Nedskräpningen i parkmiljöer är ett ständigt ökande problem. Regeringen tillsammans med landets kommuner och organisationen Håll Sverige Rent har inte kunnat motverka människors sätt att inte ta ansvar för var de slänger sitt skräp. I detta examensarbete kommer nedskräpningsproblemet att studeras. Studien är en beskrivning av hur rumsliga element kan främja renhållning i parkmiljöer genom en ökad ansvarskänsla för naturen i parkmiljöer.Centrum för studien är Vasaparken i Västerås, som ger att starkt uttryck för problemet med nedskräpning. Som besökare under sommarhalvåret möts man av en tråkig syn där skräp oftast hittas på marken och inte i parkens tillgängliga papperskorgar.

Upplevelseindustrin är ett av Sveriges största tillväxtområden och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska länder satsar på anläggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns få turistanläggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anläggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. Anläggningens arbetsnamn är ACA och står för Arctic Circle Arena.

Bostadsrättsförening Insjön 2 i Malmö ville ha sin gård renoverad. Uppdraget var att skapa en lättskött grönskade gård som var intressant året om. I allt för många fall på offentlig eller halvoffentliga platser likt denna bostadsgård resulterar grönytor ofta i monokulturer och statiska växtkompositioner. Viljan att istället skapa planteringar med stor dynamik och mångfald ledde fram till frågeställningarna om en bostadsgård kan gestaltas med stor artrikedom utan att kräva intensiv skötsel, samt vilka åtgärder som kan behöva göras för att skapa långsiktigt hållbara planteringar. En litteraturstudie genomfördes kring staden som ståndort, växters överlevnadsstrategier samt växtkomposition och växtval ur ett skötselperspektiv. Även intervjuer med fackmän inom projektering för grönytor användes för att få svar på frågeställningarna.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Starten av kalla kriget medförde att Sveriges dåvarande regering beslutade att utvidga försvaret i de nordligaste delarna av landet. Detta innebar bland annat en omfattande utbyggnad av truppbefästningar och armébatterier. Nyttan av truppbefästningar har dock minskat kraftigt i dagens krigsföring. På grund av att Fortifikationsverket är fastighetsägare samt att Försvarsmakten inte längre vill hyra truppbefästningarna, har man beslutat att avyttra stora delar av beståndet. Det finns olika sätt att avyttra en truppbefästning.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Syftet med denna studie är att se vad som har hänt i den svenska kyrkogårdens historia och vad som har förändrats på Östra kyrkogården och kvarter 4H sedan 1921 då det var invigning av den arkitekt Sigurd Lewerentz ritade Östra kyrkogården i Malmö. Och om kvarter 4H kan bli ett bättre kvarter om hänsyn tas till ett tillgängligare markmaterial. Med hjälp av arkivstudier har jag kunnat läsa om det har funnits annat markmaterial på platsen och när kalkstenen blev lagt på plats, samt varför det har skett en förändring.Det stora problemet på kvarter 4H är gångarna. Det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att få ändra i kyrkogårdsmiljö. Det finns två lagar som man skall ta hänsyn till när det gäller förändring i en kyrkogårdsmiljö, nämligen kulturminneslagen och plan- och bygglagen.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Att välja växtslag i Norrland måste främst grunda sig på att de ska vara klimatanpassade, vilket innebär att de måste invintra och starta deras vegetationsperiod vid rätt tidpunkt för att inte drabbas av höst- eller vårfrost. Detta krav innebär att utbudet av växtslag blir begränsat. Detta arbete har fokuserat på vilka arter och sorter som kan klara ett krävande stadsklimat med olika stressfaktorer, innebär att tillgången på växtslag blir ytterligare begränsat. Vid samtal med verksamma inom städerna längs norrlandskusten finns en vilja att öka variationen av växtligheten inom staden. Detta görs främst genom två sätt, den ena är att prova befintligt material som är klassificerade en zon lägre än vad som förekommer på platsen, det andra är att söka efter material som kommer från liknande klimat som det i norr för att vara säker på att växterna inte utsätts för några skador.

Institutet envarsgripande är något som varje individ bör känna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt kränka någons frihet och därmed själv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet är relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en närmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats är att ge en enskild en förståelse för vad institutet egentligen är, hur det skall användas samt brister och risker med detsamma.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat från västvärlden till låglöneländer har det blivit en aktuell fråga hur vi omhändertar de övergivna industriområden som lämnats kvar. En trend som vuxit sig stark är att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkområden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi väljer att använda ?ekologiska? koncept och lösningar när de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgångspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och västerländsk natursyn drar jag paralleller mellan vår förändrade syn på industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrågor fått en central plats i politik och samhällsplanering har också synen på industri förändrats. Från att ha symboliserat framtidstro och välfärd har vi börjat betrakta den gamla industrin som ett direkt hot mot människans och jordens existens.

Då stora vägprojekt ska utredas genomförs en samhällsekonomisk kalkyl för att ta reda på hur stor nyttan av projektet blir för samhället. Det kan vara komplicerat att ekonomiskt värdera de olika ingående delarna samt att veta vilka parametrar som verkligen ger effekt i projektet. I storstäderna gör den högre tätheten att andra konsekvenser för ekonomin, miljön, kapacitetsutnyttjande med mera blir annorlunda än på landsbygden, andra brister uppkommer i beräkningsverktygen. Utifrån en belysning av de problem som finns i dagens beräkningsmetod ges förslag till utveckling av beräkningsverktyget EVA (Effektberäkning vid väganalyser) och Effektsamband 2000 genom att ta fram förslag för hur kostnader eventuellt skulle kunna hanteras i beräkningarna. De brister i beräkningsmodellerna som har framkommit gäller bland annat deras enkelhet i storstadsanalyser och att de inte är flexibla.

Då stora vägprojekt ska utredas genomförs en samhällsekonomisk kalkyl för att ta reda på hur stor nyttan av projektet blir för samhället. Det kan vara komplicerat att ekonomiskt värdera de olika ingående delarna samt att veta vilka parametrar som verkligen ger effekt i projektet. I storstäderna gör den högre tätheten att andra konsekvenser för ekonomin, miljön, kapacitetsutnyttjande med mera blir annorlunda än på landsbygden, andra brister uppkommer i beräkningsverktygen. Utifrån en belysning av de problem som finns i dagens beräkningsmetod ges förslag till utveckling av beräkningsverktyget EVA (Effektberäkning vid väganalyser) och Effektsamband 2000 genom att ta fram förslag för hur kostnader eventuellt skulle kunna hanteras i beräkningarna. De brister i beräkningsmodellerna som har framkommit gäller bland annat deras enkelhet i storstadsanalyser och att de inte är flexibla. I beräkningarna tas inte heller de ökade samhällsekonomiska kostnaderna upp som uppstår då innerstadsnära bostads- och kontorsbyggen inte blir av.

Allén förklaras som en väg eller gata med planterade träd på båda sidor, vanligen i enkla rader men även flerdubbla led. Allén är en anläggning som innehåller minst 7 träd.?Alléerna anlades förr ofta för att genom hamling ge bonden djurfoder och bränsle?Alléerna anlades för att hindra jordflykt på skånska slätten.?Alléerna anlades för att ge en park eller ett slott en gedigen och praktfull utsmyckning som i sin tur visade makt och rikedom på 1600-1700-talet.?Alléerna anlades för att rama in vägen och ge resande en linje att hålla sig till vid dålig sikt men också att ge skugga och återhämtning för resande. Det kunde vara i en hälsopark på 1800-talet eller då man färdades på landsvägen med häst och vagn.?Alléerna anlades som en tydlig in/utfartslinje till en stad. Det har tydligt framkommit i litteraturen att allén delas upp i landsvägsalléer och parkalléer.