Hur ser medborgarna på den lokala planeringen?
? en granskning av detaljplaner i Växjö kommun
Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av. Till studenterna ställde jag frågor kring kurssituationen och deras tankar kring avhopp och använde mig av frågeteman, där jag hämtade inspiration från tidigare gjorda studier om avhopp för att hitta lämpliga teman. Lärarna fick berätta om sina tankar dels kring hur de strukturerat upp sina kurser men också hur de såg på avhopp. Slutligen jämfördes alla tre aspekter: observationen, studenters och lärares svar. Resultatet visade att fenomenet avhopp var mångfacetterat och att det går att undersöka detta vidare ur flera olika perspektiv. Dialogen var av stor betydelse för avhopp, dock såg behoven olika ut. Det visade sig att både oerfarna och erfarna studenter hade behov av dialog och samarbete med andra. I denna studie var det inte självklart att erfarna studenter skulle vara mer självgående än andra. Både studenter och lärare tycktes vara överens om att det förelåg en attityd om att nätbaserade kurser var en enklare variant jämfört med campuskurser.