Syftet för studien Àr att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förvÀntningar förskollÀrare i förskolan och lÀrare i förskoleklass har pÄ varann. För det syftet lyftes olika förvÀntningar pÄ samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de bÄda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrÀdes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

Idag startas mÄnga projekt kring samverkan men de implementeras sÀllan i verksamheterna och ger sÄledes ingen bestÄende förÀndring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförÀndring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen Àr ett samverkansprojekt och projektet BÀrkraft Àr en del i Storstadssatsningen, vilken startades i BorÄs för att utveckla samverkan mellan verksamheter i BrÀmhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan Àr att vilja, kunna och förstÄ. Andra aspekter Àr hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.

En-till-En projekt pÄgÄr som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. LÀrarna stÄr inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar pÄ lÀrarna och hur de med en sÄdan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förÀndrar deras undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. FrÄgestÀllningen som studien skall ge svar pÄ Àr: Hur upplever lÀrare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förÀndras med projektet En-till-En?Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare pÄ en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades.

Inom landskapsarkitektur hanteras en mÀngd aspekter som skall formas till stimulerande miljöer. Alla sinnen har betydelse för hur en plats upplevs och förstÄs. Min erfarenhet av gestaltningsprocesser Àr dock att visuella uttryck har företrÀde. I detta arbete har jag dÀrför valt att utforska landskap utifrÄn auditiva infallsvinklar. Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ litteraturstudie med syftet att uppmÀrksamma ljudets potential inom landskapsarkitektur. GrundlÀggande akustik och mÀnniskans förmÄga att uppfatta ljud finns med som underlag till hur upplevelsebaserade mÄl skulle kunna omsÀttas konkret. Vidare behandlas teorier kring utvecklingen av ljudlandskapet och synen pÄ det.

Konsumentens roll har förÀndrats. Hon har gÄtt frÄn att ha varit en stÀndigt utsatt mottagare av företags budskap till att bli en inflytelserik individ med förmÄga att pÄverka och stÀlla krav. Hennes nya krav innebÀr att företag tvingas förÀndra sin syn pÄ kommunikationen som en monolog frÄn företag till konsument, till att behandla den som en dialog mellan de tvÄ parterna. Trots att kravet pÄ dialog kommit frÄn konsumenten mÄste företag motivera dagens upptagna konsument till att delta i dialogen för att denne ska lÀgga tid pÄ att engagera sig i denna. SÄdan problematik utspelas bland annat i sociala nÀtverk.

In this thesis I will discuss how US respectively EU general international security policies are formed with the scientific theories Rational Choice and Cognitive theory in mind. I?ll discuss how come US tends to go towards a more sanction orientated strategy while European Union seems to prefer a dialog and diplomatic problem solving strategy. I?ll exemplify respective security strategy through the qualitative cases study of Iran and analyse why they have taken different cores of action while trying to solve the problem with Iran's alleged nuclear weapon.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Samordnad vÄrdplanering tillhör sjuksköterskans ansvarsomrÄde och Àr ett ofta förekommande arbetsmoment. Processen innefattar patientens övergÄng frÄn slutenvÄrd till öppenvÄrd, efter det att denne bedöms vara medicinskt fÀrdigbehandlad. Till grund för planering av vilka insatser patienten Àr i behov av efter utskrivning frÄn slutenvÄrden ligger den information som överförs frÄn slutenvÄrden till de andra vÄrdformerna. Informationsöverföringen Àger rum pÄ vÄrdplaneringsmöten eller via telefon. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva sjuksköterskors förhÄllningssÀtt till rutinerna kring samordnad vÄrdplanering inom slutenvÄrden.

Detta Àr en kvalitativ studie gjord pÄ Barnhuset i Göteborg, en verksamhet med samverkan under gemensamt tak för barn som misstÀnks blivit utsatta för brott. Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppen Barnets BÀsta och Samverkan. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur samverkan gÄr till konkret pÄ Barnhuset i Göteborg, med utgÄngspunkt Barnets BÀsta. Uppsatsens frÄgestÀllningar: Vad innebÀr Barnets BÀsta för professionerna pÄ Barnhuset?Vad innebÀr Samverkan för professionerna pÄ Barnhuset?Hur kommer Samverkan barnet tillgodo pÄ Barnhuset i Göteborg? Datainsamlingsmetoden har skett genom en fokusgruppintervju och en halvstrukturerad intervju.

Detta examensarbete Ă€r en utredning av möjligheten att involvera yrkesarbetarna i projektplaneringen vid HÖ-Allbygg AB i Kalix. Utredningen handlar om att ta reda pĂ„ eventuella hinder och fördelar med att yrkesarbetarna deltar. HÖ-Allbygg AB vill göra yrkesarbetarna mer engagerade. Detta för att yrkesarbetarna ska göra ett mer genomtĂ€nkt arbete och kĂ€nna helheten i hela projektet. Resultatet blir en samverkan i projektplaneringen med fĂ€rre driftstörningar.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lÀrande dÀr syftet Àr att utveckla förstÄelse för samverkan mellan utbildningsvÀsende och arbetsliv. SkÀlet till den valda inriktningen baserades pÄ förÀndringen av samhÀllet dÀr bland annat bristande balans mellan utbud pÄ utbildningar och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden inneburit svÄrigheter att gÄ frÄn studier till arbete. Till grund lÄg Àven synen pÄ teoretisk och praktisk kunskap, vilken prÀglar samhÀllet. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades dÀrför pÄ teorier kring utbildning, kunskap och lÀrande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats dÀr förstÄelse för samverkan lÄg till grund.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir nÀr det gÀller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat pÄ enkÀten inte anser att de fÄr tillrÀcklig information nÀr det gÀller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sÀttas i perspektiv till att 79 procent av eleverna sjÀlva Àr intresserade av internationell erfarenhet. AlltsÄ finns det ett behov av information som inte Àr tillfredsstÀllt..

Att kommunicera och utifrÄn det ta initiativ och utföra en handling Àr för mÄnga barn svÄrt.  Tillkommer det dessutom en funktionsnedsÀttning försvÄrar det oftast situationen. FörmÄgan till samspel, initiativ och handling kan dÄ behöva medvetandesgöras med hjÀlp av olika medel.Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva FMT-metoden, samt att nÄ en djupare kunskap kring Àmnet autism. I mitt arbete har jag valt att med FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) förmedla och beskriva hur man kan nÄ samverkan med barn med autism och autismliknande drag.Litteraturstudie har genomförts i Àmnena musikterapi, FMT-metoden, autism och autismliknande drag samt utvecklingsstörning. En sammanfattning har gjorts av dokumenterad information, i form av videoinspelningar och fallbeskrivningar av tvÄ barn som jag följt under utbildningens gÄng.I min slutsats kom jag fram till att jag observerat en stor utveckling hos barnen vad gÀller förmÄgan till samverkan, initiativtagande och utförandet av en egen bestÀmd handling med FMT-metoden som medel..

Företagens kommunikation pÄ sociala medier Àr en relativt ny företeelse och som sÄdan Àr den outforskad och bruket varierar mellan företagen. VÄr studie syftar till en ökad förstÄelse för företagens kommunikation pÄ sociala medier, frÀmst genom en kartlÀggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har anvÀnt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bÀr drag av grundad teori.Materialet bestÄr av 1318 inlÀgg pÄ Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlÀgg har analyserats med hjÀlp av parametrar bÄde av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att dÀrefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation pÄ sociala medier. Ett tydligt resultat Àr att inlÀggens innehÄll domineras av ?Information om företaget och dess tjÀnster?, samtidigt som inlÀggen pÄ olika sÀtt signalerar att företagen söker dialog med lÀsaren.Företagens kommunikation kontrasterar dÀrför delvis mot de rÄd som finns att tillgÄ frÄn den litteratur med rÄd och ?best practice?, dÀr företagen fÄr rÄden att söka dialog och att strÀva efter relevant innehÄll.I nÄgon mÄn kan vi alltsÄ sÀga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Syftet med arbetet var att synliggöra MontessorilÀrares syn pÄ samverkan. Data har samlats in via intervjuer. Urvalet bestod av tio verksamma MontessorilÀrare. FrÄgestÀllningarna handlade om vilka samverkansformer som praktiseras i en Montessoriskola samt vad lÀrarna har för förvÀntningar pÄ förÀldrarna till elever som gÄr i Montessoriskola. Urvalet bestod av MontessorilÀrare som var tillgÀngliga, behöriga och verksamma.