Syftet med detta arbete Àr att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgÀnglig. Arbetet utgÄr frÄn en fallstudie av det planerade kajstrÄket BorgmÀstarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten frÄn inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till BorgmÀstarebryggan, planens överensstÀmmelse med kommunens mÄl för att skapa en attraktiv och tillgÀnglig plats. DÀrefter kommer en kritisk lÀsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgÀnglighet. BorgmÀstarebryggans tÀnkta utformning skapar mÄnga goda förutsÀttningar för att bli en attraktiv och tillgÀnglig plats för allmÀnheten.

PÄ SkÀrmarö som ligger utmed VÀrmdös kust finns idag SkÀrmarö sjökrog. Detta omrÄde hör till innerskÀrgÄrden i Stockholms skÀrgÄrd. Krogen omgivs av en vacker skÀrgÄrdsmiljö, men dess utomhusmiljö Àr i behov av nÄgonting nytt för att kÀnnas mer attraktiv och tilltalande. Den typiska skÀrgÄrdskÀnslan rÄder pÄ platsen men ingen större anstrÀngning har gjorts för att utforma miljön till nÄgot mer speciellt. Syftet med arbetet var att komma fram till ett designförslag över SkÀrmarö sjökrogs utemiljö med anpassning till skÀrgÄrdens speciella miljö och kultur samt miljöpsykologiska studier som visar hur man utfomar miljöer som Àr tydliga och inbjudande. För att anpassa förslaget till den omkringliggande miljön har frÄgor gÀllande vilka vÀxter som trivs i Stockholms skÀrgÄrd och hur man utformar miljön sÄ den passar in i helheten besvarats. Uppsatsen Àr en processbeskrivning över hur arbetet har gÄtt till vÀga och hur val i gestaltningen gjorts.

Bakgrund: Under senare Är har det skett en internationell harmonisering av den externa redovisningen. IFRS Àr ett principbaserat regelverk vilket innebÀr att företag i mÄnga fall fÄr göra uppskattningar och tolkningar. Enligt IAS 16 ingÄr en uppskattad utgift för nedmontering, bortforsling och ÄterstÀllande av plats i anskaffningsvÀrdet. Förpliktelser för dessa utgifter redovisas och vÀrderas i enlighet med IAS 37. Före övergÄngen till IFRS redovisade de företag som författarna valt att se nÀrmare pÄ alla enligt RedovisningsrÄdets rekommendationer i vilka det finns liknande rekommendationer som i IFRS.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett destinationsutvecklingsperspektiv studera Stockholms hotellsektors samarbete med Stockholm Visitors board.Det visas i studien att turism har stor betydelse för vÀrldsekonomin och Sverige. Destinationer, liksom företag, konkurrerar med varandra för att locka turister. För att bli mer konkurrenskraftig kan destinationen genom samarbete effektivisera sin marknadsföring av platsen och fÄ alla parter att dra Ät samma hÄll. Stockholm Visitors Board som har huvudansvaret för marknadsföring av Stockholm Àr dÄ undersökningsobjektet. Eftersom det finns ett mÄl att utöka antalet gÀstnÀtter i Stockholm blev hotellen i Stockholms stad det andra undersökningsobjektet.För att besvara studiens tvÄ frÄgestÀllningar har fyra hotell valts ut för att diskutera hotellens roll i samarbetet med Stockholm Visitors Board.Slutsatsen som kan dras efter studien Àr att Stockholm Visitors Board delvis inte nÄtt ut till alla hotell vilket kan bero pÄ bristande i kommunikation, hög kostnad samt att ett flertal hotell inte ser nyttan av samarbetet..

Syfte: Att undersöka förekomst av hyperopi i förhÄllande till lÀskunnighet hos hjÀlpsökande hos VFA i Bolivia, samt jÀmföra med studier frÄn andra delar av vÀrlden.Metod: Studien utfördes i april 2010 pÄ tre olika orter i centrala Bolivia. Patienterna sökte sjÀlva upp platsen för att fÄ en undersökning. Subjektiv refraktion utfördes binokulÀrt, utan dimning, med hjÀlp av provbÄge, provlÄda och syntavla med Snellen E, uppsatt pÄ 5 meters avstÄnd. Hyperopi rÀknades som sfÀrisk ekvivalent ? +1,00 D, myopi som ? ?0,25 DS.Resultat: 1 313 personer undersöktes, varav 1 271, mellan 6 och 92 Är gamla, ingick i studien.

Arbetet behandlar rumslighet i trÀdgÄrden och utgÄr ifrÄn Norberg-Schulz (2003) essÀ om fenomenet plats. EssÀn beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsÀttet ofta avspeglas i trÀdgÄrdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fÄnga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara mÀnniskans upplevelse av fenomenet. Det Àr sÄ vi ocksÄ gÀrna beskriver trÀdgÄrd, genom att dela med oss av vÄr upplevelse av trÀdgÄrden. Platsens struktur delas upp i rum, som Àr den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktÀr, som Àr den allmÀnna atmosfÀren hos platsen.

DokumentÀrfotografiet befinner sig i stÀndig utveckling. I takt med att mÀnniskan blir mer rörlig ökar Àven dess kontakt med andra kulturer. Den hÀr rapporten undersöker hur mÀnniskor med olika kulturell bakgrund uppfattar kulturella konnotationer i dokumentÀrfotografier. OmrÄdet studien avser att studera Àr delstaten New Mexico i USA. Rapporten inleder med att definiera den dokumentÀrfotografiska utveckling av landskapet som skett i delstaten.

I detta arbete undersöks det hur en NoSQL-databas presterar jÀmfört med en relationsdatabas nÀr kommunikation sker med en webbapplikation. Testning sker med hjÀlp av en PHP-applikation och Ajax för att simulera anvÀndningen av en webbapplikation. Den data som kommer lagras i databaserna kommer vara strukturerad och databaserna kommer vara pÄ ett odistribuerat system. Metoden Àr teknikorienterade experiment men för framtida arbeten kan dessa tester utföras som en fallstudie för att ytterligare simulera en skarp anvÀndning av en webbapplikation.I detta arbete förklaras anledningen till framtagningen av NoSQL-databaser. Saker som diskussionen om att NoSQL kommer ta över platsen som de mest anvÀnda databaserna frÄn relationsdatabaser tas ocksÄ upp.

I februari 2008 hÀngde sig en man pÄ hÀktet i Mariestad. NÀr mannen antrÀffades av kriminalvÄrdare fick han hÀnga kvar i den strypsnara som han hÀngt sig i. IstÀllet för att lösgöra mannen lÄste kriminalvÄrdarna om honom och tillkallade ambulans. Mannen levde nÀr ambulanspersonalen kom till platsen men omkom senare pÄ sjukhuset. SÄvÀl kriminalvÄrdarnas agerande som den pÄföljande polisutredningen har kritiserats.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgÄngspunkt. Syftet Àr att infoga nÄgra barns röster, angÄende vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes vÄren 2008 i StockholmsomrÄdet, med ett urval av fyra barn i nioÄrsÄldern. Gruppintervjuerna skedde vid tvÄ tillfÀllen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillÀmpas utifrÄn en problematisering av vuxenmakt, dÀr barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp frÄn queer- och maskulinitetsteori anvÀnds för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen anvÀnder sig av olika motstÄndsstrategier, för att handskas med rÄdande vuxenmakt i det offentliga rummet.

I norra Sverige ligger Malmberget, ett gruvsamhÀlle grundat i slutet av 1800-talet. Staden har vÀxt upp runt gruvan,vilken Àven har fött staden. Sedan 1960-talet har dock gruvbrytningen tagit staden i ansprÄk, dÄ malmÄdern som saktamen sÀkert förs till ytan, strÀcker sig in under samhÀllet. Brytningen har gjort stora delar av staden obeboelig pÄ grundav rasrisk och under 2000-talet togs beslutet att helt och hÄllet avveckla samhÀllet. Den hÀr studien undersöker hurförlusten av platsen pÄverkar malmbergsbons platsidentitet, samt hur platsidentiteten pÄverkar instÀllningen till gruvansexpansion pÄ bekostnad av samhÀllet.

Rökning och passiv rökning Àr ett folkhÀlsoproblem som orsakar mycket ohÀlsa.PÄ senare Är har attityderna kring rökning Àndrats frÄn att ha varit rökarens rÀtt att röka till icke-rökarens rÀtt att slippa bli exponerad. Det hÀr kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare dÄ mÄnga icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rÀtt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den hÀr studien Àr att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning dÀr bÄda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill fÄ röka i fred. Det finns ett problem med detta och det Àr att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvÀrligt att vara rökare.

I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village Scandinavia (SVS). Stora avstÄnd mellan viktiga noder i omrÄdet ses tillsammans med hÄrda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvÀrt under den lÄnga exploateringstiden. PÄ uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation pÄ platsen. Ett koncept, dÀr smala vegetationsridÄer planteras lÀngs de framtida rörelsestrÄken i SVS, föreslÄs i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hÄllbarhetsambitioner uttrycker konceptet Àven mÄlet att presentera möjligheter för att anvÀnda avlÀgsnat vÀxtmaterial som en resurs. Hur kan ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvÀgagÄngssÀttet, förena vÀrden sÄsom vindskydd, rekreationsvÀrden och ett ekonomiskt resursuttag, bÄde tidigt och pÄ lÄng sikt? En kunskapssammanstÀllning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhÄller sig till smalare ridÄplanteringar, ett upplevelsemÀssigt perspektiv, ett tidsperspektiv samt ett vÀxtmateriellt resursuttag.

En pojke pa? beso?k i Italien a?t da?r pizza, men pizzan var inte italiensk pizza pa? riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fa?tt i den stockholmsfo?rort han var uppva?xt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, ma?ltid beror till stor del pa? vilka fo?rutsa?ttningar vi har fo?r att utfo?ra analysen. I den ha?r uppsatsen sa? studeras begreppet autenticitet och hur det fo?rha?ller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen fo?r en ma?ltidskontext.

Denna uppsats har som mÄl att identifiera en problematik gÀllande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berÀttelser, bilder och förestÀllningar om Staden som vÀljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrÄn detta konstruerat ett teoretiskt ramverk dÀr adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers förestÀllningar av platser Àr förankrade i, vilka aktörer som pÄverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri bestÄr av samrÄdshandlingar frÄn tvÄ detaljplaneprocesser frÄn Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehÄllsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angÄende medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som fÄr sin berÀttelse, förestÀllning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berÀttelse, förestÀllning som exkluderas..