Enligt grundregeln i 1:5 2 st. 1 p. varumÀrkeslagen (2010:1877) (VML) Àr varukÀnnetecken som endast bestÄr av tecken eller benÀmningar som visar en varas eller tjÀnsts geografiska ursprung inte sÀrskiljande och uppfyller dÀrmed inte kraven för att kunna varumÀrkesregistreras. Ett varumÀrke fÄr heller inte registreras om det Àr Àgnat att vilseleda allmÀnheten i frÄga om varans eller tjÀnstens geografiska ursprung, 2:7 1 st. VML.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet pÄ MöllevÄngen, ett omrÄde i Malmös innerstad, och syftet Àr att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förÀndring i ett samhÀlle dÀr modernitetens sammanhang ifrÄgasÀtts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur vÀrlden uppfattas. FrÄgestÀllningen lyder: Hur kan vi förstÄ förhÄllandet mellan plats och politisk identitet pÄ MöllevÄngen?Uppsatsen utgÄr frÄn en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. HÀr diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men Àven hur identitetsskapandet pÄverkas av sociala relationer och maktförhÄllanden.Analysen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda pÄ MöllevÄngen, och bygger pÄ fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Kranskommunerna till Karlstad anvÀnder sig av en begrÀnsad marknadsföring. Arbetet de genomför finner en inskrÀnkt förankring i de teorier som Àr skrivna kring Àmnet. Deras arbete baseras pÄ olika stor budget samt olika förutsÀttningar. En genomgÄende röd trÄd i undersökningen Àr att imagen av en kommun speglas av ÄskÄdarens erfarenheter. Beroende pÄ vilka upplevelser och andra minnen betraktaren bÀr med sig förÀndras bilden sÀndaren kommuniceras ut.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en vÀxtvÀgg och hur man med hjÀlp av vÀxterna kan uppnÄ olika uttryck. MÄlet har varit att förstÄ hur vÀxter beter sig i en vÀxtvÀgg och hur de kan kombineras. Vilka vÀxtstrategier som Àr lÀmpliga för vÀxtmaterial pÄ en vÀxtvÀgg samt hur olika vÀxter kan kombineras för att uppnÄ önskat visuellt uttryck Àr frÄgestÀllningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av vÀxtvÀggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har ocksÄ genomförts. Erfarenheterna frÄn detta har anvÀnts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som anvÀnds för att konstruera en vÀxtvÀgg Àr med ett filtmaterial i syntet som hÀftas fast pÄ en plywoodskiva med kanalplast bakom, man anvÀnder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

VÄra stÀder Àr i stÀndig förÀndring. Material slits, vÀxter och trÀd Äldras eller dör, stilideal och behov skiftar med tiden. Landskapsarkitekten stÀlls ofta inför uppdraget att omgestalta platser för att förnya eller anpassa dem i enlighet med nya krav och önskemÄl. I Àldre miljöer handlar det ofta om att gestalta med hÀnsyn till platsens historia. I detta kandidatarbete presenteras ett redan utfört omgestaltningsarbete för innergÄrden Linné, som Àr en historisk miljö i Uppsalas stadskÀrna.

Norrvikens trÀdgÄrdar utanför BÄstad, skapad av Rudolf Abelin, Àr en park som ligger mÄnga varmt om hjÀrtat och det Àven mig. TrÀdgÄrden har lidit av dÄlig ekonomi Ànda sedan den skapades och dÀr av förfallit en hel del. Nu hÄller man pÄ att utarbeta nya förslag till att kunna bringa inkomster till trÀdgÄrden. Norrvikens trÀdgÄrdar var Rudolf Abelins andra trÀdgÄrd i livet och han Àgnade hela sin sjÀl Ät den. Det Àr en stor trÀdgÄrd som bestÄr av flera olika delar. TrÀdgÄrden Àr uppbyggd med en huvudaxel och tvÄ sekundÀra axlar.

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i RosengÄrd. Aktivitetsytan Àr en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process dÀr unga tjejer deltagit. DÀrmed har projektet planerats bÄde med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv. I uppsatsen undersöker jag tre frÄgestÀllningar, dÀr tvÄ frÄgestÀllningar Àr direkt relaterade till fallstudien. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv. Fallstudien Àr baserad pÄ intervjuer med inblandade tjÀnstemÀn samt en av de deltagande tjejerna. Den visar pÄ hur delaktigheten lagts upp genom att anstÀlla deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.

Att vÄrda sjuka barn i ambulansen innebÀr ofta en stressad situation för ambulanssjuksköterskan. FörÀldrarna kan vara mycket oroade, rÀdda och stressade i samband med dessa vÄrdmöten vilket kan försvÄra situationen ytterligare. Det Àr viktigt att kunna etablera en god kontakt med barnet och förÀldrarna i samband med dessa vÄrdmöten och bemöta familjen professionellt. Ambulanssjuksköterskan har som uppgift att fÄ förÀldrarna att kÀnna delaktighet i vÄrden av sitt barn och dÄ behövs kunskap om hur förÀldrarna upplever dessa vÄrdmöten. Denna kunskap kan öka tryggheten för förÀldrarna och barnen i samband med att barnet vÄrdas i ambulansen.Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden av sitt barn i samband med ambulanssjukvÄrd.Metoden som anvÀndes i denna undersökning var en kvalitativ halvstrukturerad intervjustudie med sju förÀldrar till barn i Äldrarna noll ? sju Är som vÄrdats i ambulansen under 2012.

Trenden Àr tydlig, i takt med att vÄra stÀder förtÀtas minskar andelen parkomrÄden och grönytor. Samtidigt ökar mÀnniskans behov av rekreation. En lösning pÄ denna problematik skulle kunna vara kyrkogÄrden, som med sitt lagstadgade exploateringsskydd och mÄnga vÀrden utgör en yta som i allra högsta grad Àr aktuell för rekreation. Arbetet fokuserar pÄ hur kyrkogÄrdsförvaltningarna ser pÄ att kyrkogÄrden anvÀnds i rekreativt syfte. Den behandlar Àven problem och möjligheter som en sÄdan anvÀndning kan medföra och vilka utvecklingsmöjligheter som ges. En litteraturstudie, intervjuer med tre chefer inom kyrkogÄrdsförvaltning samt observationer pÄ tre kyrkogÄrdar ligger till grund för studien. De tre förvaltningarna representerade i studien Àr positivt instÀllda till att anlÀggningarna anvÀnds för rekreation.

Som följd av den pÄgÄende urbaniseringen har de naturliga förutsÀttningarna för regn och smÀltvattnet att infiltrera i marken och ÄtergÄ till sitt kretslopp pÄ naturlig vÀg försvunnit i stÀderna. I Stockholm leds ungefÀr hÀlften av dagvattnet via VA-nÀtet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnÀtet  och Àr svÄra för reningsverken att hantera. IstÀllet för att ledas ut i VA-nÀtet ska dagvatten strÀvas efter att hanteras lokalt. Arbetet lÀgger fokus pÄ dagvattenhanteringen för takparken pÄ ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1.

Under 1940-talet rÄdde stor bostadsbrist i hela Sverige och Àven i Uppsala. OmrÄdet Tunabackar i Uppsala byggdes 1947 och Àr en del av den stora utbyggnaden av bostÀder som skedde efter andra vÀrldskriget och decennierna dÀrefter. Tunabackar planerades av dÄvarande stadsarkitekt Gunnar Leche. OmrÄdet byggdes med tre- till fyravÄningshus placerade i vinkel och inrymde 628 lÀgenheter. Kvarteren var slutet mot norr och öppet mot söder. Byggnaderna bildade skyddade gÄrdsrum i söderlÀge. Syftet med den hÀr uppsatsen var att dokumentera skillnaderna mellan funktionerna pÄ en bostadsgÄrd i Tunabackar idag och nÀr samma bostadsgÄrd byggdes 1947.

Historiskt sett sÄ har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushÄllet. Men tiderna förÀndras och detta levnadssÀtt sÀgs ha gÄtt till historien, eller? Feminister vÀrlden över debatterar Àven om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förÀndrade status i samhÀllet.I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framstÀlls. Det som gör det extra intressant Àr namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjÀlp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar pÄ hur kvinnan framstÀlls och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in pÄ.

Trygghet kan bÄde vara, fysisk, mental och social. Platsens utformning, rÀdslan för brott, tidigare erfarenheter och personer i omgivningen Àr faktorer som pÄverkar upplevelsen av trygghet vilket diskuteras i denna rapport.Stadens utformning pÄverkar den upplevda tryggheten och rÀdslan för brott förknippas ofta med utomhusmiljöer som Àr avskilda, mörka, slitna och dÀr sikten och överblicken Àr dÄlig. GÄngtunnlar Àr sÄdana platser allmÀnheten upplever som otrygga.Jag har i min rapport valt att skriva om otrygga utomhusmiljöer med fokus pÄ gÄngtunnlar för att ta reda pÄ hur anvÀndandet av rumsliga element kan frÀmja trygghetskÀnslan i dessa miljöer. Detta för att utveckla ett gestaltningsförslag med tillÀmpning för gÄngtunneln ?TillgÄngen? i Eskilstuna.

I dagens samhÀlle Àr det mycket som inte Àr tillgÀngligt och anvÀndbart för alla. MÄlet Àr att det ska vara jÀmlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebÀr att Àven personer med en funktionsnedsÀttning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tÀnkte man inte pÄ tillgÀnglighet pÄ samma sÀtt och byggnaderna blev dÀrför inte tillgÀngliga för alla. Men idag finns det bestÀmmelser som mÄste följas och Àven kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader mÄste tillgÀnglighetsanpassas.

En bra arbetsmiljö Àr viktig och en förutsÀttning för att göra ett bra arbete. Ett yrke som lÀrare pÄverkar mÄnga unga mÀnniskors vardag och ska Àven lÀgga grunden till deras start i arbetslivet. Skolan Àr en startplats för unga mÀnniskor men kan ocksÄ vara den första instans som barn som mÄr dÄligt kommer i kontakt med dÀr vuxna, kan uppmÀrksamma barnets behov och ge barnet hjÀlp och stöd. Det Àr viktigt att skolan skall vara en miljö fri frÄn hot och vÄld, dÀr ungdomar och lÀrare kan fÄ bra relationer i vilka de kan kÀnna sig trygga.Syftet med mitt arbete Àr se pÄ lÀrares utsatthet för hot och vÄld pÄ sin arbetsplats. Arbetet stÀller upp de hÀr frÄgestÀllningarna:Var och i vilka situationer utsÀtts lÀrare för hot och vÄld pÄ sin arbetsplats?Finns det nÄgon skillnad mellan manliga och kvinnliga lÀrares arbetsskadeanmÀlningar om hot och vÄld?Har de anmÀlda arbetsskadorna förÀndrats över Ären 1987-2007?Tidigare forskning pÄvisar försÀmringar i den psykosociala arbetsmiljön genom nedskÀrningar.