Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med mÀnniskor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet Àr att fÄ fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sÄdant som bostadsomrÄden och nya kommersiella centrum i relation till olika mÀnniskors livsvillkor och identitet. Freddie HÄkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: FÄr du plats i soffan? ? En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret KnÀppingsborg belÀget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som anvÀnder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och pÄ sÄ sÀtt avgör vilka kunder kvarteret söker.

Stadens offentliga rum Ă€r platser dĂ€r mĂ€nniskor ska kunna vistas pĂ„ lika villkor och det Ă€r en demokratisk rĂ€ttighet för alla att kunna röra sig fritt i alla offentliga miljöer. En grundlĂ€ggande förutsĂ€ttning för att mĂ€nniskor ska vilja vistas i det offentliga rummet Ă€r kĂ€nslan av trygghet. Det Ă€r svĂ„rt att bygga bort reella hot och faror men det finns ett flertal olika faktorer som kan pĂ„verka den upplevda otryggheten. Vissa platser upplevs som otrygga av mĂ„nga mĂ€nniskor trots att inget brott nĂ„gonsin har begĂ„tts pĂ„ platsen. ÄndĂ„ finns det ett samband mellan dessa, dĂ„ platser som uppfattas som otrygga i förlĂ€ngningen kan bli obefolkade. Ofta upplevs en befolkad plats tryggare Ă€n en öde men detta beror Ă€ven pĂ„ vem man Ă€r, vilka mĂ€nniskor som vistas pĂ„ platsen och vad de gör. MĂ€nniskans samspel med dess omgivning Ă€r komplex och dĂ€rför Ă€r sambandet mellan trygghetsupplevelsen och den offentliga miljön viktigt att undersöka.

Idag saknar mÄnga landskapsarkitekter tillrÀcklig kunskap om hur vÀxter ut-vecklas, vilket gör att mÄnga planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att anvÀnda sig av vÀxtdynamik kan planteringar bli hÄllbarare, fÄ förbÀttrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler mÄlgrupper. Syftet med uppsatsen Àr att presentera exempel pÄ kunskap som krÀvs för att gestalta dynamiska planteringar i urban miljö. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktÀr i en offentlig park?? I arbetet presenteras tvÄ planteringsförslag för en kvarterspark i industriomrÄdet KungsÀngen i Uppsala.

I kursplanerna för gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram förekommer begreppet ?erfarenhet? pÄ ett flertal stÀlle. Detta begrepp Àr inte definierat i styrdokumenten av skolverket vilket gjorde det intressant att studera nÀrmare. Syftet med denna studie Àr dÀrför  att beskriva yrkeslÀrares uppfattningar av kursplanernas begrepp ?erfarenhet? som ingÄr i gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram. OmvÄrdnadsprogrammet förÀndrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning.

Denna studie syftar till att studera vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else som finns av litteratur fra?n efterkrigstiden och frama?t i la?robo?ckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2. Underso?kningen so?ker svar pa? fo?ljande fra?gesta?llningar: (1) vilka meningserbjudanden av fiktionsfo?rsta?else ges av de texter, bilder och o?vningsuppgifter som finns i de ba?da la?robo?ckerna? och (2) hur samverkar texter, bilder och o?vningsuppgifter fo?r att erbjuda fiktionsfo?rsta?else? Empiriska data till studien inha?mtas genom att de aktuella kapitlen i la?robo?ckerna detaljstuderas. Den huvudsakliga metoden fo?r att bearbeta och analysera det empiriska materialet a?r funktionell analys.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera aspekter som kan vÀgleda gestaltare i valet av vÀxter sÄ dessa anpassas till rÄdande skötselförutsÀttningar. Arbetet har sin grund i en litteraturstudie dÀr forskning och rön kring vÀxter och deras etablering och utveckling undersöks och presenteras. Resultatet av detta Àr en checklista med aspekter att ta hÀnsyn till vid gestaltning för att gynna vÀxters etablering och tillvÀxt. Enligt checklistan ska gestaltaren förhÄlla sig till följande aspekter: befintligt vÀxtmaterial och indikatorvÀxter, markförutsÀttningar pÄ platsen, vÀxtzon, klimat, vÀderstreck i anlÀggningen, skötselutförare och sociala aspekter, skötselkontinuitet, inhemskt vÀxtmaterial samt estetiska kvaliteter. I uppsatsen appliceras checklistan i ett bostadsomrÄde i Knivsta.

Sedan ett antal Är tillbaka vÀljer allt fler att bo i innerstaden med smÄ barn. Det har skapat ett enormt behov av nya förskoleplatser. Den vanligaste lösningen har blivit paviljonger med tillfÀlligt bygglov dÀr antalet moduler monteras efter behov.  Med denna flexibla möjlighet tycks dock barackerna ha kommit för att stanna och blir oftast nÄgot helt annat Àn den provisoriska lösning de en gÄng var Àmnade för. Ett annat problem som förskolan stÄr inför Àr att maten inte tillagas pÄ plats utan körs ut frÄn storkök och levereras i vÀrmeslÄdor. Det fungerar förvisso men den pedagogiska poÀngen gÄr om intet. Syftet med projektet har varit att rita ett dagis i Stockholms innerstad som med samutnyttjade funktioner ger ett flexibelt förslag. Till förskolan hör ett restaurangkök som ocksÄ serverar en restaurang, öppen för allmÀnheten.

I Sverige har det under de senaste Ă„ren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angĂ„ende nĂ€rvaron av tiggande EU-migranter frĂ„n Östeuropa i svenska stĂ€der. Konflikten pĂ„visar att fenomenet tiggeri Ă€r nĂ„got som upplevs som vĂ€ldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den hĂ€r studien var dĂ€rför att utföra en diskursanalys kring hur invĂ„nare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under vĂ„ren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvĂ€rldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, dĂ„ tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa grĂ€nsdragningar pĂ„ den urbana platsen.

Projektets ide Àr frÀmst att göra byggnaden till en spektakulÀr och funktionell upplevelse förbesökarna. Varför Àr detta förslag den bÀstaför den hÀr platsen? För att den Àr intressant och blir som ett mÀrke och symbol för Stockholm som Sydneyoperan Àr för Australien. Dessutom kopplar den till omgivningen med sitt reflekterande fasad och den skapar en ny och spÀnnande inre miljö för besökarna. NÀr man har ett sÄ stort program som detta projekt har bör man ta chansen att skapa att skapa monumentala rum och intressevÀckande former.

I syfte att bÀttre möta de verksamheter som bedrivs pÄ gÄrden SkÀrholmen 1:18 i BohuslÀn har jag ritat ett förslag till en flexibel byggnad som i sitt utförande uteslutande anvÀnder sig av de materiella resurser som redan finns pÄ platsen..

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

What gives a place meaning for it?s users? The intention of this paper is to investigate how landscape architecture is able to form places that evoke involvement from it?s users. Ideas within architectural theory such as territoriality space and place is being explained and used when analyzing several different case studies. The places for my case studies are all distinct in their expression and can all most be treated as objects on their own. In my case studies I came to the conclusion that a designer can work in many different ways to create a site that appeals to it's users, but that it is the sites that allow users to interact that become meaningful places..

I det hÀr examensarbetet undersöks industrins plats i staden med Ringöns industriomrÄde i Göteborg som objekt för undersökningen. Arbetet tar upp flera anledningar till att ifrÄgasÀtta industriverksamhetens frÄnvaro i vÀstvÀrlden och, framför allt, i staden. I takt med att handel och tillverkning globaliserats, har avindustrialiseringen i vÀst blivit ett faktum. En stor del av tillverkningsindustrin har av ekonomiska skÀl flyttats till lÄglönelÀnder, och informationssamhÀllet har kommit att betraktas som industrisamhÀllets ersÀttare. I stadsbyggandet har detta tydligt visat sig i omvandlingen av tidigare industriella omrÄden till bostads-, kontors-, och handelskomplex. Denna utveckling, med industrins frÄnvaro i vÄr del av vÀrlden och dess stÀder, har börjat omvÀrderas av flera forskare. Det finns de som anser att tillverkningsindustrin mÄste komma tillbaka, bÄde av ekonomiska och miljömÀssiga skÀl.

Rapporten Àr en undersökning gÀllande det som hÀnder nÀr en plats Àndrarfunktion och karaktÀr. I Stockholm har pendeltÄgstationen Karlberg en centraloch social roll som kan komma att rubbas av dess stÀngning. VÄr rapport kommersÄledes handla om att undersöka och förstÄ platsen för att sedan geÄtgÀrdsförslag pÄ ett gestaltningsarbete i form av ett byggnadsverk..