Sökresultat:
3773 Uppsatser om Planering förtätning stadsplanering detaljplan täthet - Sida 49 av 252
Barns inflytande och arbetet med demokrati i planeringsprocessen
Syftet med studien Àr att undersöka hur begreppen inflytande och demokrati tolkas av pedagogerna och hur dessa kommer till uttryck i verksamheten. Undersökningen riktas Àven Ät hur man som förskollÀrare arbetar med frÀmjandet av barns inflytande och hur arbetet synliggörs i planeringsprocessen.
Metoder som anvÀnts för att samla information Àr i form av en enkÀt samt uppföljande intervjuer med pedagoger. Det var tolv pedagoger som deltog i enkÀten och fyra av dessa stÀllde sedan upp pÄ intervjun. EnkÀten bestod av Ätta frÄgor och intervjun baserades pÄ svaren frÄn tre av enkÀtfrÄgorna.
Utvecklingssamtalet i förskolan : en intervjustudie om innehÄll, planering och vÀrdering
Enligt Förskolans lÀroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte vÀrderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ÀndÄ vÀrderingar och kontroller pÄ barnet som individ. I förskolan uppmÀrksammas vÀrderingsdilemmat frÀmst inför utvecklingssamtalen. För att inte vÀrdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i Àmnet som kan stÀrka oss och andra förskollÀrare i yrkesrollen. Vi har valt att göra en deskriptiv studie med Ätta intervjuade förskollÀrare dÀr vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera deras syn pÄ, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska ocksÄ studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte vÀrdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet. Resultaten som framkommit Àr olika syn pÄ syftet med utvecklingssamtalet och dÀrmed olika syn pÄ vilket tidsperspektiv som frÀmst ska belysas pÄ samtalet. Studiens resultat visar ocksÄ att förskollÀrarna blandar nya och gamla synsÀtt pÄ barnet.
Pedagogers arbete vid utomhusvistelse i förskola Observations- och intervjustudie vid tre förskoleavdelningar
VÄrt syfte med arbetet har varit att studera hur pedagoger arbetar med utomhusvistelse pÄ olika förskolor. Vi utgick frÄn en huvudfrÄga; Hur arbetar pedagogen med utomhusvistelsens innehÄll och utformning? Vi har ocksÄ utgÄtt frÄn tre underfrÄgor; Hur planerar pedagogen utomhusvistelsen? Vilken roll har pedagogen vid utomhusvistelsen? Och Vilka syften har utomhusvistelsen?
Vi valde i vÄr studie att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Inför analysen av vÄrt material har vi inspirerats av hermeneutik.
Eftersom det vad vi har kunnat se inte finns forskning som studerat pedagogers planering och mÄl med utomhusvistelse efter införandet av LÀroplanen för förskolan 1998 sÄ har vi i vÄr kunskapsbakgrund anvÀnt oss av forskning som inte specifikt inriktar sig pÄ utomhusvistelse utan som har studerat pedagogers planering, syften och roll inom hela verksamheten efter införandet av LÀroplanen för förskolan 1998.
PÄ vÀg mot en hÄllbar framtid?
Detta examensarbete behandlar dagens trafikproblem och den planering som vi tror krÀvs för att nÄ en hÄllbar utveckling. Med hÄllbar utveckling menar vi bl.a. ett hÄllbart resande ? ett resande som inte begrÀnsar mobiliteten men som ökar möjligheterna att förflytta sig mer miljövÀnligt. Mer konkret vill vi att folk ska kunna lÀmna barnen pÄ dagis pÄ vÀg till pendelparkeringen, ta tÄget/ spÄrvagnen/bussen till jobbet och sedan efter jobbet kunna utrÀtta sina Àrenden, i samband med att barnen hÀmtas pÄ vÀgen hem.
Grönstrukturens dilemman i fysisk planering : Hur fungerar mÄlstyrningen av grönstrukturen i praktiken?
To reach an Ecological Sustainable Development, Sweden has established environmental quality objectives. Green spaces are attractive for exploitation and in Sweden the access to large jointly green spaces has decreased, which has impact on humans recreation and the biodiversity. The economic aspect has great impact on the planning process which gives indications that the environmental objective may collide with other sector goals within the municipality. The thesis overall aim is to see how the management by objectives for the green spaces implements and how the green spaces is handled in the planning process in a specific case. The thesis builds on a content analysis, strategic interviews and a case study.
Brukarsamverkan inom hÀlso- och sjukvÄrd i Sverige och Storbritannien : Handikapporganisationernas delaktighet i planering och utveckling av vÄrd
Begreppet brukarsamverkan lyftes fram i Sverige i samband med WHO ?s Sundsvalls-konferens 1991 som ?essensen i det demokratiska folkhĂ€lsoarbetet?. Samverkan, dĂ€r handikapp- och patientorganisationer Ă€r delaktiga i planering av hĂ€lso- och sjukvĂ„rd har varit aktuellt i mer Ă€n 35 Ă„r, man utvecklade former för handikapprĂ„d redan 1970. ĂndĂ„ finns det mycket lite empirisk forskning pĂ„ omrĂ„det. Syftet med uppsatsen Ă€r att fĂ„ en fördjupad kunskap om brukarsamverkan samt att erhĂ„lla ett vidare perspektiv genom att jĂ€mföra utvecklingen i Sverige med Storbritannien utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: Vilka motiv finns för samverkan, vilka faktorer pĂ„verkar och vilka former finns för samverkan och hur stĂ€mmer dessa med existerande teorier? Arbetet Ă€r upplagt i tre delar, en litteraturstudie med material frĂ„n Storbritannien, en dokumentanalys av material frĂ„n Stockholms lĂ€ns landsting och en intervjuundersökning som gjordes 1999 med representanter för förvaltning, sjukhus och handikapporganisationer inom SLL.
En studie om elevers upplevelse av bedömning i Àmnet bild
Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgra könsrelaterade orÀttvisor i dagens betygsystem. Som blivande lÀrare i Àmnet bild var vi intresserade av frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. MÄlet pÄ sikt Àr att vÄrt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rÀttvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frÄgor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i Àmnet bild bedöms olika beroende pÄ kön?? och ?Har nÄgon kön biologisk fördel framför det andra att nÄ högre resultat i Àmnet bild??
Undersökningen bestÄr av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.
En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering : ett vattendrag i det skÄnska landskapet
En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering: Ett vattendrag i det SkÄnska landskapet
En landskapsplanerare mÄste ta hÀnsyn till allt fler aspekter i sin planering. Planeringen ska bland annat baseras pÄ delaktighet av de inblandade, ta hÀnsyn till miljö, framtidens klimat och det allt större behovet av tÀtortsnÀra rekreationsomrÄden. Syftet med detta arbete Àr att, genom att titta pÄ SegeÄ se om ett vattendrag kan anvÀndas som rekreationsomrÄde som höjer de sociala vÀrdena för tÀtorterna. Allt fler flyttar till stÀderna vilket skapar behov av att bygga fler bostÀder samtidigt som de nationella miljömÄlen stÀller krav pÄ myllrande vÄtmarker, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap och mycket mer. StÀderna förtÀtas medan behovet av rekreationsytor blir allt mera pÄtagligt.
UtvÀrdering av vinkelmÀtningsosÀkerheten hos terrester laserskanner FARO Focus3D
I fo?religgande studie har en metod fo?r utva?rdering av vinkelma?tningsosa?kerheten hos en terrester laserskanner (TLS) tagits fram. Metoden fo?r ma?tning och bera?kning av vinkelma?tningsosa?kerheten a?r till stor del baserad pa? ba?de ISO:s standard fo?r test av en teodolit och en doktorsavhandling da?r vinkelma?tningen hos en TLS underso?ks. FARO Focus3D a?r en TLS som a?gs och brukas av konsultfo?retaget Tyre?ns AB.
Hur ser medborgarna pÄ den lokala planeringen? : ? en granskning av detaljplaner i VÀxjö kommun
Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nÀtbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs bÄde av intervjuer med lÀrare och studenter. BÄde studenter och lÀrare kom frÄn nÀtbaserade kurser i tre olika Àmnen. Dessutom genomfördes en observation av de lÀrplattformar som anvÀndes i kurserna med avseende pÄ den kommunikation som hade Àgt rum. Studenterna som intervjuades var dels sÄdana som funderat pÄ avhopp men ocksÄ de som hoppat av.
Företags anvÀndning av Ärsbudget
SammanfattningTitel: Företags anvÀndning av ÄrsbudgetNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiUtgivningsÄr: 2013-03Författare: Hoa Dang, Peter KarlssonHandledare: Arne FagerströmSyfte: Tidigare forskare har riktat kritik mot anvÀndningen av Ärsbudget i företag, de anser att Ärsbudget kan göra ett företag stelt och svÄrt att anpassa sig till omvÀrldsförÀndringar. DÀrför Àr syftet med den hÀr studien att förstÄ hur företag anvÀnder Ärsbudget och om företag kompletterar sin Ärsbudget för att förbÀttra företagets planering. Uppsatsens forskningsfrÄga Àr vilka fördelar och nackdelar som finns med Ärsbudget.Metod: Metoden vid utformningen av denna studie var att intervjua fyra fall, vilket gav data till empirin. Fyra olika företag ansÄgs tillrÀckligt för att fÄ en bÀttre förstÄelse hur anvÀndningen av Ärsbudgeten pÄverkas beroende pÄ vilka omstÀndigheter som föreligger i företaget. Data frÄn intervjuerna transkriberades och sedan analyserades likheter och olikheter i företagens hantering av Ärsbudget samt företagens vÀrderingar kring Ärsbudget.Resultat och slutsats: Empirin visade att tre av de fyra fallen anvÀnder Ärsbudget och fyra av fallen anvÀnder verktyg för att komplettera sin Ärsbudget.
Ska jag stanna? : En kvantitativ undersökning om vikten av att fÄ möjligheter
De senaste Ärtiondena har innefattat en mÀngd olika hÀndelser vilka pÄverkat företagsklimatet pÄ nationell samt global nivÄ, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av anvÀndandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har nÀringslivet i Europa gÄtt frÄn att mestadels bestÄ av stora koncerner till att bestÄ av en stor del smÄföretag. Strategisk planering som forskningsomrÄde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om smÄföretagens strategiarbete lyser med sin frÄnvaro. Bland de teorier vilka finns tillgÀngliga Àr det anmÀrkningsvÀrt att en majoritet av dem Àr genererade under 80- samt 90-talet vilket sÄledes innebÀr att deras nutida förankring bör ifrÄgasÀttas.
Kan man minska bilÄkandet i staden? : sett ur ett stadsplanerarperspektiv
The reason why this essay is written can be parted in two, whereas one would be the global trend of urbanization that occurs to this moment and forward, whereas the other would be the debate of how motorism has come to be an issue of sustainable management of our cities and our environment. In purpose to deliver a thorough understanding of how the car and its capacity has come to shape the society of today, and to emphasize the problems itÂŽs brought, a historical survey has been made, followed by the report of problems to the society formed by the needs of the car, discussed in several environmental issues, such as jamming, noise and air pollution. This is followed by the discussion of potential solutions for how city planning could return to the focus of the human scale and perspective, in purpose to correspond with the issue of ways to decrease the car use in towns. In conclusion, the given solutions are discussed, where examples like shared space, investment in public transport, mobility management and the theory of the assembled city are included, with aid from literature, to finally conclude the essay with personal thoughts of how the planning of today, or the given solutions, really are the result of sustainability for city planning from a human perspective.
Urbaniserad hÀsthÄllning: stadsnÀra hÀstgÄrdar och planering
As the number of inhabitants increases, the cities expand into the former rural landscape. The urbanization causes changes to the functioning of the peri-urban fringe. Land that previously was used for agricultural production is now used for alternative enterprises, as for example horse keeping and recreation. 75 % of all horses (approx. 200 000) are situated in the peri-urban fringe.
AnvÀndandet av landskapsanalyser i kommunala planeringsinsatser för vindkraft : en studie av planeringsstödet för vindkraft 2007-2010 med utgÄngspunkt i den europeiska landskapskonventionen
I januari 2011 ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen och förband sig
dÀrigenom att med sitt rÀttssystem och sin administration leva upp till dess vÀrden. Konventionen
trÀdde i kraft den 1:a maj 2011 i Sverige. Vissa av konventionens nyckelmeningar
berör landskapsanalysen som verktyg och manar samtidigt till en beskrivning som grundar
sig i allmÀnhetens perception av landskapen.
Föreliggande rapport Àr uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ studie. I den kvantitativa
studien har 348 planeringsunderlag frÄn 176 av Sveriges 290 kommuner och 13 av Sveriges
21 lÀnsstyrelser genomsökts efter sökord. Dessa sökord har valts ut för att representera de
aspekter av den europeiska landskapskonventionen som jag menar Àr av stor vikt vid uppförandet
av landskapsanalyser.