förfalska ett fingeravtryck och Àr i princip omöjligt att plantera pÄ enbrottsplats. Ett fingeravtryck ger en 100% sÀker identifiering och krÀver ingenstödbevisning.Fingeravtryckets unika egenskaper och fullvÀrdiga bevisvÀrde gör att dess framtidinom kriminaltekniken och rÀttsvÀsendet Àr ljus.NÀra slÀktingar har liknande DNA och vid otillrÀcklig mÀngd av DNA-fynd finnssvÄrighet att sÀrskilja individen.

Informationskoncept om kommunikation och tjÀnster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk Är 2010, Äret dÄ Stockholm har som mÄl att varavÀrldens tillgÀngligaste stad. Konceptet bestÄr av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka pÄ en dataskÀrm fÄr information om hur man tarsig frÄn en plats till en annan. Stationerna Àr placerade pÄ frekvent besöktaplatser i staden, sÄ som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. PÄplatser dÀr det inte rör sig folk i samma utstrÀckning finns det #mellanstationer#med karta och info om nÀrliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns Àven markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strÄlar ljus.

Informationskoncept om kommunikation och tjÀnster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk Är 2010, Äret dÄ Stockholm har som mÄl att varavÀrldens tillgÀngligaste stad. Konceptet bestÄr av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka pÄ en dataskÀrm fÄr information om hur man tarsig frÄn en plats till en annan. Stationerna Àr placerade pÄ frekvent besöktaplatser i staden, sÄ som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. PÄplatser dÀr det inte rör sig folk i samma utstrÀckning finns det #mellanstationer#med karta och info om nÀrliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns Àven markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strÄlar ljus.

I ett nedlagt bryggeri har tva? silobyggnader omvandlats till bosta?der. Som alternativ till nybyggnation underso?ker projektet omprogrammering av befintliga byggnader.Silobygnnaderna a?r en del av det nedlagda Prippsbryggeriet i Ulvsunda Industriomra?de och sta?r tomma. Deras Storlek ock sa?regenhet go?r dem till landma?rken i omra?det.

Syftet med arbetet har varit att undersöka de 26 trÀden som Àr planterade pÄ SpÄrvÀgsgatans norra sida i Malmö. Detta för att ta reda pÄ varför vissa trÀd har etablerats sÀmre Àn andra. Arbetet Àr genomfört genom litteraturstudie pÄ trÀd i urbanmiljö allmÀnt och inventering av den i examensarbetet gÀllande platsen.TrÀd i stadsmiljö Àr viktiga för vÄrt vÀlmÄende. De bidrar till grönska och förbÀttrar den förorenade luften som kommer frÄn bilar och fabriker. I dagens moderna samhÀlle utsetts trÀd i stadsmiljö för mÄnga olika typer av stress.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon pÄverkas av att vÀxa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta mÀnniskor i skolan och arbetet som vÀxer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjÀlp av 52 öppna och slutna frÄgor som studerade 16 syskons uppfattning angÄende ansvarstagande, hjÀlpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en Äldersskillnad pÄ upp till 2,5 Är förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utstrÀckning Àn ensambarn. Resultat visade Àven att yngre systrar undviker konflikter med sina förÀldrar i större utstrÀckning Àn deras Àldre systrar.