I mÄnga stÀder sker idag en förtÀtning för att försöka skapa sÄ hÄllbara samhÀllen som möjligt. En förtÀtning av staden har dock inte endast positiva effekter dÄ det idag sker en tydlig minskning av stÀdernas andel vegetation. Vilka blir dÄ konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgÄng för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. Kan man ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄdena med smÄ kvalitativa parker? Vilka rekreationsvÀrden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera kring frÄgan: Kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande som finns i urbana parker.

Alla mÀnniskor behöver tillgÄng till kvalitativ utomhusmiljö i nÀrheten av sina hem. Forskning och studier pÄvisar sambandet mellan utevistelse och bÀttrehÀlsa, naturen har stor pÄverkan pÄ mÀnniskor bÄde psykiskt och fysiskt.DÀrför mÄste gestaltningen av vÄra nÀrmiljöer ge utrymme för kvalitativa naturnÀra utevistelser, speciellt pÄ Àldreboenden. Som gammal har man svÄrt att röra sig ute i naturen som man gjorde tidigare, men behovet av detkvarstÄr. Sveriges befolkning blir Àldre och Àldreboenden blir fÀrre. PÄ Àldreboenden samlas mÀnniskor som har svÄrt att klara av sin vardag sjÀlva.

Tomarps KungsgĂ„rd ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne, i Åstorps kommun, Södra Ă„sbo hĂ€rad. GĂ„rden kom i svenska kronans Ă€go Ă„r 1660, som ett av de sĂ„ kallade Bornholmska vederlagsgodsen, och lades dĂ„ till de svenska kungsgĂ„rdarna. Under hela 1700-talet och en bra bit in pĂ„ 1800-talet fungerade gĂ„rden som överstebostĂ€lle vid Norra SkĂ„nska kavalleriregementet, varefter den har arrenderats ut till lantbrukare. Idag förvaltas den av Statens Fastighetsverk i samarbete med Tomarps KungsgĂ„rd HB, som bedriver galleriverksamhet, samt lantbrukare som brukar jorden. Det första skriftliga belĂ€gget för nĂ„gon slags verksamhet vid Tomarp, nĂ€rmare bestĂ€mt fiske i Rönne Ă„, Ă€r frĂ„n Ă„r 1303. Troligen anlades det vid denna tid en kvadratisk ringmursborg pĂ„ platsen för dagens kungsgĂ„rd.

Tack vare barnens livliga fantasi kan enkla utformningar i utomhusmiljö fÄ dem att leka. Leken Àr en viktig del i barnens liv, det Àr vi nog alla överens om. MenfrÄgan Àr var barnen fÄr plats att leka i dagens allt tÀtare stÀder?Det hÀr arbetet syftar till att undersöka om gÄgatan i Uppsala utgör en lekmiljö för stadens barn samt hur den, utifrÄn denna aspekt, kan förbÀttras. För attundersöka detta genomförde jag en analys av tidigare forskning om barns lek.Analysen resulterade i ett antal attribut som lockar barn till lek:FörÀnderlighet ? Barn fascineras av fysiska förÀndringar som vÀder ochnaturprocesser bidrar med.Liten skala ? Genom detaljer och rumslighet kan man skapa kÀnslan aven mindre skala vilket bidrar till att barnen fÄr lÀttare att identifiera sigmed omgivningen.

Mindre samhÀllen som Àr starkt prÀglade av enskilda industrier Àr till stor del beroende av de arbetstillfÀllen industrin ger. DÄ svÀngningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfÀllen varierar, varierar Àven samhÀllets efterfrÄgan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhÀllsstruktur trots konjunktursvÀngningarna och minska samhÀllens pÄverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa nÀringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhÀlles identitet och attraktivitet Àr mycket viktiga i konjunkturkÀnsliga samhÀllen och detta kan frÀmja en arbetspendling istÀllet för flytt, dÄ platsen för arbete varierar. Goda kommunikationer sÄ som vÀgar och jÀrnvÀgar Àr viktiga för att arbetspendlingen och dÀrmed Àven regionförstoring ska kunna ske.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

GruvnÀringen Àr en av Sveriges Àldsta industrier. Redan pÄ 1100-talet bröts jÀrnmalm pÄ Utö i Stockholms skÀrgÄrd. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vÀgar och jÀrnvÀgar i landet. Den har ocksÄ haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. DÄ gruvorna ofta lÄg avlÀgset var möjligheten till boende pÄ platsen en förutsÀttning för att kunna locka arbetskraft.Att vÀrdera en gruva Àr en lÄng och besvÀrlig process dÀr mÄnga mÀnniskor inom skilda kompetensomrÄden mÄste vara inblandade.

Hammenhög Àr vida kÀnt för sina odlingar av blomsterlök, prunkande blomsterfÀlt, grÀsskulpturer och idétrÀdgÄrdar. Allt detta fanns pÄ den fastighet som pÄ 1930-talet kom att kallas GullÄker, platsen för fröfirman Otto J. Olson & Son, senare Hammenhögs Frö AB. Den del av fastigheten som omfattande planteringarna runt husen kallades GullÄkerparken. Olson hade ett stort intresse för odling, inte enbart i kommersiellt syfte.

Vellinge Àr bÄde centralorten i Vellinge kommun och en bostadsförort till Malmö. Orten bestÄr till stor del av villabebyggelse. Vellinges expansion kan hÀrledas till tvÄ viktiga hÀndelser dÀr den första var jÀrnvÀgen drogs in till Vellinge. JÀrnvÀgen skapade nya förutsÀttningar för industrier, handel och framförallt nya kommunikationer. Den andra hÀndelsen var bilens starka intÄg under 50-talet.

Syftet Àr att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mÄngfaldsplan i en organisation. För att uppnÄ detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar pÄ hur vÀrlden presenteras, tolkas och konstrueras. Vi anvÀnder Michel Foucault som inspiratör vars Äsikter tolkas och sammanlÀnkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas Äsikter för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla vÄrt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkÀtundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att fÄ en bredare och Àven djupare insikt har vi Àven utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss pÄ platsen.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en vÀxtvÀgg och hur man med hjÀlp av vÀxterna kan uppnÄ olika uttryck. MÄlet har varit att förstÄ hur vÀxter beter sig i en vÀxtvÀgg och hur de kan kombineras. Vilka vÀxtstrategier som Àr lÀmpliga för vÀxtmaterial pÄ en vÀxtvÀgg samt hur olika vÀxter kan kombineras för att uppnÄ önskat visuellt uttryck Àr frÄgestÀllningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av vÀxtvÀggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har ocksÄ genomförts. Erfarenheterna frÄn detta har anvÀnts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som anvÀnds för att konstruera en vÀxtvÀgg Àr med ett filtmaterial i syntet som hÀftas fast pÄ en plywoodskiva med kanalplast bakom, man anvÀnder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, pÄverkat utformningen av vÄra stÀder. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sÀgas ha funnits under den moderna epoken frÄn 1850 och framÄt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trÀdgÄrdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjÀlp av inventering pÄ plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot tvÄ utbyggda omrÄden i UmeÄ (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planomrÄde mitt emellan dessa tvÄ. Det Àr naturligtvis svÄrt att pÄstÄ att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det omrÄde som stÄr i begrepp att bebyggas.

SÀttet man skriver recensioner pÄ Àr vÀldigt fritt, det finns egentligen inga regler. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera hur olika teaterrecensioner Àr uppbyggda ? vad som stÄr, pÄ vilket sÀtt man skrivit och i vilken utstrÀckning man diskuterar olika element. Tidigare studier som granskat recensioner i Stockholms dagspress mellan 1890 och 1941 har pÄvisat att det Àr skÄdespelarna och handlingsreferaten som fÄr den största platsen i recensionstexterna, och det finns indicier som tyder pÄ att recensionerna som skrivs och publiceras idag inte Àndrats sÀrskilt mycket jÀmfört med dem som skrevs för hundra Är sedan. Det Àr vad som ska undersökas och benas ut i den hÀr studien.