Dagens stÀder lever upp till kravet pÄ hÄllbarhet i lÄngt ifrÄn alla sina delar. StÀdernas moderna tillskott prÀglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skÀr lÄngt in i stÀderna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför Àr det sÄ och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas Àven utanför stadens centrala delar.

GrönomrÄden kan bidra med en mÀngd nyttor till en stad som till exempel att reglera lokalklimatet, sÀkerstÀlla vattenresurser och sÄ vidare. GrönomrÄden gynnar ocksÄ mÀnniskors hÀlsa bÄde genom att verka mentalt ÄterhÀmtande och underlÀtta och inspirera till fysisk aktivitet. Analysen av vad Äsikterna kring grönomrÄden i UmeÄ stad var utgick ifrÄn en enkÀtundersökning pÄ nÀtet som dels publicerades pÄ UmeÄ kommuns hemsida och dessutom skickades ut med e-post till de föreningar som fanns registrerade hos kommunen samt de verksamma pÄ SLU i UmeÄ. Datainsamlingen avbröts nÀr antalet svarande uppgÄtt till 1000 stycken. Svaren kom frÄn ett brett urval av befolkningen, och personer med olika Äldrar, kön, uppvÀxtmiljöer med mera fanns representerade.

MĂ„let med uppsatsen Ă€r att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande pĂ„ urbana platser. MĂ„let har Ă€ven varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning pĂ„ Fristadstorget. De frĂ„gestĂ€llningar som stĂ€llts Ă€r vilka aspekter som kan leda till trygghet pĂ„ en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrĂ„n ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en djupare kunskap och förstĂ„else för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. TvĂ„ olika litteraturstudier har gjorts.

Ny bebyggelse tillskapas i centrum för att förtÀta och binda samman centrum.OmrÄden knyts samman med ett genomgÄende grönstrÄk. Ett nytt torg utformas samt en utbyggnad av en miljöprioterad Storgata.

Det hÀr kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med tvÄ exempel pÄ offentliga rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. DÀr har mÀnniskors aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika tillfÀllen pÄ dygnet. Uppsatsen undersöker förhÄllandet mellan det offentliga rummets fysiska utformning, tiden pÄ dygnet och mÀnniskors aktiviteter. Syftet Àr att skapa större förstÄelse för hur mÀnniskor pÄverkas i det offentliga rummet och vilken betydelse tid har för planering. Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i fÀltanteckningar.

LedningssystemomrÄdet genomgÄr stora förÀndringar med anledning av Försvarsmaktens strategiska inriktning att skapa flexibla, tillgÀngliga och stÄende krigsförband. Inriktningen innebÀr en utmaning inom ledningssystemomrÄdet dÄ den medför ett tydligare krav Àn tidigare pÄ att ledningsmateriel, teknik och personal Àr stÀndigt uppfyllda i samtliga krigsförband.ModulÀra enheter och förband som pÄ ett flexibelt sÀtt skall kunna sÀttas samman till stridsgrupper skapar vid varje tillfÀlle ett behov av att designa operationen med dess ledningssystem. Ett ledningsstödsystem vars övergripande syfte Àr att stödja chefers utövande av ledning, det vill sÀga att tillgodose ledningsbehoven. Denna studie analyserar hur Försvarsmaktens strategiska inriktning pÄverkar ledningssystem- och ledningsstödsystemomrÄdet, vid en insats med tillfÀlligt sammansatta förband pÄ operativ och högre taktisk nivÄ.Syftet med studien Àr att analysera vilka faktorer som Àr centrala för effektiv ledning vid en gemensam operation.Studien menar att de centrala faktorerna vid ledning av en gemensam operation hÀrrör sig till analys av: aktuell verksamhet och dess specifika behov, operationskonst och taktik, vald organisations behov och sammansÀttning. Analysen resulterar i specifika ledningsbehov och metodanpassningar.

Introduktion: Sjuksköterskan ska arbeta preventivt för att förbÀttra folkhÀlsan genom att hjÀlpa och stödja patienten att göra hÀlsosamma val. En riskfaktor utgörs av förhöjd alkoholkonsumtion och hÀr kan det preventiva alkoholsamtalet Àga rum. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskan inom primÀrvÄrden upplever det alkoholpreventiva samtalet Metod: En intervjustudie om fem informanter dÀr analysen utgörs kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskan visar olika strategier att nÀrma sig patienten i samtalet. Hon anpassar sig till rÄdande situation utifrÄn den diagnos patienten sökt för.

Blandstad Àr ett begrepp som anvÀnds frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det Àr en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska Äterkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande Àr de skyddsavstÄnd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser Àndrats frÄn tidigt 1800-tal fram till idag.

SammandragBostadsbrist och ohÀlsa har varit den problematik som frÀmst prÀglat Sveriges stadsbyggnadsideal frÄn sent 1800-taltill idag. En vÀldig befolkningsökning och omflyttning av befolkningen frÄn landsbygd till tÀtort har stÀllt stora kravpÄ en omfattande bostadsproduktion. Under andra halvan av 1900-talet har logistik blivit ett stort bekymmer nÀrstaden utökat sin yta och befolkningen bor pÄ en plats medan arbete och service finns pÄ en annan.Om man tittar pÄ de stadsbyggnadsideal som prÀglat staden finns en tydlig vÄgrörelse och pendling mellan kvalitativavÀrden som Àr svÄra att mÀta och kvantitativa vÀrden som baseras pÄ ekonomiska aspekter. Ett stadsbyggnadsidealsom haft stort fokus pÄ kvantitet följs av ett med fokus pÄ kvalitet.De idévisioner som stadsbyggnadsidealen vilat pÄ prÀglar lösningen pÄ problemen men retorik och argumentationspelar en vÀsentlig roll för genomförandet av ett ideal. Det Àr genom slagkraftigheten hos idéerna som föresprÄkarnaav ett ideal gör sina Äsikter hörda och fÄr gehör eller inte för sina visioner..

BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.

Testning av produkter blir mer och mer viktigt. Detta frÀmst för att testning betalar sig sjÀlv i lÀngden dÄ man slipper onödiga fel och reklamtioner som medför höga kostnader för företaget. VÄr roll i detta projekt som kallas Rodan, Àr att ordna med den elektronik som Àr en förutsÀttning för testningen av en display. Det omfattar planering, organisering och uppkoppling av elsystemet..

En organisation som vill reducera sina kostnader pÄ lÄng sikt mÄste utveckla sina arbetssÀtt sÄ att samma produkt kan skapas med fÀrre resurser. Ett effektivare logistikflöde bidrar till reducerade kostnader och ökad lönsamhet för byggföretaget. Med flertalet interna och externa aktörer inblandade rÀcker det inte att byggentreprenören Àr individuellt effektiv, utan ocksÄ effektiv tillsammans med övriga aktörer i försörjningskedjan. DÀrav krÀvs det för ett effektivt logistikflöde, fokus pÄ bÄde produktions- och materialflödet sÄvÀl som det tillhörande informationsflödet. Denna studie syftar dÀrför till att ur ett ledningsperspektiv identifiera och beskriva problem kopplade till produktions-, material- och informationsflödet vid en byggarbetsplats, samt att identifiera ÄtgÀrder för att effektivisera dessa flöden.En fallstudie bestÄende av intervjuer och observationer genomfördes pÄ NÄiden Bygg AB:s byggarbetsplats i GÀddvik, dÀr produktions-, material- och informationsflödet studerades.

Denna uppsats Àr en diskursanalys om hur nÄgra olika tidningar framstÀller bostadsomrÄdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen Àr att förstÄ vilka diskurser som ligger till grund för de ideal som skapat Jakriborg och Àven se till de reaktioner som Jakriborg Àr ett svar pÄ.Det framkommer bland annat tvÄ ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen Ät Jakriborg skapas och artikuleras genom att jÀmföras och visa pÄ motsats med 1960-70 tals projekt.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsÀttningar till anvÀndning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de Äterfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks nÄgra teorier inom omrÄdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som frÀmst pÄverkar Àr; upplevelsen av platsbildning, skalnivÄns pÄverkan av upplevd aktivitetsnivÄ, platsens integration i förhÄllande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika mÄlgrupper kan anvÀnda sig av den, men ocksÄ för hur hierarkin mellan olika anvÀndningsomrÄden blir.

Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.