Projektet undersöker byggnaden pÄ kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgÄgnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in pÄ byggnadens sturkturella principer och rÀttar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förÀndring och tillÄter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att vÀxa fram..

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

I det hÀr examensarbetet undersöktes hur designprocessen kan se ut nÀr en grupp medelÄlders mÀnniskor genom tvÄ workshops tar sig an ett designprojekt med hjÀlp av participatory design i det offentliga rummet. Participatory design innebÀr en deltagande design dÀr brukaren, alltsÄ den tÀnkta anvÀndaren, Àr med i hela designprocessen. Jag har utgÄtt frÄn allemansrÀtten som ram för det offentliga rummet. Jag har anvÀnt mig av etnografiskt inspirerad metod och gjort ett kortare fÀltarbete i en liten stad i Dalarna dÀr jag genomförde designprojektet. Undersökningen utgÄr frÄn frÄgestÀllningen:Hur kan designprocessen se ut nÀr en grupp arbetar kollektivt med det offentliga rummet och allemansrÀtten som utgÄngspunk i ett designpedagogiskt projekt? Projektet har sedan dokumenterats med hjÀlp av foto, film och fÀltanteckningar.

Barnens rÀtt till det offentliga rummet i stÀderna Àr idag högst begrÀnsad. Förutom förskolegÄrdar och skolgÄrdar Àr barn i stÀderna hÀnvisade till speciellt utformade lekplatser för sin lek. Studier av barns lek och lekmiljöer för barn har i första hand bedrivits i de miljöer dÀr barn kan leka relativt fritt inom ett geografiskt avgrÀnsat omrÄde. Bland annat har jÀmförelser gjorts mellan olika förskolegÄrdar för att ta reda pÄ vilken typ av miljöer eller inslag i miljön som stimulerar till barns lek. DÄ det gÀller barns lek i det offentliga rummet Àr forskningen idag högst begrÀnsad.

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

Olofstorp ligger i ett skogsomrĂ„de mellan BorĂ„s och Ulricehamn (figur 1). Olofstorp Ă€r en ödegĂ„rd som idag Ă€gs av Stiftelsen Petersson-Grebbe och Sveaskog. De har tillsammans med SkogssĂ€llskapet och Grovare-FĂ€nneslunda Hembygdsförening startat ett skogshistoriskt projekt som heter Olofstorp ? ett jordearv. Projektet började formas nĂ€r projektledaren Örjan Hill höll i en kurs som utmynnade i en bok om FĂ€nneslundas historia.

Uppsala stad, intill stadens gÄgata och kantad av FyrisÄn ligger Gamla torget. Det Àr en plats som har utgjort en nyckelpunkt under mina Är i Uppsala. Jag ville Àndra anvÀndningen av ett torg som mÄnga passerar men fÄ stannar och anvÀnder. Torget har stora kvaliteter i form av utsikt, nÀrhet till vatten samt placering i staden. För mig personligen har jag har lÀnge tÀnkt pÄ att Gamla torget har större potential Àn vad torgytan idag anvÀnds för.

Bachelorprojektet behandlar arkitekturskolans lokal pa? O?stermalmsgatan 26, Stockholm. Skolverksamheten flyttar snart upp pa? Campus och skolan kommer att fa? en ny funktion. Projektet kopplar samman till en uppsats skriven om Daniel Libeskinds process, metod och symbolism och kopplar till skolans kvalite?er sa? som fo?rma?ga att provocera, fo?rha?llande till platsen, funktion och fo?rha?llande till staden.Utifra?n na?mnda aspekter konstrueras tva? delmoment som sedan ha?rleder formgivningen och den vidare omprogrammeringen av skolan till kontor, offentlig verksamhet och bosta?der..

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

Urban Exploration gÄr ut pÄ att utforska övergivna platser. Uppsatsens syfte Àr att beskriva fenomenet och att diskutera det utifrÄn ett kulturarvs- och ungdomskulturperspektiv. För att kunna göra detta argumenterar jag, med utgÄngspunkt i litteraturstudier, för att Urban Exploration bör ses som ett uttryck för senmodernitet, med de sÀrskilda förutsÀttningar för identitetsskapande och vÀrldsuppfattning som det innebÀr för individen. Som kÀllmaterial har det Urban Exploration-utövarna sjÀlva skriver om sin verksamhet pÄ olika Internetsidor anvÀnts. Min slutsats Àr att individen genom att fylla platsen med subjektiv mening skapar dels ett kulturarv, dels sig sjÀlv som ett politiskt och historiskt subjekt..

HÄllbar turism anses frÀmst vara smÄskalig och naturnÀra och ses gÀrna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet pÄ turism anses ocksÄ den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön pÄ platsen varför det pÄstÄs att den lokala synen pÄ kvalitet förstÀrker den hÄllbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbÀttrat arbete med hÄllbar turism bland annat genom dess fokusering pÄ processer, engagemang, allas delaktighet och stÀndiga förbÀttringar..

Nytt operahus pÄ Frihamnspiren blir en ny attraktionspunkt för den framtida stadsdelen. Byggnaden skapar ett eget skÀrgÄrdslandskap lÀngst ut pÄ piren och möjliggör för kollektiv bÄttrafik, gÀsthamn samt en ny park. Den arkitektoniska idén baseras pÄ den dominanta gatan som ger piren en tydlig riktning och drar mÀnniskor till platsen. Genom att att lÄta strÄket förlÀngas genom byggnaden och avslutas i en stor foajé, skapas ett naturligt flöde genom byggnadens offentliga del. Foajén erbjuder bland annat en fantastisk utsikt mot havet..

VÄr uppsats har sin grund i ett egenintresse för hur kommuner och stÀder profilerar sig, vÄrt mÄl Àr att försöka förklara skillnader och likheter mellan en mellanstor, Jönköping och en liten kommun, TranÄs. UtgÄngspunkten var att ta reda pÄ hur kommunerna marknadsför och profilerar sig.De frÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av Àr resultatet av en genomtÀnkt arbetsgÄng, det har varit mycket viktigt att stÀlla rÀtt frÄgor och lÀgga energi pÄ rÀtt saker. Nedan följer nÄgra av de frÄgestÀllningar som förekommit:Hur profilerar sig de olika kommunerna?Vad Àr citybranding?Vad Àr placebranding?Finns det likheter eller skillnader i hur en liten och en mellanstor kommun profilerar sig?Valet pÄ metod föll pÄ intervjuer med viktiga personer inom kommunerna som har ett stort inflytande pÄ profileringen för staden. Det var viktigt att efterstrÀva ett mer djupgÄende material frÄn ett mindre antal mÀnniskor och dÀrför var valet att anvÀnda sig av intervjuer givet.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

TrÀd Àr ett viktigt inslag i vÄra urbana miljöer och mÄnga av stadens trÀd finns pÄ de begravningsplatser som Àr belÀgna inne i stÀderna. Den hÀr uppsatsen handlar om dessa trÀd och nÄgra av de vÀrden som trÀden har. Kulturhistoriska vÀrden, biologisk mÄngfald och sÀkerhet tas upp och behandlas med fokus pÄ den konflikt som kan uppstÄ dÄ olika aktörer som arbetar med trÀd pÄ begravningsplatser har olika intressen. Kulturhistoria, biologisk mÄngfald och sÀkerhet Àr alla viktiga att ta hÀnsyn till vid förvaltning och planering av trÀd pÄ begravningsplatser. Detta kan bara ske om det skapas ett större samarbete mellan dessa aktörer som kan utgöras av lÀnsstyrelse, biologer, antikvarier pÄ lÀnsmuseer och kyrkogÄrds förvaltning. I samband med arbetet har en inventering av trÀd pÄ nÄgra av de Àldsta kvarteren pÄ VÀstra kyrkogÄrden i Göteborg genomförts.