Detta arbete handlar om att skapa en ny cirkushall till cirkus cirkör som vill sammla sin versamhet i en byggnad. PÄ platsen i alby finns redan en byggnad som cirkus cirkör anvÀnder. Jag gör ett tillÀgg till den befintliga byggnaden genom att addera nya mindre byggnader till den större byggnaden och skapa trÀningsytor emellan dem..

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Projektet undersöker byggnaden pÄ kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgÄgnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in pÄ byggnadens sturkturella principer och rÀttar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förÀndring och tillÄter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att vÀxa fram..

Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmÄl för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med lÀngre öppettider och en större mÀngd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor pÄ Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg Àr aktuell.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet pÄ Brunkebergstorg och dÀrmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. TillvÀgagÄngssÀttet utmÀrks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan anvÀndas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum.

Lek Àr en erkÀnt viktig del i barns utveckling men det nÀmns sÀllan vad för betydelse den har för vuxna. I detta arbete har jag utgÄtt frÄn att lek Àr nÄgot att ta tillvara pÄ och uppmuntra i livet. Jag har ocksÄ utgÄtt frÄn att leken inte alla gÄnger kommer av sig sjÀlvt utan att den kan behöva uppmuntras. Jag försöker i det hÀr arbetet fÄ ett grepp om vad lek har för betydelse i vuxenlivet samt vad det finns för positiva aspekter med leken. Jag har undersökt hur vi idag ser pÄ lek bland vuxna och vad det finns för olika ansatsningar till att fÄ in mer lek i vuxenvÀrlden. Genom teoribildning och tvÄ platsstudier har jag analyserat vad det finns för olika aspekter som bör tas hÀnsyn till vid planerandet av en lekfullmiljö riktad till vuxna, exempelvis sÀrskilda inslag eller element som uppmuntrar till lek. Det finns idag flera forskare och organisationer som föresprÄkar och jobbar för att mÀnniskor ska inse vÀrdet av lek. Dels genom att upplysa om vÀrdet men ocksÄ med att uppmuntra mÀnniskor genom olika initiativ till att leka mer.

Denna uppsats har fokus pÄ platser som Àr möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad frÄn planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, prÀglas dessa platser av en rad olika motsÀttningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se pÄ mellanrum som överblivna platser utan vÀrde och som en markreserv i vÀntan pÄ en framtida stadsutveckling. Trots detta anvÀnds dessa platser av mÀnniskor, som snarare ser pÄ mellanrum som vÀrdefulla platser och som en slags frizon för mÀnniskor och aktiviteter som inte ges nÄgot utrymme pÄ planerade och kontrollerade platser i staden.

Den höga graden av inflyttning till stÀder idag, med en hög efterfrÄgan pÄ mark i centrala lÀgen, bidrar till att priset pÄ ett liv i staden ökar. En effekt av det Àr att nedgÄngna stadsdelar tas över av en samhÀllsklass med en bÀttre ekonomi Àn de ursprungliga invÄnarna. Fenomenet kallas gentrifiering och kan ses i omrÄdet Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gÄtt frÄn ruffig till trendig. Syftet med det hÀr arbetet Àr att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av gentrifiering frÄn ett nÀringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades smÄföretagare baserat pÄ hur lÀnge de verkat pÄ platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika Äsikter om gentrifiering i allmÀnhet och mer specifikt om processen i Hornstull.

Stockholmsoperan, StadsgÄrdkajen, en opera för alla!Koppla samman och tillÄta; Mitt huvudkoncept handlar om att skapa kopplingar i staden och locka mÀnniskor att vistas pÄ platsen, dag som natt, Stockholmsbo som vÀrmlandsbo. Oavsett om du gÄr pÄ opera eller bara tar en kvÀllspromenad, vill Àta en god matbit eller fika pÄ café, ska operan tillgodose alla dessa behov..

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra lÀget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kÀnnetecknas idag av stora asfaltytor som upplÄts för bilparkering och trafikstrÄk. All vattenkontakt i omrÄdet avsÀtts idag för bilens ÀndamÄl - för parkering och vÀgar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrÄn sina planeringsförutsÀttningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbÀrande grundförutsÀttningar; * Den centrumnÀra lokaliseringen. * Den nÀrvarande kulturhistorien genom riksintresset för kulturmiljö som omfattar hela centrala Kalmar.

PÄ platsen dÀr konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en vÀlanvÀnd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet pÄ platsen och förutsÀttningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde gÄr genom tomten, som idag anvÀnds som parkeringsplats, frÄn tomtens södra Ànde frÄn Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten dÀr Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsÀttningar att förstÀrka detta flöde. Genom att lÀgga museet under mark kan platsen aktiveras och anvÀndningen ökaPÄ marknivÄn skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.

Syftet med examensarbetet Àr att göra ett visionÀrt utvecklingsförslag för hur SJ-omrÄdet i BollnÀs kan utvecklas till en tillgÀnglig stadsdel, vÀl integrerad med omgivande stad. I och med omrÄdets centrala lÀge med mÄnga strÄk som passerar förbi bedömde vi att omrÄdet hade mycket goda förutsÀttningar för att bli en levande stadsdel. Inventerings- och analysarbetet utgick frÄn egna upplevelser pÄ platsen och frÄn BollnÀs kommuns redan gjorda utredningar om omrÄdet och dess omgivning. De punkter vi fann viktigast och som vi arbetade mest med vid planeringen och gestaltningen Àr: 1) att bevara omrÄdets unika karaktÀr med kulturhistoriskt viktig struktur och karaktÀristiskt landskap och bebyggelse, 2) att tillgÀngliggöra det idag slutna och delvis oanvÀnda omrÄdet, 3) att lÀgga extra fokus pÄ mÄlgruppen ungdomar och unga vuxna vid planering av nya funktioner i stadsdelen, dÄ vi uppmÀrksammade problem med att denna mÄlgrupp flyttar frÄn BollnÀs. VÄr ambition var att skapa ett omrÄde med en funktionsintegrering som frÀmjar socialt liv pÄ platsen under stora delar av dygnet, dÀr vi velat fÄ in bÄde boende, handel och service. Vi föreslÄr en etablering av ett distansutbildningsuniversitet som skulle frÀmja stadens ungdomar.

UtmÀrkande för Uppsalas arkitektur Àr domkyrkan och slottet. En kÀnslighet för den sÄ kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda pÄ avstÄnd) som lÀnge har prÀglat stadens stadsplanering och Àr ett av flera skÀl till att antalet byggnader högre Àn 5?6 vÄningar anses vara lÄgt. PÄ vÀstra sidan av FyrisÄn finns ytterligare en del arkitektoniska sevÀrdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som Àven dessa ingÄr i denna kulturella och historiska nod av landmÀrken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadomrÄdet ska i bÀsta av fallen kunna ingÄ i denna knut av attraktioner.

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostÀder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan frÄn Stockholms innerstad. Alldeles intill ett kÀnsligt naturreservat. Kompakt boende, smÄskalig service och platsen prÀglas av en kÀnsla av nÀrhet. De boende ska anvÀnda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utstrÀckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvÀmlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

Ian Thompson menar att man, vid gestaltning, bör ha som mÄl att slutresultatet ska inneha höga vÀrden av ekologiska, sociala och estetiska kvaliteteter. Detta benÀmner han som trivalent design, nÄgot som han menar att generellt innebÀr bÀttre design Àn uni- eller bivalent design dÀr endast en respektive tvÄ av dimensionerna ovan tas i beaktande. I detta arbete Àr syftet att ta fram ett programförslag för ett bostadsomrÄde i Södra LillÀngen i Mariehamn och samtidigt undersöka trivalent design som hjÀlpmedel för landskapsarkitekten. FrÄgestÀllningen som anvÀnts Àr hur ekologiska, sociala och estetiska dimensioner kan bevaras och gestaltas vid en exploatering av Södra LillÀngen. Arbetet har delats upp i en förstudie och en programförslagsdel. Förstudien bestod av en inventering, en art- och habitatsundersökning och en analys. Under inventeringen studerades omrÄdet och omgivningen för att ta reda pÄ vad som fanns pÄ och omkring platsen idag.

Bilrelaterad brottslighet medför stora kostnader bÄde för samhÀllet och den enskilde. Att förebygga brott som stöld ur bil Àr dÀrför en viktig uppgift, bÄde för polis och de ansvariga för de omrÄden dÀr bilar parkeras. Vi har valt att arbeta med ett av Göteborgs Parkeringshus (?Lisebergs parkeringshus?, SofierovÀgen) i syfte att finna konkreta förslag pÄ hur stöld ur bil kan förebyggas pÄ platsen, hur brotten varierar över Äret och om det i sÄ fall skulle krÀvas sÀrskilda insatser under den tid dÄ parkeringshuset Àr som mest drabbat av brott..